Debatt

Idéer för en nyttig allmännytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

Allmännyttans funktion behöver förändras. Det saknas skäl, och är rentav skadligt, att kommunerna har så stora hyresrättsbestånd. Kommunalt ägda bostäder bör tilldelas dem som inte kan efterfråga en bostad på marknaden, en hörnsten i en social bostadspolitik. Det skriver universitetslektorerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch som arbetar vid avdelningen för Fastighetsvetenskap på Lunds Universitet.


I 245 av Sveriges 290 kommuner står de allmännyttiga bostadsbolagen för minst 20 procent av det totala beståndet av lägenheter i flerbostadshus, här är alltså även bostadsrättsföreningar inräknade. I hela 90 kommuner står allmännyttan som ägare för hälften eller mer av hela flerbostadsbeståndet.

Varför är kommunerna så stora aktörer på bostadsmarknaden?
Med den här debattartikeln vill vi ifrågasätta varför kommuner ägnar sig åt bostadsuthyrning i stor skala, samt diskutera allmännyttans roll på den svenska bostadsmarknaden, både den roll den har idag men kanske viktigast, ge förslag till en reformerad allmännytta som skulle kunna ges större förutsättningar att bidra till samhällsnytta genom att omvandlas till ett kraftfullt verktyg i en social bostadspolitik.

Allmännyttans roll idag
Vilka argument finns för att kommuner ska äga och hyra ut bostäder? De vanligaste argumenten för att det offentliga ska bedriva produktion handlar antingen om förekomsten av marknadsmisslyckanden eller om en politisk vilja till omfördelning mellan olika individer eller samhällsgrupper.

  • Med marknadsmisslyckanden avses situationer då den fria marknaden inte kommer att producera en samhällsekonomiskt optimal mängd eller kvalitet av en vara. Vi vet exempelvis att när en monopolmarknad uppstår kommer det att produceras för lite och för dyrt. Vi vet också att så kallade kollektiva varor (där rättsväsende och försvar är typiska exempel) inte kommer tillhandahållas i optimal mängd av den fria marknaden, eftersom det är svårt att utestänga de som inte är med och delar på kostnaderna. Det är dock svårt att finna argument för att bostadsmarknaden skulle vara föremål för marknadsmisslyckanden. Marknaden för ägda bostäder är privat och förefaller fungera utmärkt. Det finns ingen anledning att tro att det förhåller sig annorlunda på marknaden för hyresbostäder.
  • Då återstår att finna argument för allmännyttans existens i termer av omfördelning mellan individer och samhällsgrupper. En fri marknad kan aldrig ta resurser från en människa och ge till en annan; om ett sådant behov finns behöver det offentliga gripa in, t.ex. genom skatter, offentlig produktion, bidrag och subventioner som omfördelar från vissa grupper till andra. Det finns hushåll som inte kan hitta en bostad på den fria marknaden – ofta för att deras inkomster inte är tillräckliga. Detta ska dock inte förväxlas med ett marknadsmisslyckande, marknaden kan som sagt aldrig förväntas omfördela resurser, det måste vara politikens roll. Hjälper då en stor allmännytta dessa hushåll? Allmännyttan tillämpar samma fördelningsmekanismer som privata, vinstdrivande bolag och det saknas belägg för att de hushåll som bor i allmännyttans bostadsbestånd på något vis skiljer sig från andra hushåll. Allmännyttan har samma vinstdrivande syfte som de privata bolagen och utgör en ordinär del av bostadsmarknaden, utan speciella särdrag (utöver de vi diskuterar nedan). Inslaget av Social Housing i allmännyttan är försvinnande litet, även om det pågår en del projekt, som Frihamnen i Göteborg. Den helt dominerande fördelningsprincipen är kötid, vilket omöjliggör en social bostadspolitik.

Allmännyttans problem
För en allmännytta av dagens gigantiska format saknas alltså argument. Samtidigt finns en rad argument mot att kommuner äger bostäder. Bostaden är en vara, men inte vilken vara som helst. För hushållen är bostaden helt central för att kunna planera livet i övrigt. Hushåll fattar en rad beslut som alla baseras på var bostaden är belägen; var ska man arbeta? Var ska barnen gå i skola? Var ska vi ha våra fritidsaktiviteter och vilka fritidsaktiviteter ska vi ha? Bostaden är dessutom den enskilt största utgiften för hushållen, oavsett om man hyr eller köper sin bostad. Bostäder är kort sagt mycket viktiga för hushållens välfärd. Här blir det problematiskt med en dominerande roll från kommunen i utbudet av hyresbostäder, och detta av flera anledningar.

  • Den bristande konkurrensen på orter där allmännyttan har en dominerande roll innebär i sig en bristande innovationskraft. På en marknad där det råder sund konkurrens kommer innovativa företag söka konkurrera med sin produkt, vissa överlever, andra inte. På dagens bostadsmarknad engagerar sig väldigt få företag i någon typ av experimentell verksamhet. När nya innovationer ändå provas, tenderar de att provas i väldigt stor skala, med följande stora risker. På en marknad där många mindre företag står för innovationerna innebär misslyckade också små förluster. På en marknad där det är de dominerande företagen som står för innovationerna blir misstagen istället väldigt kostsamma. Den produktion av bostäder mellan 1965 och 1975 som brukar kallas miljonprogrammet är ett typexempel på hur fel det kan gå med experiment i stor skala.
  • För det tredje; bostaden som vara skiljer sig från övriga varor även i livslängd. Att förvalta ett bostadsbestånd, med en livslängd på många decennier, kräver långsiktigt hållbara beslut. Samtidigt måste de kommunala bostadsbolagen ta hänsyn till hur deras ledning ser ut. Eftersom ledningen (över tjänstemannanivå) består av förtroendevalda som väljs i allmänna val vart fjärde år, ges knappast optimala förutsättningar för ett långsiktigt förvaltande. Den kommunpolitiker som går till val på långsiktiga förvaltningsförslag för den lokala bostadsmarknaden framför synliga och populära åtgärder i exempelvis skola och omsorg, eller nyproduktion av bostäder, kommer sannolikt inte att bli vald eller omvald. Då politiker ständigt måste tänka på att bli omvalda, kommer de vara särskilt olämpliga på att förvalta bostäder, eller andra fastigheter.

En ny – smalare men vassare – roll för allmännyttan
Det finns inget behov av en allmännytta av dagens format, men allmännyttan kan ändå spela en viktig roll. Verksamheten som idag består i att tillhandahålla bostäder till hela marknaden bör då helt avvecklas, detta klarar privata hyresvärdar och marknaden för ägt boende. Istället bör kommunala bostadsbolag få som kärnuppdrag att helt inrikta sig mot att tillhandahålla det som marknaden inte tillhandahåller, d.v.s. bostäder till det fåtal hushåll som inte kan efterfråga bostäder till fullt pris.
Av en sådan smalare och vassare allmännytta kan vi förvänta oss flera vinster för samhället.

  • Fokus på social bostadspolitik och behövande hushåll kommer möjliggöra att just dessa hushåll får den hjälp de behöver.
  • Stora resurser skulle kunna frigöras genom avyttringar av stora delar av kommunernas bostadsbestånd. Dessa resurser kan istället användas till kommunernas kärnverksamhet, d.v.s. skola, vård, omsorg och annan offentlig service – inte minst kapitalkrävande verksamheter som Va-system, trafikinfrastruktur och klimatanpassning där det i många fall finns en stor underhållsskuld. I många kommuner finns även en pensionsskuld som kommer att behöva lösas.
  • Hårdare konkurrens, större variation av ägare, och ägare med mer långsiktiga incitament kommer att ge ett större utbud för de hushåll som klarar sig själva på bostadsmarknaden.
  • När privata fastighetsbolag, istället för kommuner och dess skattebetalare, bär risker vid nybyggande och produktutveckling får vi en bättre riskspridning.

Det är hög tid att förutsättningslöst diskutera allmännyttans roll på bostadsmarknaden. Vi har argumenterat för att allmännyttans roll radikalt bör ändras. Det finns inga argument som stödjer nuvarande ordning, att allmännyttan erbjuder bostäder till den stora majoritet som är tillräckligt resursstarka för att finna bostad på den privata marknaden – tvärtom finns det goda motargument. Däremot finns det argument för att använda allmännyttan i en social bostadspolitik som syftar till att erbjuda bostäder till den minoritet av hushållen som inte klarar att finansiera ett marknadsmässigt prissatt boende – vilket är dagens enskilt största problem på bostadsmarknaden.

Ingemar Bengtsson, Universitetslektor, Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet
Fredrik Kopsch, Universitetslektor, Avdelningen för fastighetsvetenskap, Lunds Universitet.

 

Dela på social medier

 
 

2 kommentarer

  • Sven Bergenstråhle skriver:

    Helt fel att införa sociala bostäder och avskaffa den nuvarande ordningen som möjliggör social blandning. Tänker ni också släppa hyrorna fria på den övriga hyresmarknaden? Däremot borde bostadsbidragen förstärkas avsevärt. De är ju nästan helt oförändrade sedan 1996.

  • Robin Rushdi Al-Salehi skriver:

    Det som jag inte riktigt förstår och som egentligen är samma förvirrade frågetecken jag får när man talar om marknadshyror på hyresrätter, är hur det överhuvudtaget hjälper de boende? Hur kan argument för högre kostnader vara ett argument för en förbättrad ”marknad”. Speciellt när man även lyfter upp att ”marknaden” inte är en garant för något då den inte har allmänhetens intresse i beaktan? Samt att ordet ”konkurrens” uppenbarligen inte betyder något då inget hänt trots avregleringar och drömliknande avkastningar. Jag vill gärna se kalkyler på detta och inte massa antaganden. PS: högre kostnader kan bara legitimeras enligt mig om det på något sätt leder till social och ekologisk hållbarhet. Allt annat handlar bara om vinstintresse och maximering.

    En annan grej som man inte behandlar här är den extrema och obefogade värdeökning som vi sett de senaste decenniet. Ska folk tvingas äga? Jag förstår att man vill ha en rörlighet på bostadsmarknaden. Ett exempel som jag ofta drar upp är att vi i Sverige har 1,6 miljoner singelhushåll varav 750’000 bebos av ensamma 60+:are. Där finns det en hel del att göra genom välfärdssatsningar innan man börjar rucka på allmännyttan. Men att folk ska köpa bara för att de kan och ta lån? Hur mycket mer ekonomisk obalans, skuldsättning och ojämlikhet ska vi skapa i vårt land? Som sagt. Ser fram emot lite kalkyler av dessa lektorer som kan upplysa mig om hur de räknat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Läs vidare inom "Debatt"

Valspecial

SD: Trygga bostäder kräver en stärkt polis och en nollvision för asyl- och anhöringinvandringen

I andra delen av vår valspecial skriver Roger Hedlund, bostadspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna, att om han blir bostadsminister vill han skapa tryggare bostadsområden. Dit når vi enligt Hedlund genom att underlätta och stärka den polisiära närvaron i våra utanförskapsområden, avskaffa EBO-lagen och införa en nollvision för asyl- och anhöriginvandring. Vidare vill Sverigedemokraterna också öka byggandet genom större konkurrens i byggsektorn och riktade investeringsbidrag för ny- eller ombyggnation av bostäder till äldre.

Läs vidare »

Valspecial

Gröna bostäder att älska – åt alla

Med mindre än fyra veckor kvar till valet startar vi vår valspecial. Bostadspolitik.se kommer att ge de bostadspolitiska talespersonerna för samtliga riksdagspartier möjlighet att besvara frågan; vad skulle du göra under nästa mandatperiod om ert parti får regeringsmakten och du blir bostadsminister? Först ut är Emma Hult, Miljöpartiet.

Läs vidare »

Debatt

Glömt i bostadsdebatten!

Stellan Lundström

Den socialdemokratiska rapporten ”en ny social bostadspolitik” saknar en vision om bostädernas och städernas kvalitet. ”Ska vi återigen ‘bygga en miljon bostäder på 10 år’ då måste en stadsbyggnadsvision vara vägledande för byggandet”, skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH. Stellan Lundström välkomnar dock arbetsgruppens i grunden positiva syn på det ägda boendet och framhåller att digitaliseringen kan vara på väg att röja väg för nya affärsmodeller som ställer gamla föreställningar på ända.

Läs vidare »

Debatt

Flera intressanta idéer i den socialdemokratiska expertgruppens förslag till en ny social bostadspolitik

Jan-Ove Östbrink

Rapporten ”En ny social bostadspolitik” från den socialdemokratiska expertgruppen innehåller en rad intressanta förslag att diskutera framöver när de politiska partierna, förhoppningsvis efter valet, kan återuppta samtal om den framtida bostadspolitikens inriktning och innehåll. Rapporten ger också läsaren en bra bild av hur efterkrigstidens bostadspolitik formades och hur den av nödvändighet kom att behöva förändras, skriver Jan-Ove Östbrink, till vardags bostadspolitisk expert på Sveriges Kommuner och Landsting. Östbrink menar att den gamla politiken kom att ersättas av ett mindre väl fungerande och illa sammansatt lappverk som bidragit till dagens problem och välkomnar s-gruppens ambition att ta ett helhetsgrepp.

Läs vidare »

Debatt

En ny social bostadspolitik? Nej, men en bra början.

Ingemar Bangtsson

S-rapporten, ”en ny social bostadspolitik” levererar en bra problemanalys och flera goda målbeskrivningar men deras förslag orkar inte helt i mål, menar Ingemar Bengtsson, Universitetslektor vid Avdelningen för Fastighetsvetenskap, Lunds Universitet. Ingemar Bengtsson ifrågasätter gruppens allmänna strävan att samhället ska öka den samlade bostadskonsumtionen och efterlyser i följande kommentar mer fokus på prioriteringar och svar på hur det befintliga beståndet kan användas bättre.

Läs vidare »

Debatt

Ambitiöst helhetsgrepp av den socialdemokratiska expertgruppen men hyressättningssystemet måste upp på bordet

Martin Lindvall

Den socialdemokratiska expertgruppen tar ett ambitiöst helhetsgrepp som manar andra partier att ta sig an bostadsfrågan med större allvar, menar Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna. Gruppen borde dock fördjupat analysen av situationen för de ”mest utsatta” och vidare borde gruppen vågat ta i frågan om hyressättningssystemet, skriver Martin Lindvall angående den färska s-rapporten, En ny social bostadspolitik.

Läs vidare »

Debatt

Strandnära bostäder hotar inte miljön

Leif Byman

Sverige har med alla sina sjöar och sin stora skärgård en unik möjlighet att bygga strandnära bostäder utan att för den delen hota miljön. Att strandskyddet förändras för att möjliggöra fler bostäder nära vattnet är en förutsättning för att landsbygden ska utvecklas och bostadsbristen lindras. Det skriver Leif Byman, fd länsråd.

Läs vidare »

Debatt

Att lösa hyressättningssystemets problem borde ligga i Hyresgästföreningens intresse

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

En oberoende tvistelösning med tydliga direktiv om vad hyran ska baseras på går inte att jämföra med en oberoende ordförande i Hyresmarknadskommittén. Det nuvarande hyressättningssystemet har inbyggda systemfel, att lösa dem borde ligga också i Hyresgästföreningens intresse. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: En oberoende tvistelösning gör ingen nöjd

Erik Elmgren

Med en oberoende tvistelösning riskerar vi att få ett utfall som inte gör någon av parterna nöjd. Dagens hyresförhandlingssystem erbjuder många friheter, parterna kan avgöra vad som ska ligga till grund för förhandlingarna, skapa lokala hyressättningsmodeller och system för tvistelösning. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef för Hyresgästföreningen, i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarna: oberoendet är nödvändigt, men inte tillräckligt

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

För att kunna förvalta bostadshyresrätter på ett långsiktigt och seriöst sätt när ekonomin växer och kostnader ökar, måste den allmänna hyresnivån få följa med den samhällsekonomiska utvecklingen. Idag finns det inget regelverk som säkerställer detta. Det stora problemet är att det saknas en fungerande tvistelösning men också en samsyn om vilka grunder som skall styra hyresutvecklingen. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

En ny samverkansmodell kan minska bostadsbristen

Kommunerna har dålig insikt i hur bostadsutbudet ser ut i relation till bostadsbehovet. Att förändra bostadsförsörjningslagen så att den ställer krav på att stat, landsting/region och dess kommuner möts i en ny samverkansmodell skulle på sikt kunna bidra till att minska bostadsbristen. Det skriver Hanna Wiik, särskild utredare, och Lars Arell, huvudsekreterare, med anledning av betänkandet Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar, SOU 2018:35.

Läs vidare »

Debatt

Endast 30 procent av Stockholmarna kan hyra nyproducerad hyresrätt

Linda Lövgren

Att blanda upplåtelseformer vid nyproduktion är inte nog för att minska segregationen. Idag är det bara en tredjedel av stockholmarna som har de inkomster som krävs för att få hyra en nyproducerad lägenhet av en privat fastighetsägare. Ca 60 procent av stockholmarna klarar Stockholms kommunala bostadsbolags inkomstkrav. Det skriver Linda Lövgren, bostadsanalytiker, WSP Analys & Strategi.

Läs vidare »

Debatt

Bara för att lite täthet är bra betyder det inte att ännu mer täthet är bättre

Simon Westberg

Debatten om behovet av att förtäta våra städer behöver nyanseras. Istället för att prata om hög täthet bör vi prata om optimal täthet. Våra svenska städer kan inte jämföras med Los Angeles, enligt forskningen finns inga stora vinster av att förtäta våra städer ytterligare. Det skriver Simon Westberg (Kd), ledamot i Uppsalas plan- och byggnadsnämnd.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgäster ska inte tvingas flytta efter en renovering

Daniel Carlenfors

När hyresfastigheter renoveras görs ofta standardförbättringar vilket möjliggör för fastighetsägaren att höja hyran. Ibland så mycket att vissa hushåll har svårt att bo kvar. Föreningen Alla ska kunna bo kvar anser att alla hyresgäster ska kunna välja ett noll-alternativ. Ett alternativ som innebär att hyran förblir oförändrad då lägenheten bara underhålls och inte får högre standard, det skriver föreningens ordförande Daniel Carlenfors.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten bör inte vara en prioriterad mottagare av statliga subventioner

Stellan Lundström

Regeringens investeringsstöd till byggandet av hyresrätter möter ofta kritik för att det är utformat på ett oattraktivt och ineffektivt sätt. Men bör staten över huvud taget subventionera hyresrätten som upplåtelseform? Hyresrätten har en viktig plats på en fungerande bostadsmarknad men det finns skäl att ifrågasätta om det är den optimala boendeformen för ekonomiskt svaga. Det finns starka argument för att fler istället ska äga sin bostad, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i Fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Slutreplik

Less is more: en mindre allmännytta ger större samhällsnytta

Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch

SABO:s historiebeskrivning är felaktig. Allmännyttan spelade en roll under efterkrigstiden fram till 70-talet då privata aktörer bortreglerades. Sedan liberaliseringen gör allmännyttans nuvarande roll ingen nytta. SABO är också fel ute i sin analys av vårt förslag om en smalare och vassare roll för allmännyttan. Det skriver Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch i sin slutreplik där de också bemöter SABO:s argument punkt för punkt.

Läs vidare »

Replik

SABO: Ni har missat nyttan med allmännyttan

SABO:s kombohus.

Kommunerna har bostadsförsörjningsansvar och ett viktigt verktyg för att klara av det är de allmännyttiga bolagen. Allmännyttan har ett samhällsansvar och minskar segregationen men bidrar också med innovation och konkurrens. Det skriver Anders Nordstrand, Åsa Johansson, Carin Ramneskär och Helén Ohlsson från SABO i en replik på Bengtsson och Kopschs senaste debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

Hyresgästföreningen: vi vill ha en regional allmännytta i Stockholm

Henrik Ludvigsson och Simon Safari

Regionerna får en allt viktigare roll för ett lands utveckling. Vi bor i en kommun och arbetar i en annan, dagens infrastruktur gör avstånden små. Det är inte längre motiverat att begränsa de allmännyttiga bolagen till att verka inom en kommun. En regional allmännytta bör därför införas i Stockholm skriver Simon Safari och Henrik Ludvigsson från Hyresgästföreningen region Stockholm.

Läs vidare »

Slutreplik

Frigör det kollektiva förhandlingssystemets potential

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

I en replikFastighetsägarnas tidigare artikel här på Bostadspolitik.se påstår Hyresgästföreningens företrädare Erik Elmgren och Per Björklind att Fastighetsägarna anser att hyresrätten är ett andra rangens boende. Det är inte sant skriver Fastighsteägarna i sin slutreplik. Däremot finns det risk att det blir så om inte de systemfel som finns i de kollektiva hyresförhandlingarna rättas till.

Läs vidare »

Replik

Hyresgästföreningen: modernisering höjer bruksvärdet och därmed hyran

Erik Elmgren och Per Björklind

Installation av fiber ger visst hyresökning då det höjer bruksvärdet. Hur mycket är upp till parterna att förhandla om och kommer man inte överens i en sådan förhandling kan hyresvärden hänskjuta ärendet till hyresnämnden. Det skriver Erik Elmgren och Per Björklind från Hyresgästföreningen i en replik till Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Hyresrätten riskerar att bli ett andraklassens boende

Tomas Ernhagen, Nathalie Brard och Christoffer Börjesson

Hyresgästföreningens dominerande förhandlingsposition hindrar fastighetsägare att installera bredband och genomföra andra, för oss självklara, moderniseringar av sina fastigheter. Konsekvensen är att de som bor i hyresrätt riskerar att bli en andra klassens samähllsmedborgare. Det skriver Nathalie Brard, Christoffer Börjesson och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Det krävs en oberoende tvistelösningsfunktion

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresmarknadskommittén(HMK) är inte ett föredöme. Vi vill ha en oberoende tvistelösningsfunktion. Det är bara så det kollektiva förhandlingssystemet kan fungera som det ursprungligen var tänkt att göra. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen från Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Replik

Politiken ska låta parterna sköta hyresmarknaden

Erik Elmgren

Caroline Szyber är fel ute i sin debattartikel. Fri hyressättning i nyproducerade hyresrätter kommer inte att stärka hyresgästernas ställning och hyrorna för de nyproducerade bostäderna är redan högre än vad de flesta hushåll klarar av. Dessutom håller parterna på att ta fram en tvistelösning på egen hand, politiken ska inte lägga sig i hyresmarknaden. Det skriver Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.

Läs vidare »

Debatt

KD vill se ett oberoende medlingsinstitut

Caroline Szyber

Reformera hyresmarknaden. Tillåt fri hyressättning vid nyproduktion och inrätta ett oberoende medlingsinstitut. Under nuvarande villkor finns en risk att allt färre vill bygga hyresrätter. Det skriver Caroline Szyber, ordförande i civilutskottet och Kristdemokraternas bostadspolitiska talesperson.

Läs vidare »

Debatt

Majoriteten stoppar billiga bostäder i Stockholm

Michael Cocozza

Stockholm har, till skillnad från vad den styrande majoriteten anser, goda förutsättningar att få fram hyresbostäder med en låg boendekostnad. Det är ideologiska hinder och en socialistisk byggpolitik som står i vägen, det skriver Michael Cocozza styrelseordförande för Botrygg AB.

Läs vidare »

Debatt

Vi behöver inte ytterligare polarisering

Maria Rankka

Vi behöver en bostadspolitik som får hela landet att leva. Så långt håller Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare, med om buskapet i Ulf Perbos krönika som publicerades i förra veckan. Rankka menar dock att utmaningen inte är av samma slag överallt, därför måste politiken anpassas till de lokala och regionala behoven. Vad som inte behövs är dock ytterligare polarisering mellan stad-land vilket Perbos krönika riskerar att skapa skriver Rankka som istället efterfrågar ett rivande av den osynliga mur som byggts kring Stockholms bostadsmarknad.

Läs vidare »

Debatt

Ogenomtänkta beslut skapar finansiell instabilitet

Linda Jonsson

Utan tillräckliga konsekvensanalyser har kreditrestriktioner införts av politik, myndigheter och banker. Med kreditrestriktionerna i ryggen nekade Swedbank mig bolån med ena handen för att med den andra erbjuda mig dyra blancolån. En låneform som skjuter i höjden nu när möjligheten att få bolån begränsats kraftigt. Är det den effekt som önskats? Det undrar Linda Jonsson, analytiker på Veidekke.

Läs vidare »

Debatt

Kreditrestriktioner i väntan på politiskt mod

Stellan Lundström

Genom historien har bostadspriserna fluktuerat kraftigt till följd av en rad olika faktorer. Däribland av beslut, eller bristen på beslut, tagna av politiker men också av den fristående Riksbanken. Målet om finansiell stabilitet har de senaste åren lett till en rad kreditrestriktioner istället för till de politiskt känsliga förändringarna av fastighetsskatten och ränteavdragen som den svenska bostadsmarknaden behöver, skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi.

Läs vidare »

Debatt

Dags för Hyresgästföreningen att ta sitt samhällsansvar

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Om hyressättningssystemet inte förändras – och Hyresgästföreningens veto består – kan hyresrätten redan på 2020-talet vara ett minne blott i Stockholms innerstad. Hyresgästföreningen ignorerar vår frågeställning och slänger sig med rena lögner. Det är hög tid att Hyresgästföreningen tar både debatten och sitt samhällsansvar på allvar menar Natalie Brard och Tomas Ernhagen från fastighetsägarna i sin slutreplik.

Läs vidare »

Debatt

Fastighetsägarnas uppfattning är verklighetsfrånvänd

Erik Elmgren och Per Björklind

”Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga. Att då påstå att hyrorna är för låga och att det är Hyresgästföreningen och hyresgästerna som står i vägen för ytterligare höjningar känns mer än lovligt verklighetsfrånvänt.” skriver Erik Elmgren och Per Björklind från hyresgästföreningen i sin replik på fastighetsägarnas debattartikel.

Läs vidare »

Debatt

När ska media syna Hyresgästföreningens veton?

Nathalie Brard och Tomas Ernhagen

Hyresgästföreningen har vetorätt både vid de årliga hyresförhandlingarna och vid hyressättning av nyproducerade bostäder. Individuellt satta hyror vid nyproduktion används inte för att fastighetsägaren vill runda bruksvärdessystemet utan för att Hyresgästföreningens bud inte är tillräckligt för att fastighetsägarens kalkyl ska gå ihop. Hyresgästföreningens rädsla för att få ”för höga” hyror i jämförelsematerialet leder till färre hyresrätter vilket gör det allt svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden men det leder också till att människor tvingas tacka nej till jobb på grund av bostadsbrist – vilket i förlängningen skadar svensk ekonomi. Det skriver Nathalie Brard och Tomas Ernhagen, Fastighetsägarna.

Läs vidare »

Debatt

Betala det verkliga priset eller bo tillsammans med andra!

Fredrik Kopsch

Enligt Boverkets analys behövs ca 710 000 bostäder till 2025. En analys baserad på två antaganden: Sveriges befolkningstillväxt och hushållens storlek. Normen om att alla singelhushåll ska ha en egen bostad möjliggjordes under 1900-talets andra hälft genom hyresregleringen och allmännyttans utbredning. Idag har Sverige Europas minsta hushåll. Det saknas betalningsvilja för att bygga 710 000 bostäder, istället är det normen som behöver förändras enligt debattören Fredrik Kopsch, Universitetslektor vid LU.

Läs vidare »

Debatt

Uttalandet som finansinspektionen vägrar att kommentera

Som bostadspolitik.se rapporterat om (se gårdagens expertkommentar av Lennart Weiss) avböjer Finansinspektionen att svara på frågor som rör TT:s intervju med Henrik Braconier från den 6 april, nu publicerar vi frågorna som han inte ville besvara.  Lennart Weiss menar i sin kommentar att Finansinspektionen har fel när den hävdar att skattesystemet gynnar ägt boende och ifrågasätter varför Finansinspektionens chefsekonom uttalar sig i politiska frågor. 

Läs vidare »

Debatt

Varför tar Finansinspektionen ställning i politiska frågor?

Lennart Weiss

I samband med att Finansinspektionen den 6 april presenterade sin årliga bolånerapport passade myndigheten på att utveckla sin syn på bostadsmarknaden i olika medier. I en intervju med TT (Tidningarnas Telegrambyrå 6/4) anser Braconier att skattesystemet gynnar ägt boende och att politikerna måste ta ansvar för det. Dels är det i sak felaktigt, dels reser det frågor om hur Finansinspektionen ser på sin roll i frågor av ren politisk karaktär, skriver Lennart Weiss. 

Läs vidare »

Stäng fönstret