Från byggboom, till normalisering, till byggkris. I årets första utgåva av Veidekkes rapportserie Den svenska bostadsmarknaden analyseras de bakomliggande orsakerna till prisförändringen under hösten 2017 och dess konsekvenser på bostadsbyggandet de kommande åren.
I rapporten lyfts likt tidigare det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, baserat på det och marknadsläget prognostiseras prisutvecklingen och antalet färdigställda bostäder de kommande åren. Utöver det ger rapporten också en fördjupad analys av kreditrestriktionernas sociala konsekvenser.
Ang det med potentiell minskning av BNP pga minskat framtida bostadsbyggande.
Kan det inte vara så att byggföretagen övergår till att ISTÄLLET bygga kommersiella fastigheter eller offentliga. Vakansgraden är rekordlåg på kontor nu.
Dvs jag anar BWF här.
Ang det med kreditrestriktioner. Min information är att banker har legat på max 5 ggr årslönen för sin bostadsutlåning, och det minst de senaste 5-6 åren. (Statliga SBAB undantaget, då de riskerar skattebetalarnas pengar, och därmed är mer riskbenägna).
Notera ett potentiellt misstag här som gör att man kan gå bort sig. För personer med medlåntagare, t ex studenter, kan låntagaren hamna på skyhöga lån i relation till inkomst. Det som har betydelse i de fallen är medlåntagarens ekonomi. Men här kan det se ut som att banker lånar ut till högre skuldkvot än vad de faktiskt gör.
Notera också att kreditexpansionen inte avklingat. Det borde den gjort om banker blivit mer restriktiva i sin kreditgivning.