SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.


Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch tycker att det är skadligt att kommunerna genom sina allmännyttiga bostadsföretag äger många bostäder och vill göra om allmännyttan till social housing för låginkomsttagare. Vi håller inte med.

Allmännyttan bildades på 1940-talet eftersom marknaden inte klarade av att bygga bort bostadsbristen och höja bostadsstandarden. Sedan dess har allmännyttan varit ett viktigt verktyg som möjliggör för kommunerna att klara bostadsförsörjningen. Många nya bostäder har byggts och bostadsstandarden har höjts väsentligt.

Men samhällsutvecklingen ställer oss inför nya utmaningar. Det saknas återigen bostäder i de flesta kommuner, inte minst bostäder som är överkomliga för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt ökar segregationen vilket begränsar människors frihet och hotar sammanhållningen i samhället.

Bengtsson och Kopsch har fel när de skriver att allmännyttan har samma vinstdrivande syfte som de privata bolagen. Allbolagens portalparagraf slår fast det allmännyttiga syftet, vilket innefattar ett samhällsansvar. Kravet på att företagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer har tillkommit för att säkerställa att kommunalt stöd eller företagets agerande inte snedvrider konkurrensen gentemot privata hyresvärdar. Den konkurrens som nu finns mellan allmännyttig och privat hyresrätt stimulerar utvecklingen av attraktiva och prisvärda bostäder.

För allmännyttan är det viktigt att inte bara erbjuda bostäder till alla utan att också ha ett varierat bostadsutbud som attraherar olika hyresgäster. Samtidigt erbjuder vi boende till människor med särskilda behov eller som av olika skäl har en svag ställning på bostadsmarknaden, ofta i samarbete med kommunen. Det kan handla om sänkta inkomstkrav vid uthyrning eller om sociala kontrakt som för flera hushåll utgör en väg in på den ordinarie bostadsmarknaden.

Vi delar Bengtssons och Kopsch uppfattning att bostaden är mycket viktig för hushållens välfärd och central för att kunna planera livet i övrigt. Men vi håller inte med om att det skulle vara ett argument mot att kommunala bolag ska äga hyresbostäder.

Bengtsson och Kopsch hävdar att det kommunala ägandet leder till bristande innovationskraft. Fast i verkligheten är det tvärtom; i stor utsträckning är det allmännyttan som står för innovationerna. Ett exempel är Kombohusen som pressar byggpriserna med närmare en fjärdedel och har bidragit till att öka antalet bostäder som många har råd att efterfråga. Ett annat är Skåneinitiativet där ett stort antal allmännyttiga bostadsföretag lyckats sänka energianvändningen med 17 %. Ett tredje är att vi ställer sociala krav vid upphandling, för att ge arbetslösa hyresgäster praktik och jobb. Ett fjärde exempel är att vi erbjuder barn och ungdomar läxhjälp, sommarjobb och sommaraktiviteter.

Ett annat argument mot kommunalt ägande är att kommunerna är politiskt styrda och att partiernas kandidater som vill satsa på en långsiktigt stabil bostadsförsörjning riskerar att inte bli valda eller omvalda. Men så illa är det verkligen inte. Politikerna är väl medvetna om att en fungerande bostadsförsörjning är nödvändig för kommunens tillväxt och invånarnas välfärd. Många års erfarenheter visar att allmännyttan är en långsiktig och stabil ägare, oavsett politisk färg på kommunledningen.

Bengtsson och Kopsch vill att allmännyttan ska få en ny roll. De flesta bostäderna ska säljas och ett mindre antal behållas för ett fåtal hushåll som inte kan efterfråga bostäder till marknadspris.

För samhället blir det dyrt att subventionera dessa bostäder och det skulle krävas ett omfattande regelverk och en kontrollapparat. Samhällets stöd till låginkomsthushåll bör istället ske genom bostadsbidrag så att människor får bättre möjligheter att efterfråga bostäder som de själva väljer.

Förslaget om en ny roll för allmännyttan är på flera sätt oklokt för en hållbar samhällsutveckling:

  • Färre bostäder skulle byggas i en tid då bostadsbristen är stor i nästan alla kommuner.
  • Den segregation som redan finns skulle förvärras ytterligare. Samhällets strävan mot en bättre integration skulle motverkas.
  • Enskilda personer – barn och vuxna – skulle pekas ut som fattiga och riskera att stigmatiseras.
  • Hyrorna i nyproduktionen skulle bli ännu högre när allmännyttan som tuff prispressare slutar bygga vanliga bostäder.
  • Statliga subventioner till socialbostäder och krav på kraftigt höjda bostadsbidrag påverkar statens budget vilket skulle drabba alla skattebetalare.

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar på området – bostadsbrist, segregation och konsekvenser av klimatförändringar. Ett spännande förbättringsarbete pågår idag i många allmännyttiga bolag för att de på bästa sätt ska kunna axla sin del av ansvaret. Men då handlar det om att utveckla – inte avveckla – allmännyttan.

Anders Nordstrand, vd SABO
Åsa Johansson (s), ordförande i SABO
Carin Ramneskär (m), 1e vice ordförande
Helén Ohlsson (mp), 2e vice ordförande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.