Debatt

Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre

Simon Westberg

Debatten om behovet av att förtäta våra städer behöver nyanseras. Istället för att prata om hög täthet bör vi prata om optimal täthet. Våra svenska städer kan inte jämföras med Los Angeles, enligt forskningen finns inga stora vinster av att förtäta våra städer ytterligare. Det skriver Simon Westberg (Kd), ledamot i Uppsalas plan- och byggnadsnämnd.


Täthet är modeordet i dagens stadsbyggnadspolitik. I debatten har befolkningstäthet hävdats vara lösningen på såväl klimatproblem, som sociala problem och tomma kommunala kassor. Att täthet är bra råder det inget tvivel om. Men konklusionen hamnar ofta nära den hedonistiska slutsatsen att om lite av något är bra så måste mycket av något vara bättre.

Så är inte fallet. Oberoende av om man tittar på de ekonomiska, sociala eller ekologiska konsekvenserna av täthet så följer de samma mönster. Initialt ser man stora positiv effekter av ökad täthet men dessa avtar snabbt, planar ut och vid höga tätheter kommer nya negativa effekter.

Ett belysande exempel på täthetens avtagande marginalnytta är kopplingen mellan transportenergianvändning och täthet. Genom att röra sig ifrån den nordamerikanska bilstaden (ca 5 pp/ha) till den europeiska staden (ca 40 pp/ha) så faller transportenergikonsumtionen per capita med ca 40-50 000 MJ. Men ökar man tätheten med ytterligare 35 pp/ha är det oklart om något real effekt uppstår överhuvudtaget. Till exempel så har Köpenhamn hälften så stor transportenergikonsumtion som Bryssel och ungefär lika stor sådan som Wien och Tokyo. Trots att dessa städer är 200-400 procent tätare än Köpenhamn!

Ett annat typiskt exempel på den avtagande nyttan av täthet är effekten på kommunal service så som barnomsorg. Initialt ger täthet det underlag som behövs för att grunda en förskola. Men när tätheten ökar så ökar efterfrågan på fler platser. Detta samtidigt som mängden potentiell förskolemark både minskar och ökar i pris. Effekten blir att de nya förskolor som byggs blir dyra och får en lägre standard. Barnen rör sig mindre när lekytorna försvinner och barngrupperna pressas till pedagogisk ohållbarhet. Till sist uppstår en förskolebrist som inte kan mötas. Föräldrar tvingas resa långa omvägar eller flytta. Den initiala vinsten av täthet har förbytts till nya negativa konsekvenser.

På samma sätt fungerar täthet och byggnadsekonomi. Initialt innebär ökad täthet minskade infrastrukturkostnader men när låg trähusbebyggelse ska ersättas med högre hus börjar kvadratmeterkostnaden att öka. De billigaste byggpriserna får man i radhus om två våningar och de dyraste i skyskrapor. Ju kraftigare man ökar tätheten desto dyrare blir bostäderna. Därför följer segregation i täthetens spår.

Att täthetsfrågan har två potentiella diken, för låg och för hög täthet, bekräftas bland annat av en rapport ifrån The Global Commission on the Economy och Climate. Ett initiativ som delfinansieras av den svenska regeringen. Rapporten finner just stora initiala vinster när tätheten ökar från under 5 personer per hektar till 40-60 personer per hektar. Men att de positiva effekterna därefter avtar och att nya problem börjar hopa sig vid ca 80 personer per hektar.

Rapporten lämnar därför tre olika slutrekommendationer för hållbar tillväxt beroende på stadstyp – de med god marktillgång, de med vissa expansionsbegränsningar och de med kraftigt expansionsbegränsningar. Städer med god marktillgång kan uppnå hållbar tillväxt med i huvudsak villabebyggelse längst med kollektivtrafikkorridorer. Delvist begränsade städer (typisk europeisk storstad) bör innehålla en mix av lika delar villor, radhus och flerfamiljshus. Och enbart de absolut mest begränsade städerna (i rapporten ges exemplen Singapore och Hong Kong) bör bestå av främst flerfamiljshus.

För Sveriges del innebär detta att våra städer redan idag är på rätt sida hållbarhetströskeln. Så låter det dock inte i den offentliga debatten. Där talas det om behovet av förtätning som om våra svenska städer vore Los Angeles eller Houston. Hela diskussionen är som direktimporterad ifrån USA utan någon anpassning till nordiska förhållanden.

Vi behöver nyansera täthetsdiskussionen. Istället för att tala om låg eller hög täthet borde vi istället tala om optimal och suboptimal täthet. Där optimal täthet finns i spannet mellan trädgårdsstaden och den slutna kvartersstaden i tre våningar och suboptimal täthet vid nivåer under och över detta. En suboptimalitet som i vissa fall måste sväljas av produktionsekonomiska skäl (på landsbygden och i innerstäderna) men som man i normalfallet inte bör eller behöver accepteras.

Simon Westberg, Ledamot, Plan- och Byggnadsnämnden Uppsala (kd)

 

Dela på social medier

 
 

1 kommentar

  • Staffan Schartner skriver:

    Om man översätter siffran 80 personer/hektar till det i Sverige mer gångbara måttet exploateringstal och räknar med drygt 40 m2/person innebär det ett exploateringstal runt 0,35, dvs en tiondel av t ex Södermalm – som är på gränsen till att vara för litet och glest för att orka med ett traditionellt stadsliv inser man att det nog finns en del andra faktorer som måste mätas än transportenergianvändningen. Det är också svårt att jämföra radikalt olika stora städer och städer med helt olika transportkultur och -förutsättningar. Jag råkar känna till Köpenhamn och Wien (som nämns i artikeln) och kan lätt peka på skillnader som gör Wien sämre och CPH bättre än man kunde förmoda baserat på tätheten.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Debatt

Stora samhällsvinster med delägande i miljonprogrammet

Delägarboende bidrar med lösningar på några av bostadsmarknadens största problem samtidigt som positiva ekonomiska effekter uppnås för såväl stat som kommun. Att skapa blandade upplåtelseformer i våra miljonprogram har aldrig varit mer angeläget. Genom att erbjuda hushållen att blir delägare skapas snabbt betydande samhällsvinster och hållbara bostadsområden. Det skriver Henrik Friman, VD Andelsägarbolaget och Ulf Nyqvist, Fastighetsutvecklare och fd VD för AB Botkyrkabyggen.

Läs vidare »

Debatt

V: Sverige behöver ett statligt byggbolag

I den sista delen av vår valspecial besvarar Nooshi Dadgostar som är bostadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet frågan; Vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Bland svaren återfinns bland annat större statliga subventioner till byggandet av hyresrätter, införandet av ”vänsterhyror” vid nyproduktion samt starta ett statligt byggbolag.

Läs vidare »

Debatt

En bostadspolitik som för Sverige framåt

Bostadspolitiken måste prioriteras högre. Utmaningarna är många och det behövs en blocköverskridande överenskommelse. Vid en överenskommelse vill Centerpartiets bostadspolitiska talesperson Ola Johansson utgå från fyra hörnstenar; en ökad rörlighet, en ökad byggtakt, lägre boendekostnader och stöd till hushållen.

Läs vidare »

Debatt

Kära dagbok – Robert Hannah summerar 4 år som bostadsminister

Vad skriver Robert Hannah, liberlernas bostadspolitiska talesperson, i sin dagbok den 10 september 2022? Jo, efter fyra år som bostadsminister summerar han sina mest framgångsrika satsningar på att skapa tryggare bostadsområden och en bostadsmarknad tillgänglig för alla. I vår valspecial kan du läsa mer om satsningarna och resultaten.

Läs vidare »

Valspecial

Sverige behöver en rättvisare bostadsmarknad

Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, vill att fler ska ha råd att bo i det som byggs idag. Om socialdemokraterna får bilda regering och han blir bostadsminister efter valet så vill han fokusera på att skapa en mer rättvis bostadsmarknad där bostadspolitiken får en central roll som fördelningspolitiskt verktyg. Hyresrätten behöver värnas och idén om marknadshyror motarbetas.

Läs vidare »

Debatt

Det krävs bostadspolitiska samtal efter valet

Det räcker inte med att bara bygga fler bostäder, vi måste också se till att nyproduktionen kan efterfrågas och att rörligheten i det befintliga beståndet ökar. Dagens kreditrestriktioner motverkar både efterfrågan och rörligheten, samtidigt som den stänger vissa hushåll helt utanför marknaden. Det räcker inte längre med en god lön och bra framtidsutsikter för att garanteras tak över huvudet. Det skriver Erik Wikander som är vd för Mäklarhuset.

Läs vidare »

Valspecial

Låt fler bo i ett hem de valt med hjärtat

Om Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, skulle bli bostadsminister vill hon bjuda in till bostadspolitiska samtal. I vilka alla frågor, även samtliga partiers hjärtefrågor, måste lyftas och ifrågasättas. Caroline har ett tydligt mål med sin politik; sätt människans drömmar i fokus och möjliggör för fler att äga sin bostad.

Läs vidare »

Valspecial

Möjliggör för fler att äga sitt boende

Goda villkor för hushåll att både hyra och äga sin bostad är en förutsättning för en fungerande bostadsmarknad. Idag råder en stor brist på bostäder av båda slagen vilket Moderaternas bostadspolitiska talesperson, Mats Green, vill lösa genom omfattande regelförändringar. Green lyfter också att det på lång sikt är billigare att äga sin bostad än att hyra densamma. Utvecklingen, där kreditrestriktioner i kombination med höga bostadspriser gör det allt svårare att köpa en bostad tycker han därför är oroväckande. För att möjliggöra för fler att äga sin bostad föreslår Green möjlighet till ombildning från hyresrätt till ägarlägenhet men också hyrköp.

Läs vidare »

Valspecial

SD: Trygga bostäder kräver en stärkt polis och en nollvision för asyl- och anhöringinvandringen

I andra delen av vår valspecial skriver Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att om han blir bostadsminister vill han skapa tryggare bostadsområden. Dit når vi enligt Hedlund genom att underlätta och stärka den polisiära närvaron i våra utanförskapsområden, avskaffa EBO-lagen och införa en nollvision för asyl- och anhöriginvandring. Vidare vill Sverigedemokraterna också öka byggandet genom större konkurrens i byggsektorn och riktade investeringsbidrag för ny- eller ombyggnation av bostäder till äldre.

Läs vidare »

Valspecial

Gröna bostäder att älska – åt alla

Med mindre än fyra veckor kvar till valet startar vi vår valspecial. Bostadspolitik.se kommer att ge de bostadspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier möjlighet att besvara frågan; vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Först ut är Emma Hult, Miljöpartiet.

Läs vidare »

Debatt

Glömt i bostadsdebatten!

Stellan Lundström

Den socialdemokratiska rapporten ”en ny social bostadspolitik” saknar en vision om bostädernas och städernas kvalitet. ”Ska vi återigen ‘bygga en miljon bostäder på 10 år’ då måste en stadsbyggnadsvision vara vägledande för byggandet”, skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH. Stellan Lundström välkomnar dock arbetsgruppens i grunden positiva syn på det ägda boendet och framhåller att digitaliseringen kan vara på väg att röja väg för nya affärsmodeller som ställer gamla föreställningar på ända.

Läs vidare »

Debatt

Flera intressanta idéer i den socialdemokratiska expertgruppens förslag till en ny social bostadspolitik

Jan-Ove Östbrink

Rapporten ”En ny social bostadspolitik” från den socialdemokratiska expertgruppen innehåller en rad intressanta förslag att diskutera framöver när de politiska partierna, förhoppningsvis efter valet, kan återuppta samtal om den framtida bostadspolitikens inriktning och innehåll. Rapporten ger också läsaren en bra bild av hur efterkrigstidens bostadspolitik formades och hur den av nödvändighet kom att behöva förändras, skriver Jan-Ove Östbrink, till vardags bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Landsting. Östbrink menar att den gamla politiken kom att ersättas av ett mindre väl fungerande och illa sammansatt lappverk som bidragit till dagens problem och välkomnar s-gruppens ambition att ta ett helhetsgrepp.

Läs vidare »

Debatt

En ny social bostadspolitik? Nej, men en bra början.

Ingemar Bangtsson

S-rapporten, ”en ny social bostadspolitik” levererar en bra problemanalys och flera goda målbeskrivningar men deras förslag orkar inte helt i mål, menar Ingemar Bengtsson, Universitetslektor vid Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet. Ingemar Bengtsson ifrågasätter gruppens allmänna strävan att samhället ska öka den samlade bostadskonsumtionen och efterlyser i följande kommentar mer fokus på prioriteringar och svar på hur det befintliga beståndet kan användas bättre.

Läs vidare »

Debatt

Ambitiöst helhetsgrepp av den socialdemokratiska expertgruppen men hyressättningssystemet måste upp på bordet

Martin Lindvall

Den socialdemokratiska expertgruppen tar ett ambitiöst helhetsgrepp som manar andra partier att ta sig an bostadsfrågan med större allvar, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. Gruppen borde dock fördjupat analysen av situationen för de ”mest utsatta” och vidare borde gruppen vågat ta i frågan om hyressättningssystemet, skriver Martin Lindvall angående den färska s-rapporten, En ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Debatt

Strandnära bostäder hotar inte miljön

Leif Byman

Sverige har med alla sina sjöar och sin stora skärgård en unik möjlighet att bygga strandnära bostäder utan att för den delen hota miljön. Att strandskyddet förändras för att möjliggöra fler bostäder nära vattnet är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och bostadsbristen lindras. Det skriver Leif Byman, fd länsråd.

Läs vidare »

Debatt

Att lösa hyressättningssystemets problem borde ligga i Hyresgästföreningens intresse

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

En oberoende tvistelösning med tydliga direktiv om vad hyran ska baseras på går inte att jämföra med en oberoende ordförande i Hyresmarknadskommittén. Det nuvarande hyressättningssystemet har inbyggda systemfel, att lösa dem borde ligga också i Hyresgästföreningens intresse. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: En oberoende tvistelösning gör ingen nöjd

Erik Elmgren

Med en oberoende tvistelösning riskerar vi att få ett utfall som inte gör någon av parterna nöjd. Dagens hyresförhandlingssystem erbjuder många friheter, parterna kan avgöra vad som ska ligga till grund för förhandlingarna, skapa lokala hyressättningsmodeller och system för tvistelösning. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen, i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarna: oberoendet är nödvändigt, men inte tillräckligt

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

För att kunna förvalta bostadshyresrätter på ett långsiktigt och seriöst sätt när ekonomin växer och kostnader ökar, måste den allmänna hyresnivån få följa med den samhällsekonomiska utvecklingen. Idag finns det inget regelverk som säkerställer detta. Det stora problemet är att det saknas en fungerande tvistelösning men också en samsyn om vilka grunder som skall styra hyresutvecklingen. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

En ny samverkansmodell kan minska bostadsbristen

Kommunerna har dålig insikt i hur bostadsutbudet ser ut i relation till bostadsbehovet. Att förändra bostadsförsörjningslagen så att den ställer krav på att stat, landsting/region och dess kommuner möts i en ny samverkansmodell skulle på sikt kunna bidra till att minska bostadsbristen. Det skriver Hanna Wiik, särskild utredare, och Lars Arell, huvudsekreterare, med anledning av betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35.

Läs vidare »

Debatt

Endast 30 procent av Stockholmarna kan hyra nyproducerad hyresrätt

Linda Lövgren

Att blanda upplåtelseformer vid nyproduktion är inte nog för att minska segregationen. Idag är det bara en tredjedel av stockholmarna som har de inkomster som krävs för att få hyra en nyproducerad lägenhet av en privat fastighetsägare. Ca 60 procent av stockholmarna klarar Stockholms kommunala bostadsbolags inkomstkrav. Det skriver Linda Lövgren, bostadsanalytiker, WSP Analys & Strategi.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgäster ska inte tvingas flytta efter en renovering

Daniel Carlenfors

När hyresfastigheter renoveras görs ofta standardförbättringar vilket möjliggör för fastighetsägaren att höja hyran. Ibland så mycket att vissa hushåll har svårt att bo kvar. Föreningen Alla ska kunna bo kvar anser att alla hyresgäster ska kunna välja ett noll-alternativ. Ett alternativ som innebär att hyran förblir oförändrad då lägenheten bara underhålls och inte får högre standard, det skriver föreningens ordförande Daniel Carlenfors.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten bör inte vara en prioriterad mottagare av statliga subventioner

Stellan Lundström

Regeringens investeringsstöd till byggandet av hyresrätter möter ofta kritik för att det är utformat på ett oattraktivt och ineffektivt sätt. Men bör staten över huvud taget subventionera hyresrätten som upplåtelseform? Hyresrätten har en viktig plats på en fungerande bostadsmarknad men det finns skäl att ifrågasätta om det är den optimala boendeformen för ekonomiskt svaga. Det finns starka argument för att fler istället ska äga sin bostad, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Slutreplik

Less is more: en mindre allmännytta ger större samhällsnytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

SABO:s historiebeskrivning är felaktig. Allmännyttan spelade en roll under efterkrigstiden fram till 70-talet då privata aktörer bortreglerades. Sedan liberaliseringen gör allmännyttans nuvarande roll ingen nytta. SABO är också fel ute i sin analys av vårt förslag om en smalare och vassare roll för allmännyttan. Det skriver Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch i sin slutreplik där de också bemöter SABO:s argument punkt för punkt.

Läs vidare »

Replik

SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

SABO:s kombohus.

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: vi vill ha en regional allmännytta i Stockholm

Henrik Ludvigsson och Simon Safari

Regionerna får en allt viktigare roll för ett lands utveckling. Vi bor i en kommun och arbetar i en annan, dagens infrastruktur gör avstånden små. Det är inte längre motiverat att begränsa de allmännyttiga bolagen till att verka inom en kommun. En regional allmännytta bör därför införas i Stockholm skriver Simon Safari och Henrik Ludvigsson från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Läs vidare »

Debatt

Idéer för en nyttig allmännytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

Allmännyttans funktion behöver förändras. Det saknas skäl, och är rentav skadligt, att kommunerna har så stora hyresrättsbestånd. Kommunalt ägda bostäder bör tilldelas dem som inte kan efterfråga en bostad på marknaden, en hörnsten i en social bostadspolitik. Det skriver universitetslektorerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch som arbetar vid avdelningen för Fastighetsvetenskap på Lunds Universitet.

Läs vidare »

Slutreplik

Frigör det kollektiva förhandlingssystemets potential

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

I en replikFastighetsägarnas tidigare artikel här på Bostadspolitik.se påstår Hyresgästföreningens företrädare Erik Elmgren och Per Björklind att Fastighetsägarna anser att hyresrätten är ett andra rangens boende. Det är inte sant skriver Fastighsteägarna i sin slutreplik. Däremot finns det risk att det blir så om inte de systemfel som finns i de kollektiva hyresförhandlingarna rättas till.

Läs vidare »

Replik

Hyresgästföreningen: modernisering höjer bruksvärdet och därmed hyran

Erik Elmgren och Per Björklind

Installation av fiber ger visst hyresökning då det höjer bruksvärdet. Hur mycket är upp till parterna att förhandla om och kommer man inte överens i en sådan förhandling kan hyresvärden hänskjuta ärendet till hyresnämnden. Det skriver Erik Elmgren och Per Björklind från Hyresgästföreningen i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten riskerar att bli ett andraklassens boende

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

Hyresgästföreningens dominerande förhandlingsposition hindrar fastighetsägare att installera bredband och genomföra andra, för oss självklara, moderniseringar av sina fastigheter. Konsekvensen är att de som bor i hyresrätt riskerar att bli en andra klassens samähllsmedborgare. Det skriver Nathalie Brard, Christoffer Börjesson och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret