KRÖNIKA | Coronakrisen får genomgripande följder för hela samhället. När den mer akuta krisen avtar kommer det fortsatt att finnas ett omfattande behov av fler bostäder. En del av lösningen kan vara att skapa fler och bättre bostäder genom att nyttja befintliga byggnader bättre. I sin ambition att hålla ekonomin igång och satsa på grön omställning borde regeringen utforma ett riktat stöd för renovering, återbruk och cirkulära byggmetoder, skriver Alexandra Hagen, vd White arkitekter.
Coronaviruset accelererar samhällsförändringar som påverkar hur vi använder vår byggda miljö. En ökad e-handel ger ett minskat behov av handelsytor. En ökad takt i digitaliseringen och större vana vid arbete på distans påverkar många arbetsplatser. Sannolikt kommer kontorsytor att frigöras eller nyttjas på ett annat sätt. I februari i år publicerades en debattartikel i DN med titeln ”Alla kontor som behövs i Sverige är redan byggda” detta med hänvisning till den låga nyttjandegraden av många kontor redan innan Corona. Och kanske bidrar den ökade ensamheten som följt med Coronakrisen till ett större intresse för sociala behov, våra sociala ytor och gemensamma platser.
Behovet att tänka nytt, kreativt och hållbart är stort när strukturomvandlingarna rullar in över samhället, och ekonomin dessutom kan komma att sätta snävare gränser. Under maj månad har arbetslösheten stigit till 8,5 procent. Det är 1,9 procent högre än samma tid förra året. Risken finns att arbetslösheten ökar ytterligare till hösten. Arbetslösheten påverkar hushållsekonomin hos flera redan utsatta grupper. Bostadsbristen i våra tillväxtregioner består, medan betalningsförmågan hos svaga hushåll försämras ytterligare.
Risken finns att arbetslösheten ökar ytterligare till hösten.
Vi ser ett krympande behov av handelsytor och kontor med lägre nyttjandegrad i attraktiva lägen. Samtidigt har vi ett behov av fler bostäder. Sannolikt skulle vi kunna skapa fler bostäder genom att nyttja det redan byggda på annat sätt. Dessutom är renovering och energieffektivisering av det befintliga fastighetsbeståndet avgörande för att nå klimatmålen. Byggnader står för 40 procent av energikonsumtionen i EU, ombyggnader när de görs på rätt sätt kan reducera energiförbrukningen med en faktor 10.
Vi behöver utveckla kostnadseffektiva metoder för renovering, återbruk och cirkulärt byggande. Det behövs incitament för att påskynda processen. Det är nödvändigt för att nå hållbar byggbransch men också för att kunna tillskapa nya bostäder.
Den 8 maj tillsatte regeringen en utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning för att säkerställa att vi har en bostadsmarknad som är tillgänglig för alla. Det är en fråga som behöver mycket mer uppmärksamhet. Att arbeta med social hållbarhet handlar om att skapa platser där människor trivs och kan leva ett gott liv. Det handlar om att säkra de grundläggande mänskliga behoven där den fysiska och psykiska hälsan kan främjas. En del i detta är också att minska den sociala bostadssegregationen. Det är en viktig och välkommen satsning.
Att arbeta med social hållbarhet handlar om att skapa platser där människor trivs och kan leva ett gott liv.
Parallellt med utredningen, mer i närtid borde regeringen satsa på stödpaket för renovering, återbruk och cirkulärt byggande. Det kan leda till fler och bättre bostäder. Den danska regeringen lanserade för mer än en månad sedan en satsning på 30 miljarder DKK (43 miljarder SEK) på renovering av allmännyttans bostadsbestånd.
Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi är på flera sätt en komplicerad förändring som kräver att vi bryter med gamla tankemönster. Vi behöver alltmer inse att en cirkulär ekonomi inte bara bidrar till bättre miljö och klimat utan också nya affärsmöjligheter och samhällsvinster. Samhällsbyggandet har historiskt alltid varit en del av den cirkulära ekonomin när gamla byggnader genom om och tillbyggnad fått nya användningsområden. Det är en tradition som behöver stärkas eftersom den ger ökade resurser att realisera våra visioner om morgondagens samhälle.