Centerpartiet och Liberalerna kräver ”friare hyressättning” om de ska släppa fram Stefan Lövfen som statsminister. Vad innebär det i praktiken? De bostadspolitiska talespersonerna tonar ner kraven, enligt uppgifter till FastighetsNytt rör sig om friare hyressättning vid nyproduktion.

Läs mer här.

På Liberalernas kravlista till Stefan Lövfen lyfts bland annat hyressättningssystemet. Björklund vill ha friare hyressättning vid nyproduktion, något som redan är möjligt tack vare presumtionshyressystemet som infördes 2006. I tillägg säger han redan i samband med lanseringen av listan att det finns punkter som är förhandlingsbara. Är inte det att skjuta björnen innan skinnet är sålt? Undrar Maria Ludvigsson, ledarskribent SvD.

Läs mer här.

Riksbanken och Finansinspektionens ständiga oro för hushållens skuldsättning baserar sig på en analys av skuldkvoten vilket i det nya lågräntesamhället är ointressant. Analysen bör istället utgå från räntekvoten uppger Robert Boije, chefsekonom på SBAB till Dagens industri. Boije lyfter också fram att den ökande skuldsättningen till största del härrör från omsättningen i det befintliga beståndet, något som bör uppmuntras till exempel genom förändringar av reavinstskatten och inte stävjas med kreditrestriktioner.

Läs mer här.

Hela-kedjan.se är en ny podd, startad av Nima Assadi, f.d. anställd på Veidekke, med ambitionen att stimulera debatten inom bygg- och fastighetsbranschen när det gäller bostadspolitik men även branschens egna utmaningar. Hela-kedjan har valt ett format som är mer vanligt utomlands, med fördjupande samtal som ger möjlighet att utveckla ett ämne mer än i andra sammanhang. Först ut är Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, flitig bostadsdebattör och med en lång bakgrund både i branschen och i politiken. Den första delen av samtalet fokuserar på bostadspolitik för att sedan växla över till Lennarts och Nimas personliga erfarenheter av att växa upp i miljonprogrammet, näthat och hur branschen kan arbeta med att förbättra sin produktivitet. (Sätt dig med en kopp kaffe. Samtalet är ca två timmar.)

Lyssna här.

Vad händer med räntan, bopriserna och konkurrensen på bolånemarknaden? Klarar hushållen en ränteuppgång? Och stänger vi ute unga? Lyssna på Bostadsrättsnytts poddinslag med SBAB:s chefekonom Robert Boije.

Lyssna på inslaget här.

Peter Eriksson, bostadsminister i övergångsregeringen, är bekymrad över det sjunkande bostadsbyggandet och de stora kostnaderna som är förenade med bostadsbristen. Under ett seminarium hos Stockholms handelskammare uppgav han att Sverige måste välja, antingen måste vi bygga mer eller måste vi utveckla systemet med social housing, som han menar att vi redan etablerat genom de sociala kontrakt som socialtjänsten sluter. Personligen önskar han ett ökat byggande.

I en kommentar säger Mats Green, bostadspolitisk talesperson för moderaterna, att också han vill undvika social housing och istället fokusera på generella bostadspolitik.

Läs mer här.

Bostadsbristen kostar Stockholmsregionen 100 miljoner om dagen, eller 35 miljarder om året, i utebliven tillväxt. Det framkommer av en underökning som WSP gjort på uppdrag av Stockholms handelskammare.

Läs mer här.

Finansinspektionens vice generaldirektör Martin Noréus tar på sig en del av ansvaret för att bostadsbyggandet faller men att enskilda bostadsutvecklare råkar illa ut är han inte bekymrad över, det innebär ingen risk för det finansiella systemet.

”Vår uppgift är inte att vara populära. Det gör helt enkelt lite ont att reglera, säga stopp och säga nej”, säger Martin Noréus.

Läs mer här.

Bostadspriserna sjönk med 0,9 procent under oktober månad i riket som helhet jämfört med föregående månad enligt Valueguard HOX index. Priserna brukar dock gå ner i oktober och om säsongseffekten rensas bort framgår istället att priserna steg något. Utan hänsyn till säsongseffekter så sjönk priserna på villor mest, -1,2 procent i riket. Motsvarande siffra för bostadsrätterna är -0,4 procent. I Stockholm var nedgången på villor och bostadsrätter -0,7 respektive -0,4 procent. Malmö sticker ut i positiv bemärkelse, där steg priset både på villor och bostadsrätter med 1,1 respektive 1,3 procent.

Läs mer här.

I Dagens Industri kommenterar Veidekke, WSP, Evidens samt en rad andra företag i branschen läget på bostadsmarknaden och de konstaterar att Boverkets byggmål blir allt svårare att nå. Tvärtom tyder statistiken för påbörjade bostäder samt bygglovsansökningar på en kraftig nedgång i bostadsbyggandet från 2020.

Läs mer här.

I år är det 10 år sedan den statliga fastighetsskatten för bostadshus avskaffades och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. I samband med förändringen höjdes också reavinstskatten från 20 till 22 procent. Det första 1,5 året efter förändringen sjönk omsättningen av både småhus och bostadsrätter. Efter det är det dock svårt att uppskatta förändringarnas effekt på rörligheten på bostadsmarknaden då effekterna inte är möjliga att särskilja från effekterna av till exempel prisutveckling och kreditrestriktioner.

Läs mer här.

I bostadspodden Kvadrat diskuterar Veidekkes kommersiella direktör Lennart Weiss och John Hassler, professor på Stockholms universitet, den kraftiga inbromsning i försäljningen av nyproducerade lägenheter och ungas problem att komma in på bostadsmarknaden.

Lyssna på Podden här.

Titta på inspelningen här.

Enligt Sveriges byggindustriers senaste prognos kommer det att påbörjas 42 500 nya bostäder under 2019, ett tapp med 21 500 bostäder sedan toppen 2017.

– Vi har varnat för det här. Bolånetak och skärpta amorteringskrav har kraftigt begränsat andelen hushåll som kan finansiera en bostad. En tredjedel av marknaden för nyproduktion har försvunnit på två år. Det sjunkande bostadsbyggandet kommer få spridningseffekter i övriga ekonomin, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

Sverige hör till de få länder i Europa som, förutom de sociala kontrakten, saknar särskilda lösningar för att hjälpa unga och kapitalsvaga in på bostadsmarknaden rapporterar Dagens industri. De stränga bolånereglerna i kombination med att de billiga hyresrätterna är otillgängliga gör Sverige sämst i klassen.

Läs mer här.

I en intervju i Dagens industri lyfter Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist att bostadsbyggandet i Stockholm minskat med 30 procent, vilket är alarmerande. Lösningen är att luckra upp kreditrestriktionerna men i addition måste bostadsutvecklarna troligen också se över sin affärsmodell, tiden från bindande kontrakt till inflytt är med stor sannolikhet längre än vad framtidens kunder kommer att acceptera.

Läs mer här.

Enligt en ny rapport från Boverket är andrahandshyrorna i genomsnitt 65 procent högre än förstahandshyrorna. I Stockholm är skillnaden än större, där är andrahandshyrorna i genomsnitt 104 procent högre än förstahandshyrorna. Detta trots att Hyresnämnden egentligen bara brukar godkänna ett påslag på 10-15 procent vid uthyrning av hyresrätt i andra hand. Trots den stora skillnaden är det få som anmäler att de betalar för hög hyra.

Läs mer här.

60 procent av dem som hyr sin bostad skulle hellre vilja äga, det framkommer av en undersökning som Stockholms Handelskammare gjort. 50 procent av dem som hellre skulle vilja äga hänvisar till ekonomiska begränsningar. 26 procent anger att banken inte beviljar tillräckligt lån, 17 procent anger att amorteringskraven är det främsta hindret.

Läs mer här.

Enligt SBABs prognoser och beräkningar är det nu billigare att välja bunden än rörlig ränta för löptider över 1 år. Men trots dessa historiskt små skillnader mellan räntorna så avstår de svenska hushållen från att binda sina räntor. Det skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i ett blogginlägg.

Läs mer här.

Mäklarstatistik visar att bostadsrättspriserna steg med 2 procent under september månad samtidigt som villapriserna sjönk med 1 procent i riket som helhet. I centrala Stockholm steg bostadsrättspriserna med 1 procent, i Göteborg låg de stilla och i Malmö steg de med 2 procent. De totala siffrorna för de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativa, – 6, -3 respektive -2 procent för centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.

Villapriserna har sjunkit totalt 2 procent på 12 månader i riket som helhet men desto mer i Stockholm, där har de sjunkit 10 procent vilket är mer än dubbelt så mycket som i Göteborg där de bara sjunkit 4 procent under samma tid.

Läs mer här.

– Vi har så mycket ordning och reda att man börjar bli dumsnål i politiken. Sa Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, i samband med Stora Näringslivsdagen i Västerås.

Winsth menar att målet om att sänka statsskulden till 20 procent av BNP kan vara att gå för långt. Det vore inte farligt att ha en statsskuld på 25 procent, snarare tvärtom. Det skulle ge utrymme för satsningar på till exempel utbildning och en lyckad integration vilket är avgörande för Sveriges framtida ekonomiska utveckling.

Läs mer här.

Robert Boije, SBAB, och Annika Winsth, Nordea, tror både att reporäntan kommer att höjas i slutet av året och därmed kommer de rörliga räntorna för första gången på mycket länge stiga. På några års sikt spås den rörliga räntan gå upp till 2-3 procent men inte ens i långa prognoser spås räntan stiga över 4 procent.

Läs mer här.

Kreditrestriktionerna är ett hinder för kvinnor som vill skilja sig i Stockholm, det skriver Annika Creutze i en kommentar i Svenska Dagbladet. Det finns inte någon kommun i Stockholms län i vilken en ensamstående kvinna med normalinkomst kan köpa en trea. I Stockholms kommun räcker normalinkomsten inte ens till en etta. Samtidigt är hyresmarknaden stängd.

Läs mer här.

Tuffare tider spås i Sveriges arkitekters branschrapport som släpps i veckan. I rapporten som framtagits med hjälp av Danske Bank framgår att kreditåtstramningar nu minskar bostadsbyggandet vilket slår hårt mot de arkitekter som inte kan styra om verksamheten mot offentliga lokaler och infrastruktur.

Läs mer här.

Räntan förblir oförändrad på -0,5 procent, planerad höjning skjuts på framtiden och prognostiseras nu komma först i december eller februari nästa år.

Läs mer här.

I bankernas Kvar-Att-Leva-På-kalkyler avgörs hur mycket ett hushåll får låna. Villkoren förändras över tid och skiljer sig åt mellan bankerna. Di har gjort en sammanställning av de aktuella kraven.

Läs mer här.

– Trots den med många länders mått extrema befolkningstillväxt som Sverige haft, har vi fortfarande bostäder per invånare i nivå med Danmark. Och vi har långt fler bostäder i relation till invånarantalet än till exempel USA och Australien, säger Bengt Hansson som är expert på Boverket till SvD.

Problemet är istället, enligt Hansson, att vi inte bor på ett sätt som motsvarar våra behov. Istället för att bygga mer bör vi använda de bostäder vi har på ett mer effektivt sätt, genom en uppluckring av hyresregleringen, återinförandet av fastighetsskatt och sänkning av ränteavdraget. Hansson påpekar också att bostadsmarknaden i allmänhet inte bör blandas ihop med bostadsmarknaden för utsatta grupper, vilken kräver andra åtgärder.

Läs mer här.

Hyreskommissionen som tillsattes av Hyresgästföreningen och med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande presenterade sitt slutbetänkande den 28 augusti. Uppdraget har varit att fundera kring hyresrättens roll i framtiden och hur hyressättningssystemet kan fungera bättre.

Totalt lade kommissionen fram 23 förslag. Däribland systematiserad hyressättning, en oberoende tvistelösning samt förslag på att införa ett gemensamt fastighetsanknutet kostnadsindex.

Läs mer här.

Marknaden bygger för få bostäder, till följd av att de privata företagen vill vinstmaximera. Det skriver den särskilda utredaren Nooshi Dadgostad, tillika vice partiledare för Vänsterpartiet och bostadspolitisk talesperson. I utredningen som presenterades den 23 augusti föreslås att ett förtydligande av lagen ska ske så att fler kommuner väljer att använda möjligheten att ålägga fastighetsägare med vite om de inte bygger enligt den tidsram som parterna kommit överens om. Vidare föreslås en ny kommunal förköpslag som ska öka kommunernas möjlighet att styra nybyggnationen.

Läs mer här.

Hyresgästföreningens initiativ Bostad 2030 har offentliggjort sitt slutbetänkande. Av det framgår bland annat en ambition av att med hjälp av statlig finansiering se till att det byggs också i långkonjunktur men också att boendekostnaden för nyproduktion bör regleras genom priset vid kommunal markförsäljning.

Läs mer här.

10 000 kronor, så mycket kostar det i månaden att hyra en trea i de nya Stockholmshusen. Det innebär en hyra på ca 1 550 kr per kvadratmeter och år trots investeringsstöd, vilket är marginellt lägre än 1 800-1 900 kr per kvadratmeter och år vilket annars är den genomsnittliga hyran för de nyproducerade lägenheter som Bostadsförmedlingen förmedlar. Hyran är mycket högre än vad de tilltänkta hyresgästerna klarar av uppger Eric Elmgren som är förhandlingschef på Hyresgästföreningen till FastighetsNytt. Inte heller oppositionen är nöjd, hyran är betydligt högre än vad man tidigare antytt uppger Björn Ljung som är Liberal ledamot i Stockholms stadsbyggnadsnämnd.

Läs mer här.

Enligt en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Fastighetsbyrån får regeringens bostadspolitik underkänt. De svarande har lägst förtroende för Miljöpartiets bostadspolitik, samtidigt som partiet just nu innehar bostadsministerposten. Bäst förtroende har svenskarna för Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitik men samtidigt framgår att många upplever samtliga partiers politik som otydlig eller frånvarande, nästan hälften av de svarande uppger att de inte kan bedöma partiernas bostadspolitik. Det går därför att konstatera att det finns mycket att arbeta på för samtliga partier under nästa mandatperiod.

Läs mer här.

Unga personer, i åldrarna 20-29 år, har mycket svårt att få bolån för att köpa en bostad i landets 20 största kommuner. Det visar en kartläggning av SBAB. Anledningen är att de har för låga inkomster för att ta sig igenom bankernas hårda Kvar-Att- Leva-På-kalkyler (KALP).

– Situationen för de unga leder till segregation, där de som har turen att ha föräldrar med ekonomiska resurser kan få hjälp. Övriga står utan både hjälp och egen bostad, säger Claudia Wörmann.

Läs mer här.

Priserna på bostadsmarknaden styrs av möjligheten att ta lån. Riksbanken och Finansinspektionens huvudmål att är minska hushållens skuldsättning men effekterna är enligt Jacob Bruzelius, finanschef Rikshem, större än vad man kan tro.

”En minskning av nya bolån per år med 100 miljarder kronor sänker det aggregerade priset på bostadsmarknaden med en multipel av samma belopp […]”, skriver Bruzelius i en krönika på FastighetsNytt.

Läs mer här.

Sveriges tillväxt var starkare än väntat under årets första kvartal, det framkom av de siffror som SCB publicerade den 30 maj. Sveriges BNP växte med 0,7 procent jämfört med föregående kvartalet. Enligt Swedbanks chefsekonom Anna Breman är förklaringen att hushållen får allt mer i plånboken genom att arbetslösheten minskar, lönerna stiger och räntorna förblir låga. Som vi rapporterat tidigare minskade antalet påbörjade bostäder i Stockholmsregionen dramatiskt under det första kvartalet i år enligt SCBs statistik men Breman tror att effekterna på tillväxten kommer att dröja tills 2019.

Läs mer här.

Enligt ny statistik från SCB var antalet påbörjade lägenheter i Stockholms län 42 procent färre under det första kvartalet av 2018 jämfört med samma kvartal i fjol. Under det första kvartalet 2017 utgjorde bostadsbyggandet i Stockholms län nästan 30 procent av Sveriges totala byggande. Nu ser vi alltså en dramatisk inbromsning i landets största marknad. Totalt sjönk antalet påbörjade lägenheter med 13 procent i landet, jämfört med samma kvartal i fjol.

Läs mer här.

I en debattartikel i tidningen Fastighetsnytt ger Bo Nordlund, Teknisk dr, och Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, fem förslag till åtgärder som kan lösa bostadsbristen:

• Bostadsbristen kan inte byggas bort. Det krävs också åtgärder som ökar rörligheten i beståndet och ger ett bättre nyttjande av befintliga lägenheter i samtliga upplåtelseformer.
• Staten måste ta en aktiv roll i finansiering och risktagande. Fokus flyttas från husen till hushållen. Den generella bostadspolitiken utformar spelplan och spelregler som syftar till att underlätta hushållens bostadskarriärer. Den specifika bostadspolitiken fokuserar på de hushåll som inte på egen hand klarar av att komma in på och agera inom bostadsmarknaden. Begreppen affordable och social housing ges en svensk tolkning.
• Finansieringen är en nyckelfråga och det måste skapas ett institutionellt regelsystem som medger en snabb uppbyggnad av eget kapital hos hushållen samtidigt som en översyn och sammantagen anpassning krävs när det gäller bolånetak, amorteringskrav och tankar om reducerade ränteavdrag.
• Skatte- och hyressättningssystemen ses över med primär målsättning att utforma åtgärder som ökar rörligheten i bostadsbeståndet.
• Bostäder betraktas som en del av samhällets infrastruktur och besluten att bygga nya bostadsområden lyfts upp på regional nivå.

Läs mer här.

Kombinationen av högre lönsamhetskrav i varje enskilt projekt och finansinspektionens ökade krav på eget kapital sänker bostadsbyggandet. Lösningen är inte att gå tillbaka till 90-talets lönsamhetskalkyler utan istället att locka mer kapital till marknaden och öka rörligheten i beståndet. Det skriver Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi KTH, och Bo Nordlund, tekn dr, MRICS verksam i BREC-Bo Nordlund REC AB.

Läs mer här.

Amorteringskraven får alltfler hushåll att ta blancolån. Något som ökar dess sårbarhet vid en lågkonjunktur. Med tanke på den nuvarande räntenivån är det penningpolitiska svängrummet i en sådan situation litet. Rober Boije, SBABs nya chefsekonom, föreslår därför att amorteringskravet ska kunna sänkas vid en konjunkturnedgång.

Läs mer här.

Nu rapporterar också Dagens industri om regeringens miljardsatsning, byggsubventionerna, som inte gett några bostäder där behovet är som störst.

Om studentbostäder exkluderas har inte en enda bostad byggts i varken Stockholm eller Uppsala. Istället är Kalmar den kommun i vilken flest bostäder fått ta del av statens investeringsstöd. Totalt har 9 000 lägenheter tilldelats investeringsstöd vilket är långt från de 200 000 som regeringen tagit höjd för.

”Vill man hjälpa ekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden måste man så klart se till att dessa bostäder hamnar där människor vill bo. Att subventionera fram billiga lägenheter där marknaden är som svagast är jag mycket tveksam till”, säger Johan Skoglund, vd för byggbolaget JM.

Läs mer här.

Diverse ogenomtänkta beslut har i praktiken knäckt efterfrågan på nya bostäder. En yrvaken bransch söker nya finansieringar på en skakig marknad, skriver Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, i en krönika i Fastighetstidningen.

Läs mer här.

I en krönika i Fastighetsnytt skriver Göran Cars, professor i samhällsplanering:

– Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.

Skälet är att de skolor, posthus, rådhus och järnvägsstationer som byggdes då står kvar än idag. Dess arkitektoniska kvalitéer har lett till att byggnaderna undgått rivning och istället renoverats och anpassats till dagens behov. Att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. Att bygga med hög kvalité och arkitektonisk omsorg är i ett långt perspektiv alltid mest lönsamt, skriver Cars.

Läs mer här.

Varje år utgår 30 miljarder i ränteavdrag till svenskarna. Tanken med ränteavdraget är att kapitalsvaga hushåll ska få möjlighet att efterfråga en bostad på likvärdiga villkor som kapitalstarka hushåll men en granskning som SVT gjort visar att pengarna fördelas ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen. En av orsakerna är att det saknas ett absolut tak för avdraget, för ränteutgifter över 100 000 kronor per år sänks avdraget från 30 till 21 procent.

Läs mer här.

Analysföretaget Evidens gör en årlig enkätundersökning av hushållens förväntningar på bostadspriserna. Det är uppenbart att hushållen på kort sikt är präglade av höstens nedgång, på ett års sikt spås en uppgång på ca 1 procent. Storstadsborna spår sedan en årlig uppgång på 3,8 procent de närmsta fem åren och därefter på ca 5,2 procent årligen.

Hushållens förväntningar ligger de närmsta åren på ungefär samma nivå som Riksbankens och marknadsaktörernas. I debatten talas ofta om en bostadsbubbla men priserna följer hushållens disponibla inkomster. Ted kommenterar debatten ytterligare:

– ”Det finns också internationella studier som visar att vi inte har en ”klassisk” bubbla. Men några aktörer tror det, ibland baserat på fel statistik som sambandet mellan pris och hyror. Då missar man att hyrorna i Sverige i tillväxtorter är lägre än faktisk betalningsvilja på grund av hyressättningssystemet. ”

Läs mer här.

Den 10 april tillkännagav regeringen att byggbonusen utökas med 95 miljoner. Det innebär att kommunerna får möjlighet att dela på nästan 1,4 miljarder under 2018. Under 2017 fick 199 av 240 kommuner bonus, kraven är enligt Boverkets hemsida:

1. Att komunnen under de senaste 12 månaderna gett startbesked för minst en bostad.
2. Att kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:13) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
3. Att kommunen har antagit en översiktsplan eller gjort en översyn av befintlig plan. Om befintligt plan visat sig vara inaktuell krävs att kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att göra den aktuell.
4. Att det finns minst en nyanländ med uppehållstillstånd folkbokförd i kommunen.
5. Bonusen är uppdelad i två delar, en för bostäder som motsvarar behov för nyanlända och en del för övriga bostäder. För att få del av den första delen krävs att de nyanlända också omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

De kommuner som kvalificerar sig tilldelas bonus i förhållande till hur många bostäder som fått startbesked inom de båda grupperna; bostäder som motsvarar de nyanländas behov och övriga bostäder. Under 2018 fick de kommuner som beviljats bonus i snitt ca 2500 kronor per bostad som fått startbesked.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Läs mer på Boverkets hemsida här.

Enligt en artikel från SABO, publicerad på FastighetsNytt, upplever många allmännyttiga bolag runt om i Sverige att hyresförhandlingarna fungerar dåligt. Av det skälet har SABO tillsatt en grupp med representanter från sex av sina medlemsföretag, i artikeln presenterar dem sina förslag på åtgärder som skulle kunna få hyressättningssystemet att fungera bättre. Också SABO:s styrelse ställer sig bakom förslagen. De förslag som presenteras ska bidra med långsiktighet både vad gäller hyror och underhåll. Det konkreta förslag som sticker ut mest är att SABO nu ansluter sig till Fastighetsägarnas linje och önskar en oberoende tvistelösning när parterna kör fast i förhandlingarna.

Läs mer här.

Bostadsbyggandet spås minska med 30 procent jämfört med vid konjunkturtoppen 2017 enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos. Totalt uppskattas antalet påbörjade bostäder per år att minska med ca 20 000, vilket ger ca 46 000 påbörjade bostäder 2019.

Kreditrestriktioner och det skärpta amorteringskravet påskyndar konjunkturnedgången enligt Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

Sedan regeringen aviserade en översyn av reglerna för företagens ränteavdrag har frågan debatterats flitigt. Det ursprungliga förslaget har kritiserats för att slå mycket hårt mot hyresrätten. Wallenstam har bland annat varnat för att det kan innebära en hyresökning med 1000 kr i månaden för en nyproducerad lägenhet.

Den 21 mars presenterade regeringen sin lagrådsremiss. I tidningen Fastighetsnytt gör Anna Persson och Viktor Sandberg från Svalner en bra sammanställning av förslaget i korthet och dess konsekvenser.

Läs mer här.

Investeringsbidraget till hyresrätter som infördes hösten 2016 höjs nu. Grundstödet höjs med 500 kronor per kvadratmeter BOA i de kommuner som är i störst behov av fler bostäder. I övriga kommuner höjs det högsta möjliga stödet med 1 000 kronor på kvadratmeter BOA. Samtidigt höjs den så kallade normhyran, den högsta tillåtna hyran, med 100 kronor i de större kommunerna. I övriga kommuner höjs normhyran med 50 kronor.

Utöver detta tillkännager regeringen också att de inför en påbyggnadsbonus vilken ska täcka merkostnaderna för att bygga på en befintlig byggnad jämfört med att bygga direkt på mark. Syftet är att förtäta bostadsområden utan att ta värdefulla markytor i anspråk.

SVT Nyheters granskning visar att intresset för stödet hitintills varit svalt. Satsningen skulle räcka till 15 000 lägenheter om året uppgav regeringen vid införandet men statistik visar att det under de två senaste åren bara byggts totalt ca 10 000 lägenheter med investeringsbidrag. Bidraget har också fått kritik för att inte ge bostäder där de behövs som mest, fram till den 1 februari i år hade bara 700 lägenheter beviljats stöd i Stockholm.

– De allra flesta av dessa bostäder hade byggts ändå. De låg i ”pipen”, redan. När man fick investeringsstödet så innebär det bara att du fick bättre marginaler på ditt projekt, säger Björn Wellhagen, Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, i en kommentar till SVT Nyheter.

Några som är positiva till investeringsbidraget är Hyresgästföreningen, förhandlingschefen Eric Elmgren framhåller dock i ett pressmeddelande att det på sikt också behövs en skattereform där man gör något åt den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Den 14 mars presenterade Valueguard prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden för februari månad. Priserna gick ner något och tycks nu ha planat ut på en lägre nivå skriver Dagens industri. De tre senaste månaderna har bostadsrättspriserna gått ner med 0,6 procent i Stockholm vilket går att jämföra med att priserna under höstens värsta månader föll med totalt ca 11 procent. Att marknaden stabiliserats går att se också i Göteborg och Malmö.

Hushållen har blivit mer optimistiska, hälften av dem tror nu på stigande priser igen. Mäklarna är mer pessimistiska, de flesta tror på stillastående priser enligt Dagens industri.

Swedbank är den första av storbankerna som slopat sitt skarpa skuldkvotstak. I ett pressemeddelande den sista februari meddelade Swedbank att hushållens skuldsättning nu istället kommer att begränsas av Finansinspektionens nya amorteringskrav som innebär att de som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera 1 procent ytterligare av lånet varje år.

Läs mer här.

Bolånetaket 2010 kan tolkas som ett paradigmskifte, sedan dess har kravet på eget kapital vid bostadsköp blivit allt större. Samtidigt finns inget svar på varifrån de egna kapitalet ska komma. Det skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, på Fastighetsnytt.

”… vi [kan] argumentera för att en utökad finansiering med eget kapital förutsätter ett batteri av samordnade åtgärder. Det kan krävas lånegarantier och statliga startlån. Därtill skattesubventioner till bosparande och hyrköp. Hur mycket staten ska ‘lägga sig i’ är en klassisk politisk fråga. Rekommendationen är att anamma ett pragmatiskt synsätt baserat på en omvärldsanalys. I potten ligger en fungerande bostadsmarknad som medger ett omfattande bostadsbyggande kombinerat med finansiell stabilitet.” Skriver Stellan Lundström.

Läs mer här.

Globala aktörer som betalar mindre i skatt och har lägre lönekostnader vinner stora upphandlingar när de kan erbjuda betydligt lägre pris än de inhemska. Det kan framstå som fördelaktigt också för skattebetalarna men faktum är att det lägre priset inte kompenserar för effekten av minskade skatteintäkter. Dessutom sänks priset på arbetskraft och om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. Det skriver representanter för byggbranchen på Di debatt.

”Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.” skriver Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige, Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB, Valle Karlsson, förbundsordförande för SEKO, Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet och Jessica Löfström, vd Expandera Mera. 

Läs mer här.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren, i fjol färdigställdes 53 300 bostäder. Det är dock långt från det behov som Boverket uttalat på ca 80 000 bostäder om året, totalt 600 000 fram till 2025. Dessutom planade antalet påbörjade bostäder ut under hösten 2017 vilket tyder på att bostadsbyggandet kommer att vara än lägre än det behov som Boverkets prognoser visar.

Läs mer här.

20 procent av dem under 29 år som tar ett blancolån använder pengarna som kontantinsats vid ett bostadsköp, det visar en ny undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Sedan 2016 då det första amorteringskravet infördes har antalet blancolån ökat dramatiskt, en möjlig förklaring är att många försöker kringgå både amorteringskrav och bolånetak uppger Riksbanken i en ny analys. Just nu gör Finansinspektionen en undersökning av den bakomliggande orsaken till blancolånens tillväxttakt, resultatet redovisas i juni.

Läs mer här.

På bloggen Ekonomistas redogör Lars EO Svensson för de ekonomiska konsekvenserna av kreditrestriktionerna för ett ungt hushåll som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun. Med en belåningsgrad på 85 procent blir boendeutgiften så hög som 10200 kr varav boendekostnaden endast utgör 2400 kr i månaden. För en ung person som kan förlita sig på kapital från sina föräldrar i den utsträckning att belåningsgraden är mindre än 50 procent blir boendeutgiften 4400 kr – vilket är 5800 kr lägre än för den unga person som måste belåna sig till 85 procent.

I ett annat räkneexempel visar Svensson också att kreditrestriktionerna slår mot fler hushåll än vad finansinspektionen uppger och att inkomstkravet med dem ökar. Med vad Svensson kallar rimliga krav skulle ett hushåll med en inkomst på 27000 kr i månaden kunna köpa den genomsnittliga ettan i Stockholms kommun, med dagens restriktioner krävs 35000 kr.

Läs mer här och här.

Den 12 februari skrev SKL:s VD Lena Micko på DN debatt att kommunerna inte påverkar kostnaden för att bygga bostäder nämnvärt då markpriserna i Sverige är låga. Till Byggindustrin ger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för Sverige Byggindustrier, en annan syn ”Markkostnaderna är en tung kostnad och har ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Det är bostadsrätter i de största kommunerna som drar upp mark- och byggpriserna och det är där behoven och byggandet är som störst”. Att räkna in både dyr mark i storstäderna och mark som säljs till mycket låga priser på landsbygden och ta fram ett genomsnitt ger en skev bild. ”Att det är låga markpriser i Ludvika för hyresrätter påverkar inte bostadsrättsbyggandet i Stockholm”, säger Wellhagen.

Läs mer här.

Är det rent av bra för byggbranschen att bostadspriserna gått ner? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar bostadsmarknadens utveckling i Svensk Byggtjänsts pod Snåret. Programledare Emma Jonsteg. Lyssna på avsnittet nedan.

Socialdemokraterna har bestämt sig för att höja tomträttsavgälderna i Stockholm dramatiskt, något som kommer att slå hårt mot både småhusägare och hushåll som bor i flerfamiljshus utan friköpt mark. Systemet för hur tomträttsavgälderna sätts behöver förändras. Indexuppräkning bör införas istället för att kommunen, som nu, ges möjlighet att genomföra stora höjningar vart tionde år. Det skriver Lotta Edholm (L), Oppositionsborgarråd i Stockholm, på Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Den 14 februari presenterade Valueguard prisutvecklingen på bostadsmarknaden under januari månad. Totalt steg priserna i Sverige med 3,4 procent, priserna på bostadsrätter med 1,4 procent och priserna på villor med 4,1 procent. Också i storstadsregionerna steg priserna. I Stockholm steg bostadsrättspriserna med 2,4 procent och villapriserna med 1,8 procent, motsvarande siffror för Göteborg är 1,7 respektive 3,2 procent. Den totala förändringen de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativ för bostadsrätterna i landet som helhet samt för villorna i Stockholm.

Läs mer här.

Genom att huvudentreprenören bär det direkta ansvaret för att underentreprenörerna betalar ut löner på ett korrekt sätt till sina anställda hoppas regeringen få bukt med oseriösa aktörer i byggbranschen. Stefan Löfven och Ylva Johansson presenterade förslaget som innebär att anställda som inte får ut lön av sin direkta arbetsgivare ska kunna kräva det av underentreprenören och betalar inte de ut pengarna har huvudentreprenören det yttersta ansvaret. Enligt lagförslaget ska det vara tvingande om frågan inte regleras i ett kollektivavtal.

Läs mer här.

SKL har genomfört en studie av kommunernas markpriser och konstaterar att priserna inte är orsaken till de höga kostnaderna för att bygga bostäder. Kommunerna måste enligt EUs regelverk sälja marken till marknadspris vilket fastställs antingen av en oberoende expert eller genom en anbudstävling. Det skriver Lena Micko, ordförande för SKL, på DN debatt.

Inte heller kommunernas planprocess är skälet till de höga bostadspriserna utan istället är det bygg- och fastighetsbranschen som inte har tillräckliga kunskaper om byggreglerna. Det finns dock vägar framåt skriver Micko ”I fjol handlade SKL upp ramavtal som låter kommuner och kommunala bolag beställa bra bostäder till låga kostnader. Enligt exempelvis Leksandbostäder är det tack vare denna upphandling som bolaget över huvud taget kan få fram nya bostäder. Kirunabostäder uppskattar att de sparar in omkring 40 miljoner kronor på ett planerat bygge av 68 lägenheter.”

Läs mer här.

”… den svenska modellen är inte på något sätt given och för att den ska värnas måste den hela tiden utvecklas. Därför har regeringen tagit det som en av sina viktigaste uppgifter. En viktig del av det är att skärpa reglerna för hur kommuner, landsting och stat själva använder medborgarnas skattepengar när de varje år upphandlar varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor.” Det skriver statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi på Aftonbladet debatt.

Läs mer här.

”Amortera är som att ta ett glas vatten i slutet av festen”. I en intervju med SvD liknar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt bostadsmarknaden med en fest som börjar dra in på småtimmarna. Hans budskap är att politiken behöver ta ansvar och avsluta festen men utan att ge den ett alltför abrupt slut. Amorteringskraven är bra men ränteavdragen bör avskaffas på sikt och investeringsbidragen utökas.

Läs mer här.

I ett reportage gjort av Dagens arena framgår att det endast sökts investeringsbidrag för 15 projekt i Stockholmsregionen, trots att regeringen avsatt 12,3 miljarder för stödet. Ingrid Birgersson, jurist på Boverket, uppger till Dagens arena att ”Det kan vara svårt för byggbolagen att uppnå normhyrorna på grund av höga markhyror och byggkostnader”.

Läs mer här.

Vi bör ta efter den nolltolerans mot kriminalitet och bus som införts i New York med goda resultat. En hållbar stad kräver också en trygg stad, där varken trasiga glödlampor eller kriminalitet accepteras. Det skriver Kristina Alvendal i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Bostadspoliktik.se har tidigare publicerat Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens industri och Martin Hofverbergs replik i dagens arena under ”Hört i debatten”. I ett inlägg på Facebook bemöter Jörnmark nu Hofverbergs kritik:

”I Dagens Arena menar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hotverberg att jag presenterar en enahanda tolkning av svensk stadsutveckling under de senaste sjuttio åren. Hofverberg menar att prisbildning på bostadsmarknaden inte håller som förklaring till hur människor väljer att bo. I kontrast till min förenklade bild presenterar han därför ett mer idealistiskt färgat alternativ som helt bygger på hur förändringar i bostadkonsumenternas smak tillsammans med bilismen förändrat den svenska stadsutvecklingen. Men att den massiva dräneringen av innerstäderna berodde på en stark smak för boende i nya satellitförorter som Vällingby är svårt att fullt ut acceptera med tanke på att dessa förorter med cirka 15-20 års eftersläpning drabbades av samma befolkningsfall som innerstäderna gjort före dem. Hofverberg menar dessutom att smaksystemen förändrades drastiskt kring 1970 och 1995, vilket råkar vara exakt samtidigt som de olika prissystemen för boenden förändras. Detta kan möjligen tolkas som att smaksystemet tycks uppvisa en närmast perfekt ekonomisk rationalitet.
Läs vidare »

Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom, kritiserar i ett inlägg på Dagens arena den artikelserie av Jan Jörnmark som Dagens industri publicerade i mellandagarna. Hofverberg kritiserar Jörnmarks tes om att det var kredit- och prisregleringar som gjorde centrum oattraktivt under efterkrigstiden och menar istället att det låg i tidens ideal att inte bo i centrum.

Läs mer här.

Den 24 januari presenterade Swedbank sin nya konjunkturanalys. De skriver att priserna kommer att stabiliseras under 2018 men att de först kommer att sjunka ytterligare 5 procent i storstadsregionerna till följd av ett stort utbud av nyproducerade bostäder samt det kommande amorteringskravet.

Läs mer här.

I ett inlägg på bloggen Ekonomistas kommenterar Lars EO Svensson den missvisande bild som Finansmarknadsminister Per Bolund och de för makrotillsynen ansvariga myndigheterna ger. I Finansinspektionens remisspromemoria till förslaget om utökade amorteringskrav skrev de till exempel att ”de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små. Detta eftersom bolånetagarna generellt har goda möjligheter att fortsätta att betala sina räntor och amorteringar även om räntorna stiger eller inkomsterna faller. Hushållen har även i genomsnitt goda marginaler för att hantera ett fall i bostadspriserna. Dessutom bedöms de svenska bankerna ha tillfredsställande kapitalbuffertar om kreditförluster ändå skulle uppstå.”

Samtidigt stod Finansinspektionens myndighetschef vid sidan av myndighetscheferna för Riksbanken och Riksgälden samt Finansmarknadsminister Per Bolund och sa, vid finansutskottets öppna utfrågning den 23 januari, att det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige är just höga och växande hushållsskulder.

Läs mer här.

I en intervju med Dagens industri kritiserar Hans Wallenstam, VD för fastighetsföretaget Wallenstam, regeringen. Trots att omvärlden erbjuder unikt goda förutsättningar för ett ökat bostadsbyggandet lyckas regeringen sänka byggandet av bostadsrätter genom sina kreditrestriktioner.

Läs mer här.

Konsultbolaget JLL och analysföretaget Evidens har tillsammans tagit fram ett index som beräknar utbud i relation till faktisk efterfrågan på olika marknader. Deras RMI-index visar att det finns tre svenska kommuner, Uppsala, Mölndal och Järfälla, där utbudet är betydligt större än efterfrågan. Stockholm och Örebro har någorlunda balans men går mot ett utbudsöverskott. På andra sidan av skalan återfinns Huddinge och Lidingö, där byggs betydligt mindre än vad som efterfrågas.

”En viss överhettning är inte så problematisk om en region kan locka boende från grannkommuner. Man ska komma ihåg att de allra flesta inte är beredda att flytta långt”, säger Tor Borg, analyschef på JLL, till Dagens industri.

Läs mer här.

Enligt ny statistik från Valueguard sjönk bostadsrättspriserna med 6,5 procent under 2017 medan villapriserna låg stilla. Bara i december månad sjönk bostadsrättspriserna 2,7 procent och villapriserna 1,6 procent. Stockholm sticker ut, där har priserna sjunkit mest. Totalt 9 procent under 2017. Enligt Dagens industri är dock mäklarna optimistiska, de vittnar om fler kunder på visningarna och en ökad aktivitet på marknaden i januari.

Läs mer här.

De 22 förslag som regeringen lagt fram för ett ökat bostadsbyggande är inte tillräckligt. De syftar bara till att öka volymen och saknar initiativ för att minska segregationen skriver Johanna Rand och Nazdar Ghalali från White Arkitekter på Aftonbladet debatt. Våra europeiska grannländer arbetar aktivt med att trygga bostäder till hela befolkningen medan Sverige står passivt. Politikerna bär enligt Rand och Ghalali ansvaret för att skapa de ramverk som krävs för att bygga bort segregationen.

Läs mer här.

Ofta lyfts att markmonopolet är orsaken till bristen på billiga bostäder något som Fastighetsnytt fördjupat sig i. Genom monopolet kan kommunerna styra utbudet av mark och därmed priset på marken de säljer. Det kommunala planmonopolet strider mot grundlagen uppger Hans Lind och bostadsminister Peter Eriksson anser att det går att bygga billigt överallt om bara politisk vilja finns. Men är det så enkelt? Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, lyfter att kommunernas försäljning av mark styrs av kommunallagen och EU-lagstiftningen. Konkurrensreglerna omöjliggör försäljning till subventionerat pris och en kommunal subvention riskerar dessutom att hamna i byggbolagens fickor.

Läs mer här.

Mäklarsamfundet har frågat nästan 1000 mäklare i hela landet om deras förväntningar på bostadspriserna. 52 procent tror att vi kommer att få se utplanande priser det första kvartalet. 36 procent av mäklarna tror på fortsatt sjunkande priser, en uppfattning som är mer utbredd bland mäklarna som arbetar i storstadsregionerna. 90 procent anger att medias rapportering påverkat prisbilden. 71 procent uppger också att bankernas restriktiva utlåning påverkar priserna.

Läs mer här.

Under hösten har Hans Lind uttryckt att bostadspriserna borde sjunka med ca 50 procent för att ligga i nivå med långsiktiga fundamenta. En teori som baserar sig på att priset på lång sikt ska motsvaras av alternativkostnaden för marken samt produktionskostnaden för att bygga. I ett inlägg på Ekonomistas poängterar Harry Flam att det inte är detsamma som att vi idag har en bostadsbubbla. En bostadsbubbla definieras av att prisuppgången drivs av spekulation, något som inte går att se på den svenska marknaden. Flam ifrågasätter också realismen i Linds teori, dels är alternativkostnaden inte synonym med priset på t.ex. åkermark utan därtill måste kostnaden för att möjliggöra byggnation av marken läggas. Dessutom kräver Linds teori enligt Flam sannolikt att kommunernas planmonopol begränsas, vilket troligen strider mot grundlagen i vilken kommunernas självbestämmande regleras.

Läs mer här.

I mellandagarna publicerade Dagens industri en debattserie i fyra delar om de historiska effekterna av en politiskt styrd bostadsmarknad. Författaren Jan Jörnmark, Ekonomihistoriker, förklarar med hjälp av ett unikt material hur politiska beslut fått städer att dö ut men också städer att blomstra. Nyckeln till en blomstrande stad är enligt Jörnmark en fri marknad. Jörnmark menar att det finns åtgärder att vidta för att få marknaden att fungera bättre och varnar samtidigt för att en återreglering skulle ge förödande konsekvenser. Läs hela serien:

Del 1. När staden dog

Del 2. Stadens återkomst

Del 3. Flykten från centrum

Del 4. Marknaden räddar staden

När marknaden förändras uppstår nya sätt att sälja bostäder. Riksbyggen erbjuder nu ”hyrköp” i projekt där det varit svårt att sälja de sista lägenheterna. Det innebär att de boende får option på att köpa bostaden längre fram. Veidekke släppte en rapport om Hyrköp redan tidigare i höstas och dess författare, Linda Jonsson, säger till SvD att – ”Det vore bra för ekonomiskt svaga hushåll som på grund av allt hårdare kreditrestriktioner hindras att komma in på den mest fördelaktiga delen av bostadsmarknaden.”

Läs mer här.

Med syfte att möjliggöra bostadsbyggande i hela landet tillsatte regeringen en utredning i januari 2017. Susanne Bard utsågs till särskild utredare och idag har resultatet överlämnats. Bostadsminister Peter Eriksson uttrycker sig positivt bland annat till de förslag till förbättringar som inte behöver kosta staten speciellt mycket samt till de bidrag till byggemenskaper som föreslås.

Utredningen föreslår i sitt betänkande:
• Kreditgarantier 2.0
• Statliga marknadskompletterande topplån via Almi
• Hyresförlustgaranti vid osäkerhet om framtida efterfrågan
• Startbidrag till byggemenskaper
• Översyn av K3-reglerna
• Tidigarelagt investeringsstöd

Läs mer här.

Bostadspriserna har en bekräftad tillväxt på 1 procent i årstakt men Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, tror att årstakten om en månad kommer att ligga på minus 2 eller 3 procent.

”Det finns ingen rim och reson i att bostäder ökar med 10 procent varje år samtidigt med inflation och löneökningar. När man har haft ett antal år av kraftiga prisuppgångar så måste det förr eller senare komma en avmattning”, säger Sandegren till Dagens industri.

Sandegren spår dock inte en långvarig trend. Lehman-kraschen påverkade Stockholms bostadsmarknad i ungefär 13 månader innan priserna gick upp igen, motsvarande siffra för Greklandskrisen är 8 månader. Exakt hur länge det kommer att vara denna gången går inte att svara på men Svensk Mäklarstatistik följer det noggrant.

Läs mer här.

Den senaste tiden har bostadsutvecklarnas aktier sjunkit men för den som har blicken bortom bostadsmarknadens turbulens finns vinster att göra säger Bertil Nilsson, fastighetsproffs på analysfirman Jarl Securities, till Dagens industri. Nilsson tror att priserna kommer att stabiliseras och att det nu är värt att satsa på solida företag som har möjlighet att köpa upp gobitar till reapris från företag som jagar kontanter.

Läs mer här.

Riksbanken meddelade idag, den 20 december, att reporäntan lämnas oförändrad på -0,5 procent. Enligt riksbankens egna prognos är en höjning först trolig i mitten av 2018.

Läs mer här.