I en krönika i Fastighetsnytt skriver Göran Cars, professor i samhällsplanering:

– Min slutsats är att det finns goda skäl att återerövra de ideal som styrde offentligt stadsbyggande för 100 år sedan.

Skälet är att de skolor, posthus, rådhus och järnvägsstationer som byggdes då står kvar än idag. Dess arkitektoniska kvalitéer har lett till att byggnaderna undgått rivning och istället renoverats och anpassats till dagens behov. Att tro att lägre byggkostnader är en vinst är att lura sig själv. Att bygga med hög kvalité och arkitektonisk omsorg är i ett långt perspektiv alltid mest lönsamt, skriver Cars.

Läs mer här.

Varje år utgår 30 miljarder i ränteavdrag till svenskarna. Tanken med ränteavdraget är att kapitalsvaga hushåll ska få möjlighet att efterfråga en bostad på likvärdiga villkor som kapitalstarka hushåll men en granskning som SVT gjort visar att pengarna fördelas ojämnt. Den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen. En av orsakerna är att det saknas ett absolut tak för avdraget, för ränteutgifter över 100 000 kronor per år sänks avdraget från 30 till 21 procent.

Läs mer här.

Analysföretaget Evidens gör en årlig enkätundersökning av hushållens förväntningar på bostadspriserna. Det är uppenbart att hushållen på kort sikt är präglade av höstens nedgång, på ett års sikt spås en uppgång på ca 1 procent. Storstadsborna spår sedan en årlig uppgång på 3,8 procent de närmsta fem åren och därefter på ca 5,2 procent årligen.

Hushållens förväntningar ligger de närmsta åren på ungefär samma nivå som Riksbankens och marknadsaktörernas. I debatten talas ofta om en bostadsbubbla men priserna följer hushållens disponibla inkomster. Ted kommenterar debatten ytterligare:

– ”Det finns också internationella studier som visar att vi inte har en ”klassisk” bubbla. Men några aktörer tror det, ibland baserat på fel statistik som sambandet mellan pris och hyror. Då missar man att hyrorna i Sverige i tillväxtorter är lägre än faktisk betalningsvilja på grund av hyressättningssystemet. ”

Läs mer här.

Den 10 april tillkännagav regeringen att byggbonusen utökas med 95 miljoner. Det innebär att kommunerna får möjlighet att dela på nästan 1,4 miljarder under 2018. Under 2017 fick 199 av 240 kommuner bonus, kraven är enligt Boverkets hemsida:

1. Att komunnen under de senaste 12 månaderna gett startbesked för minst en bostad.
2. Att kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjning i enlighet med lagen (2000:13) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
3. Att kommunen har antagit en översiktsplan eller gjort en översyn av befintlig plan. Om befintligt plan visat sig vara inaktuell krävs att kommunfullmäktige tagit beslut om åtgärder för att göra den aktuell.
4. Att det finns minst en nyanländ med uppehållstillstånd folkbokförd i kommunen.
5. Bonusen är uppdelad i två delar, en för bostäder som motsvarar behov för nyanlända och en del för övriga bostäder. För att få del av den första delen krävs att de nyanlända också omfattas av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar.

De kommuner som kvalificerar sig tilldelas bonus i förhållande till hur många bostäder som fått startbesked inom de båda grupperna; bostäder som motsvarar de nyanländas behov och övriga bostäder. Under 2018 fick de kommuner som beviljats bonus i snitt ca 2500 kronor per bostad som fått startbesked.

Läs regeringens pressmeddelande här.

Läs mer på Boverkets hemsida här.

Enligt en artikel från SABO, publicerad på FastighetsNytt, upplever många allmännyttiga bolag runt om i Sverige att hyresförhandlingarna fungerar dåligt. Av det skälet har SABO tillsatt en grupp med representanter från sex av sina medlemsföretag, i artikeln presenterar dem sina förslag på åtgärder som skulle kunna få hyressättningssystemet att fungera bättre. Också SABO:s styrelse ställer sig bakom förslagen. De förslag som presenteras ska bidra med långsiktighet både vad gäller hyror och underhåll. Det konkreta förslag som sticker ut mest är att SABO nu ansluter sig till Fastighetsägarnas linje och önskar en oberoende tvistelösning när parterna kör fast i förhandlingarna.

Läs mer här.

Bostadsbyggandet spås minska med 30 procent jämfört med vid konjunkturtoppen 2017 enligt Sveriges Byggindustriers senaste konjunkturprognos. Totalt uppskattas antalet påbörjade bostäder per år att minska med ca 20 000, vilket ger ca 46 000 påbörjade bostäder 2019.

Kreditrestriktioner och det skärpta amorteringskravet påskyndar konjunkturnedgången enligt Sveriges Byggindustrier.

Läs mer här.

Sedan regeringen aviserade en översyn av reglerna för företagens ränteavdrag har frågan debatterats flitigt. Det ursprungliga förslaget har kritiserats för att slå mycket hårt mot hyresrätten. Wallenstam har bland annat varnat för att det kan innebära en hyresökning med 1000 kr i månaden för en nyproducerad lägenhet.

Den 21 mars presenterade regeringen sin lagrådsremiss. I tidningen Fastighetsnytt gör Anna Persson och Viktor Sandberg från Svalner en bra sammanställning av förslaget i korthet och dess konsekvenser.

Läs mer här.

Investeringsbidraget till hyresrätter som infördes hösten 2016 höjs nu. Grundstödet höjs med 500 kronor per kvadratmeter BOA i de kommuner som är i störst behov av fler bostäder. I övriga kommuner höjs det högsta möjliga stödet med 1 000 kronor på kvadratmeter BOA. Samtidigt höjs den så kallade normhyran, den högsta tillåtna hyran, med 100 kronor i de större kommunerna. I övriga kommuner höjs normhyran med 50 kronor.

Utöver detta tillkännager regeringen också att de inför en påbyggnadsbonus vilken ska täcka merkostnaderna för att bygga på en befintlig byggnad jämfört med att bygga direkt på mark. Syftet är att förtäta bostadsområden utan att ta värdefulla markytor i anspråk.

SVT Nyheters granskning visar att intresset för stödet hitintills varit svalt. Satsningen skulle räcka till 15 000 lägenheter om året uppgav regeringen vid införandet men statistik visar att det under de två senaste åren bara byggts totalt ca 10 000 lägenheter med investeringsbidrag. Bidraget har också fått kritik för att inte ge bostäder där de behövs som mest, fram till den 1 februari i år hade bara 700 lägenheter beviljats stöd i Stockholm.

– De allra flesta av dessa bostäder hade byggts ändå. De låg i ”pipen”, redan. När man fick investeringsstödet så innebär det bara att du fick bättre marginaler på ditt projekt, säger Björn Wellhagen, Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier, i en kommentar till SVT Nyheter.

Några som är positiva till investeringsbidraget är Hyresgästföreningen, förhandlingschefen Eric Elmgren framhåller dock i ett pressmeddelande att det på sikt också behövs en skattereform där man gör något åt den skattemässiga skillnaden mellan upplåtelseformerna.

Den 14 mars presenterade Valueguard prisutvecklingen på den svenska bostadsmarknaden för februari månad. Priserna gick ner något och tycks nu ha planat ut på en lägre nivå skriver Dagens industri. De tre senaste månaderna har bostadsrättspriserna gått ner med 0,6 procent i Stockholm vilket går att jämföra med att priserna under höstens värsta månader föll med totalt ca 11 procent. Att marknaden stabiliserats går att se också i Göteborg och Malmö.

Hushållen har blivit mer optimistiska, hälften av dem tror nu på stigande priser igen. Mäklarna är mer pessimistiska, de flesta tror på stillastående priser enligt Dagens industri.

Swedbank är den första av storbankerna som slopat sitt skarpa skuldkvotstak. I ett pressemeddelande den sista februari meddelade Swedbank att hushållens skuldsättning nu istället kommer att begränsas av Finansinspektionens nya amorteringskrav som innebär att de som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst måste amortera 1 procent ytterligare av lånet varje år.

Läs mer här.

Bolånetaket 2010 kan tolkas som ett paradigmskifte, sedan dess har kravet på eget kapital vid bostadsköp blivit allt större. Samtidigt finns inget svar på varifrån de egna kapitalet ska komma. Det skriver Stellan Lundström, Professor emeritus i fastighetsekonomi, på Fastighetsnytt.

”… vi [kan] argumentera för att en utökad finansiering med eget kapital förutsätter ett batteri av samordnade åtgärder. Det kan krävas lånegarantier och statliga startlån. Därtill skattesubventioner till bosparande och hyrköp. Hur mycket staten ska ‘lägga sig i’ är en klassisk politisk fråga. Rekommendationen är att anamma ett pragmatiskt synsätt baserat på en omvärldsanalys. I potten ligger en fungerande bostadsmarknad som medger ett omfattande bostadsbyggande kombinerat med finansiell stabilitet.” Skriver Stellan Lundström.

Läs mer här.

Globala aktörer som betalar mindre i skatt och har lägre lönekostnader vinner stora upphandlingar när de kan erbjuda betydligt lägre pris än de inhemska. Det kan framstå som fördelaktigt också för skattebetalarna men faktum är att det lägre priset inte kompenserar för effekten av minskade skatteintäkter. Dessutom sänks priset på arbetskraft och om låga löner blir konkurrensfaktorn riskerar den ekonomiska och tekniska utvecklingen att stanna av. Det skriver representanter för byggbranchen på Di debatt.

”Vi vill se en nationell handlingsplan för justa villkor i arbetslivet och konkurrens på lika villkor. Arbetstagarna och företagen har delvis motstridiga intressen som kan hanteras genom förhandlingar och kollektivavtal. Men här kan parterna arbeta tillsammans. Vi kan bara hoppas att de politiska partierna på båda sidorna av blockgränserna kan ta sig an dessa gemensamma men stora och viktiga utmaningar.” skriver Jimmy Bengtsson, vd Veidekke Sverige, Jens Hoffmann, vd Dipart Entreprenad AB, Valle Karlsson, förbundsordförande för SEKO, Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnadsarbetareförbundet och Jessica Löfström, vd Expandera Mera. 

Läs mer här.

Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren, i fjol färdigställdes 53 300 bostäder. Det är dock långt från det behov som Boverket uttalat på ca 80 000 bostäder om året, totalt 600 000 fram till 2025. Dessutom planade antalet påbörjade bostäder ut under hösten 2017 vilket tyder på att bostadsbyggandet kommer att vara än lägre än det behov som Boverkets prognoser visar.

Läs mer här.

20 procent av dem under 29 år som tar ett blancolån använder pengarna som kontantinsats vid ett bostadsköp, det visar en ny undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Sedan 2016 då det första amorteringskravet infördes har antalet blancolån ökat dramatiskt, en möjlig förklaring är att många försöker kringgå både amorteringskrav och bolånetak uppger Riksbanken i en ny analys. Just nu gör Finansinspektionen en undersökning av den bakomliggande orsaken till blancolånens tillväxttakt, resultatet redovisas i juni.

Läs mer här.

På bloggen Ekonomistas redogör Lars EO Svensson för de ekonomiska konsekvenserna av kreditrestriktionerna för ett ungt hushåll som vill köpa en genomsnittlig etta i Stockholms kommun. Med en belåningsgrad på 85 procent blir boendeutgiften så hög som 10200 kr varav boendekostnaden endast utgör 2400 kr i månaden. För en ung person som kan förlita sig på kapital från sina föräldrar i den utsträckning att belåningsgraden är mindre än 50 procent blir boendeutgiften 4400 kr – vilket är 5800 kr lägre än för den unga person som måste belåna sig till 85 procent.

I ett annat räkneexempel visar Svensson också att kreditrestriktionerna slår mot fler hushåll än vad finansinspektionen uppger och att inkomstkravet med dem ökar. Med vad Svensson kallar rimliga krav skulle ett hushåll med en inkomst på 27000 kr i månaden kunna köpa den genomsnittliga ettan i Stockholms kommun, med dagens restriktioner krävs 35000 kr.

Läs mer här och här.

Den 12 februari skrev SKL:s VD Lena Micko på DN debatt att kommunerna inte påverkar kostnaden för att bygga bostäder nämnvärt då markpriserna i Sverige är låga. Till Byggindustrin ger Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för Sverige Byggindustrier, en annan syn ”Markkostnaderna är en tung kostnad och har ökat med närmare 300 procent mellan 2006 och 2016. Det är bostadsrätter i de största kommunerna som drar upp mark- och byggpriserna och det är där behoven och byggandet är som störst”. Att räkna in både dyr mark i storstäderna och mark som säljs till mycket låga priser på landsbygden och ta fram ett genomsnitt ger en skev bild. ”Att det är låga markpriser i Ludvika för hyresrätter påverkar inte bostadsrättsbyggandet i Stockholm”, säger Wellhagen.

Läs mer här.

Är det rent av bra för byggbranschen att bostadspriserna gått ner? Åsikterna går isär när Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör, Järfälla kommun, Linda Jonsson, analytiker på Veidekke och Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB diskuterar bostadsmarknadens utveckling i Svensk Byggtjänsts pod Snåret. Programledare Emma Jonsteg. Lyssna på avsnittet nedan.

Socialdemokraterna har bestämt sig för att höja tomträttsavgälderna i Stockholm dramatiskt, något som kommer att slå hårt mot både småhusägare och hushåll som bor i flerfamiljshus utan friköpt mark. Systemet för hur tomträttsavgälderna sätts behöver förändras. Indexuppräkning bör införas istället för att kommunen, som nu, ges möjlighet att genomföra stora höjningar vart tionde år. Det skriver Lotta Edholm (L), Oppositionsborgarråd i Stockholm, på Fastighetsnytt.

Läs mer här.

Den 14 februari presenterade Valueguard prisutvecklingen på bostadsmarknaden under januari månad. Totalt steg priserna i Sverige med 3,4 procent, priserna på bostadsrätter med 1,4 procent och priserna på villor med 4,1 procent. Också i storstadsregionerna steg priserna. I Stockholm steg bostadsrättspriserna med 2,4 procent och villapriserna med 1,8 procent, motsvarande siffror för Göteborg är 1,7 respektive 3,2 procent. Den totala förändringen de senaste 12 månaderna är dock fortfarande negativ för bostadsrätterna i landet som helhet samt för villorna i Stockholm.

Läs mer här.

Genom att huvudentreprenören bär det direkta ansvaret för att underentreprenörerna betalar ut löner på ett korrekt sätt till sina anställda hoppas regeringen få bukt med oseriösa aktörer i byggbranschen. Stefan Löfven och Ylva Johansson presenterade förslaget som innebär att anställda som inte får ut lön av sin direkta arbetsgivare ska kunna kräva det av underentreprenören och betalar inte de ut pengarna har huvudentreprenören det yttersta ansvaret. Enligt lagförslaget ska det vara tvingande om frågan inte regleras i ett kollektivavtal.

Läs mer här.

SKL har genomfört en studie av kommunernas markpriser och konstaterar att priserna inte är orsaken till de höga kostnaderna för att bygga bostäder. Kommunerna måste enligt EUs regelverk sälja marken till marknadspris vilket fastställs antingen av en oberoende expert eller genom en anbudstävling. Det skriver Lena Micko, ordförande för SKL, på DN debatt.

Inte heller kommunernas planprocess är skälet till de höga bostadspriserna utan istället är det bygg- och fastighetsbranschen som inte har tillräckliga kunskaper om byggreglerna. Det finns dock vägar framåt skriver Micko ”I fjol handlade SKL upp ramavtal som låter kommuner och kommunala bolag beställa bra bostäder till låga kostnader. Enligt exempelvis Leksandbostäder är det tack vare denna upphandling som bolaget över huvud taget kan få fram nya bostäder. Kirunabostäder uppskattar att de sparar in omkring 40 miljoner kronor på ett planerat bygge av 68 lägenheter.”

Läs mer här.

”… den svenska modellen är inte på något sätt given och för att den ska värnas måste den hela tiden utvecklas. Därför har regeringen tagit det som en av sina viktigaste uppgifter. En viktig del av det är att skärpa reglerna för hur kommuner, landsting och stat själva använder medborgarnas skattepengar när de varje år upphandlar varor och tjänster för drygt 600 miljarder kronor.” Det skriver statsminister Stefan Löfven och civilminister Ardalan Shekarabi på Aftonbladet debatt.

Läs mer här.

”Amortera är som att ta ett glas vatten i slutet av festen”. I en intervju med SvD liknar Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt bostadsmarknaden med en fest som börjar dra in på småtimmarna. Hans budskap är att politiken behöver ta ansvar och avsluta festen men utan att ge den ett alltför abrupt slut. Amorteringskraven är bra men ränteavdragen bör avskaffas på sikt och investeringsbidragen utökas.

Läs mer här.

I ett reportage gjort av Dagens arena framgår att det endast sökts investeringsbidrag för 15 projekt i Stockholmsregionen, trots att regeringen avsatt 12,3 miljarder för stödet. Ingrid Birgersson, jurist på Boverket, uppger till Dagens arena att ”Det kan vara svårt för byggbolagen att uppnå normhyrorna på grund av höga markhyror och byggkostnader”.

Läs mer här.

Vi bör ta efter den nolltolerans mot kriminalitet och bus som införts i New York med goda resultat. En hållbar stad kräver också en trygg stad, där varken trasiga glödlampor eller kriminalitet accepteras. Det skriver Kristina Alvendal i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

Bostadspoliktik.se har tidigare publicerat Jan Jörnmarks artikelserie i Dagens industri och Martin Hofverbergs replik i dagens arena under ”Hört i debatten”. I ett inlägg på Facebook bemöter Jörnmark nu Hofverbergs kritik:

”I Dagens Arena menar Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hotverberg att jag presenterar en enahanda tolkning av svensk stadsutveckling under de senaste sjuttio åren. Hofverberg menar att prisbildning på bostadsmarknaden inte håller som förklaring till hur människor väljer att bo. I kontrast till min förenklade bild presenterar han därför ett mer idealistiskt färgat alternativ som helt bygger på hur förändringar i bostadkonsumenternas smak tillsammans med bilismen förändrat den svenska stadsutvecklingen. Men att den massiva dräneringen av innerstäderna berodde på en stark smak för boende i nya satellitförorter som Vällingby är svårt att fullt ut acceptera med tanke på att dessa förorter med cirka 15-20 års eftersläpning drabbades av samma befolkningsfall som innerstäderna gjort före dem. Hofverberg menar dessutom att smaksystemen förändrades drastiskt kring 1970 och 1995, vilket råkar vara exakt samtidigt som de olika prissystemen för boenden förändras. Detta kan möjligen tolkas som att smaksystemet tycks uppvisa en närmast perfekt ekonomisk rationalitet.
Läs vidare »

Martin Hofverberg, Hyresgästföreningens chefsekonom, kritiserar i ett inlägg på Dagens arena den artikelserie av Jan Jörnmark som Dagens industri publicerade i mellandagarna. Hofverberg kritiserar Jörnmarks tes om att det var kredit- och prisregleringar som gjorde centrum oattraktivt under efterkrigstiden och menar istället att det låg i tidens ideal att inte bo i centrum.

Läs mer här.

Den 24 januari presenterade Swedbank sin nya konjunkturanalys. De skriver att priserna kommer att stabiliseras under 2018 men att de först kommer att sjunka ytterligare 5 procent i storstadsregionerna till följd av ett stort utbud av nyproducerade bostäder samt det kommande amorteringskravet.

Läs mer här.

I ett inlägg på bloggen Ekonomistas kommenterar Lars EO Svensson den missvisande bild som Finansmarknadsminister Per Bolund och de för makrotillsynen ansvariga myndigheterna ger. I Finansinspektionens remisspromemoria till förslaget om utökade amorteringskrav skrev de till exempel att ”de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små. Detta eftersom bolånetagarna generellt har goda möjligheter att fortsätta att betala sina räntor och amorteringar även om räntorna stiger eller inkomsterna faller. Hushållen har även i genomsnitt goda marginaler för att hantera ett fall i bostadspriserna. Dessutom bedöms de svenska bankerna ha tillfredsställande kapitalbuffertar om kreditförluster ändå skulle uppstå.”

Samtidigt stod Finansinspektionens myndighetschef vid sidan av myndighetscheferna för Riksbanken och Riksgälden samt Finansmarknadsminister Per Bolund och sa, vid finansutskottets öppna utfrågning den 23 januari, att det största hotet mot den finansiella stabiliteten i Sverige är just höga och växande hushållsskulder.

Läs mer här.

I en intervju med Dagens industri kritiserar Hans Wallenstam, VD för fastighetsföretaget Wallenstam, regeringen. Trots att omvärlden erbjuder unikt goda förutsättningar för ett ökat bostadsbyggandet lyckas regeringen sänka byggandet av bostadsrätter genom sina kreditrestriktioner.

Läs mer här.

Konsultbolaget JLL och analysföretaget Evidens har tillsammans tagit fram ett index som beräknar utbud i relation till faktisk efterfrågan på olika marknader. Deras RMI-index visar att det finns tre svenska kommuner, Uppsala, Mölndal och Järfälla, där utbudet är betydligt större än efterfrågan. Stockholm och Örebro har någorlunda balans men går mot ett utbudsöverskott. På andra sidan av skalan återfinns Huddinge och Lidingö, där byggs betydligt mindre än vad som efterfrågas.

”En viss överhettning är inte så problematisk om en region kan locka boende från grannkommuner. Man ska komma ihåg att de allra flesta inte är beredda att flytta långt”, säger Tor Borg, analyschef på JLL, till Dagens industri.

Läs mer här.

Enligt ny statistik från Valueguard sjönk bostadsrättspriserna med 6,5 procent under 2017 medan villapriserna låg stilla. Bara i december månad sjönk bostadsrättspriserna 2,7 procent och villapriserna 1,6 procent. Stockholm sticker ut, där har priserna sjunkit mest. Totalt 9 procent under 2017. Enligt Dagens industri är dock mäklarna optimistiska, de vittnar om fler kunder på visningarna och en ökad aktivitet på marknaden i januari.

Läs mer här.

De 22 förslag som regeringen lagt fram för ett ökat bostadsbyggande är inte tillräckligt. De syftar bara till att öka volymen och saknar initiativ för att minska segregationen skriver Johanna Rand och Nazdar Ghalali från White Arkitekter på Aftonbladet debatt. Våra europeiska grannländer arbetar aktivt med att trygga bostäder till hela befolkningen medan Sverige står passivt. Politikerna bär enligt Rand och Ghalali ansvaret för att skapa de ramverk som krävs för att bygga bort segregationen.

Läs mer här.

Ofta lyfts att markmonopolet är orsaken till bristen på billiga bostäder något som Fastighetsnytt fördjupat sig i. Genom monopolet kan kommunerna styra utbudet av mark och därmed priset på marken de säljer. Det kommunala planmonopolet strider mot grundlagen uppger Hans Lind och bostadsminister Peter Eriksson anser att det går att bygga billigt överallt om bara politisk vilja finns. Men är det så enkelt? Olof Moberg, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, lyfter att kommunernas försäljning av mark styrs av kommunallagen och EU-lagstiftningen. Konkurrensreglerna omöjliggör försäljning till subventionerat pris och en kommunal subvention riskerar dessutom att hamna i byggbolagens fickor.

Läs mer här.

Mäklarsamfundet har frågat nästan 1000 mäklare i hela landet om deras förväntningar på bostadspriserna. 52 procent tror att vi kommer att få se utplanande priser det första kvartalet. 36 procent av mäklarna tror på fortsatt sjunkande priser, en uppfattning som är mer utbredd bland mäklarna som arbetar i storstadsregionerna. 90 procent anger att medias rapportering påverkat prisbilden. 71 procent uppger också att bankernas restriktiva utlåning påverkar priserna.

Läs mer här.

Under hösten har Hans Lind uttryckt att bostadspriserna borde sjunka med ca 50 procent för att ligga i nivå med långsiktiga fundamenta. En teori som baserar sig på att priset på lång sikt ska motsvaras av alternativkostnaden för marken samt produktionskostnaden för att bygga. I ett inlägg på Ekonomistas poängterar Harry Flam att det inte är detsamma som att vi idag har en bostadsbubbla. En bostadsbubbla definieras av att prisuppgången drivs av spekulation, något som inte går att se på den svenska marknaden. Flam ifrågasätter också realismen i Linds teori, dels är alternativkostnaden inte synonym med priset på t.ex. åkermark utan därtill måste kostnaden för att möjliggöra byggnation av marken läggas. Dessutom kräver Linds teori enligt Flam sannolikt att kommunernas planmonopol begränsas, vilket troligen strider mot grundlagen i vilken kommunernas självbestämmande regleras.

Läs mer här.

I mellandagarna publicerade Dagens industri en debattserie i fyra delar om de historiska effekterna av en politiskt styrd bostadsmarknad. Författaren Jan Jörnmark, Ekonomihistoriker, förklarar med hjälp av ett unikt material hur politiska beslut fått städer att dö ut men också städer att blomstra. Nyckeln till en blomstrande stad är enligt Jörnmark en fri marknad. Jörnmark menar att det finns åtgärder att vidta för att få marknaden att fungera bättre och varnar samtidigt för att en återreglering skulle ge förödande konsekvenser. Läs hela serien:

Del 1. När staden dog

Del 2. Stadens återkomst

Del 3. Flykten från centrum

Del 4. Marknaden räddar staden

När marknaden förändras uppstår nya sätt att sälja bostäder. Riksbyggen erbjuder nu ”hyrköp” i projekt där det varit svårt att sälja de sista lägenheterna. Det innebär att de boende får option på att köpa bostaden längre fram. Veidekke släppte en rapport om Hyrköp redan tidigare i höstas och dess författare, Linda Jonsson, säger till SvD att – ”Det vore bra för ekonomiskt svaga hushåll som på grund av allt hårdare kreditrestriktioner hindras att komma in på den mest fördelaktiga delen av bostadsmarknaden.”

Läs mer här.

Med syfte att möjliggöra bostadsbyggande i hela landet tillsatte regeringen en utredning i januari 2017. Susanne Bard utsågs till särskild utredare och idag har resultatet överlämnats. Bostadsminister Peter Eriksson uttrycker sig positivt bland annat till de förslag till förbättringar som inte behöver kosta staten speciellt mycket samt till de bidrag till byggemenskaper som föreslås.

Utredningen föreslår i sitt betänkande:
• Kreditgarantier 2.0
• Statliga marknadskompletterande topplån via Almi
• Hyresförlustgaranti vid osäkerhet om framtida efterfrågan
• Startbidrag till byggemenskaper
• Översyn av K3-reglerna
• Tidigarelagt investeringsstöd

Läs mer här.

Bostadspriserna har en bekräftad tillväxt på 1 procent i årstakt men Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik, tror att årstakten om en månad kommer att ligga på minus 2 eller 3 procent.

”Det finns ingen rim och reson i att bostäder ökar med 10 procent varje år samtidigt med inflation och löneökningar. När man har haft ett antal år av kraftiga prisuppgångar så måste det förr eller senare komma en avmattning”, säger Sandegren till Dagens industri.

Sandegren spår dock inte en långvarig trend. Lehman-kraschen påverkade Stockholms bostadsmarknad i ungefär 13 månader innan priserna gick upp igen, motsvarande siffra för Greklandskrisen är 8 månader. Exakt hur länge det kommer att vara denna gången går inte att svara på men Svensk Mäklarstatistik följer det noggrant.

Läs mer här.

Den senaste tiden har bostadsutvecklarnas aktier sjunkit men för den som har blicken bortom bostadsmarknadens turbulens finns vinster att göra säger Bertil Nilsson, fastighetsproffs på analysfirman Jarl Securities, till Dagens industri. Nilsson tror att priserna kommer att stabiliseras och att det nu är värt att satsa på solida företag som har möjlighet att köpa upp gobitar till reapris från företag som jagar kontanter.

Läs mer här.

Riksbanken meddelade idag, den 20 december, att reporäntan lämnas oförändrad på -0,5 procent. Enligt riksbankens egna prognos är en höjning först trolig i mitten av 2018.

Läs mer här.

Det nya amorteringskravet ger effekt på individens riskpreferenser, leder till tvångssparande i bostäder men skapar också stora inlåsningseffekter. Konsekvenser som borde ha analyserats mer innan Finansinspektionen med stöd av regeringen bestämde sig för att införa ytterligare ett amorteringskrav, det skriver Rickard Engström, Doktorand i Fastighet & Bygg med inriktning mot Bank & Finans, på SVT opinion.

Läs mer här.

Varken Finansinspektionen eller Regeringen har presenterat någon analys av de välfärdsekonomiska konserverna av amorteringskravet, något som efterlyses av professor Lars EO Svensson i ett inlägg på bloggen Ekonomistas. Amorteringskravet ger lägre priser vilket ger en välfärdsvinst men för dem med lägre likviditet, som drabbas av amorteringskravet, äts vinsten upp av den minskade möjligheten att efterfråga bostäder. Det innebär att hushåll med hög likviditet tjänar på amorteringskravet medan de som omfattas av amorteringskravet förlorar.

Läs mer här.

I en artikel på DN debatt skriver Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder och förhandlingschef Erik Elmgren att Sverige behöver en socialt hållbar bostadspolitik och att en viktig del i en sådan är hyresrätten. De skriver dock att bland annat modellen för hyressättning har brister och tillsätter därför en kommission med Stefan Attefall, fd bostadsminister, som ordförande. Kommissionen ska analysera hur modellen för förhandlade hyror fungerar i praktiken, komma med förslag till förbättringar och se över hur hyresrätten som boendeform kan utvecklas.

Läs mer här.

Just nu målas flera olika bilder av bostadsmarknaden,  vilka alla är mer eller mindre evidensbaserade. Ofta efterfrågas breda lösningar och helhetsgrepp men sanningen är att politikerna kommer att prioritera och föreslå förändringar i enlighet med sin problembild. Politikerna ägnar sig åt att kasta köttben åt olika grupper av gläfsande hundar och i ärlighetens namn är det ingen som kan förutspå hur framtidens bostadsmarknad kommer att se ut. Det skriver Hans Lind på Samhällsbyggarbloggen.

Läs mer här.

Ser politikerna de stora riskerna? De undrar Tomas Ernhagen, Chefsekonom på Fastighetsägarna, med anledning av de förslag som lurar runt hörnet. Paketeringsutredningen och försämrade möjligheter till ränteavdrag får Ernhagen att vakna kallsvettig.

Läs mer här.

I media har den senaste tiden rapporterats om mäklare som uppger att priserna har gått ner 15 procent i Stockholm något som Booli nu dementerar. Boolis statistik visar istället att priserna har gått ner 7 procent i Stockholms kommun jämfört med priserna i november i fjol. Mäklarna hänvisar ofta till att statistiken endast visar de försäljningar som blivit av, inte de som dragit tillbaka sina bostäder från marknaden. Booli poängtera att det inte är förrän säljare och köpare möts och det blivit en affär som en faktisk köpeskilling finns, allt annat är spekulationer.

Läs mer här.

Boverket har utvärderat Allbolagen som infördes 2011 för de allmännyttiga bostadsbolagen. Den största nyheten i lagen var kravet på att bolagen ska drivas affärsmässigt. Parallellt genomfördes också en förändring av hyressättningssystemet som innebär att kollektivt förhandlade hyror, oavsett om de är förhandlade med en privat eller kommunal part, ska vara hyresnormerande. Boverkets rapport konstaterar att effekterna har varit små, det går inte att se några större förändringar. En anledning kan vara att lagen inte fått fullt utslag och att marknaden påverkats av akut bostadsbrist samt att räntorna varit exceptionellt låga. Boveket har också undersökt de kommunala bostadsbolagens inställning till hyressättningssystemet och konstaterar att parterna står långt från varandra och att oenighet råder kring vad som ska styra hyresutvecklingen. Orsaken tros enligt Boverket vara att regelverket och förarbetena är otydliga samt att det saknas ett fungerande tvistelösningsförfarande.

Läs rapporten här.

Anders Elgemyr, analytiker på Jarl Securities, uppger till SvD att den prisnedgång som setts och oron på bostadsmarknaden inte bara drabbar de företag som sysslar med nyproduktion av dyra bostadsrätter utan att hela Stockholmsbörsen har tappat fart och sjunkit de senaste veckorna trots att samhällsekonomin i övrigt är bra och att övriga börser i världen stiger.

Läs mer här.

Oron på den svenska bostadsmarknaden spås ligga bakom den kraftigt försvagade kronan. Något som enligt Martin Enlund, valutachefsstrateg på Nordea, kan ge spillover-effekter på den svenska ekonomin. I Norge har en liknande situation lett till en minskad tillväxt. Om motsvarande situation uppstår i Sverige är det enligt Enlund troligt att Riksbanken skjuter på den förväntade höjningen av reporäntan.

Läs mer här.

Efter ett anförande i tisdags sade Stefan Ingves, riksbankschef, att ”inflationsmålet har vi klarat men vi har bostadsmarknaden kvar, det är ingen enkel trade-off i detta”. Ingves berättade att han inte har en annan uppfattning om bostadsmarknaden än vad som framkommit i den nyligen publicerade finansiella stabilitetsrapporten men han sa också att det inte är märkligt att priserna efter att ha stigit under en lång period sjunker. Avslutningsvis sade han att den i övrigt goda samhällsekonomin i kombination med den positiva globala ekonomin håller emot och att ett större boprisfall inte är att vänta.

Läs mer här.

På börsen faller nu de exklusiva bostadsutvecklarna med Oscar Properties i spetsen. Effekten är minskade bostadsinvesteringar trots att Sverige har ett stort behov av fler bostäder. En effekt som enligt Henrik Mitelman inte hade behövt bli så dramatisk om inte regeringen gjort dubbelfel; Genom att införa amorteringskrav men också genom att underlåta att luckra upp de regleringar som präglar bostadsmarknaden i sådan utsträckning att det enligt Mitelman kan liknas planekonomi.

Läs mer här.

Analyshuset Capital Economics spår en kortvarig nedgång av priserna på bostadsmarknaden. Räntorna är låga, efterfrågan är stor och ekonomin är stark vilket talar för att priserna kommer att stabiliseras. Bostadsföretagen kommer även fortsatt att få krediter hos bankerna, det behövs över 80 000 nya bostäder om året, ränteökningarna spås att bli små och kommer inte att skapa några större prisfall så länge den svenska ekonomin är stark uppger Capital Economics.

Läs mer här.

Mäklaren Richard Lagerling på Lagerlings i Stockholm uppger till Dagens industri att det åter är lättare att få till avslut vid bostadsaffärer efter att marknaden under en tid varit avvaktande av psykologiska skäl. Säljarna vill fortfarande sälja och köparna har fortfarande ekonomiska förutsättningar att köpa. När säljarna nu accepterat att priserna gått ner 5-10 procent blir avsluten enligt Lagerling fler. Han tror inte att priserna kommer att börja stigit kraftigt igen men tror inte heller att de kommer att sjunka ytterligare då säljare och köpare nu möts.

Läs mer här.

På Di.se skrivs att bostadspriserna enligt de senaste rapporterna sjunkit något. Köparnas beteende kan enligt Richard Wahlund, professor på Handelshögskolan, förklaras med psykologi.

”Om du är på en visning och det är väldigt många som tittar på samma bostad, då känner du att ”köper jag inte nu kommer jag gå miste om det här”. Då blir det många som lägger bud. Om det i stället finns en allmän attityd i samhället att bostadsmarknaden börjar se problematisk ut, då kommer det inte så många till visningarna. Och då känner du inte alls samma driv”, säger Wahlund, som har forskat mycket kring beteendepsykologi.

Läs mer här.

Svarta rubriker är inget bevis för en bostadskrasch. Den prisuppgången som skett har naturliga förklaringar skriver Pekka Kääntä i en analys på Avanza.se. Kääntä menar att drivkrafterna bakom prisuppgången är befolkningstillväxten, underskottet på bostäder, den ekonomiska och finansiella tillväxten, den historiskt låga räntan men också att amorteringskulturen blivit allt sämre.

Läs mer här.

I en debattartikel i Fastighetsnytt skriver Jacob Bruzelius, finanschef på Rikshem, att bostadsprisernas kraftiga utveckling de senaste åren i kombination med den ökade bostadsproduktionen i förlängningen kan tvinga bankerna att vara mer återhållsamma med utlåningen. En aspekt som Finansinspektionen inte haft i åtanke vid sin bedömning av framtida skuldsättning vilket lett till att de missat en obalans på bolånemarknaden som varit synlig långt före bostadspriserna visade tecken på att vika.

Läs mer här.

Bostadsmarknaden står och väger och det slutgiltiga avgörandet ligger hos politik och myndigheter, säger Lennart Weiss i en intervju med Dagens industri. Weiss intervjuas med anledning av Veidekkes senaste konjunkturrapport Den Svenska bostadsmarknaden. Av rapporten framgår att de makroekonomiska förhållandena kan möjliggöra en fortsatt positiv trend för bostadsbyggandet men att många politiska förslag lurar i vassen. Inte minst de ytterligare amorteringskrav som Finansinspektionen föreslår men också till exempel paketeringsutredningen utgör hot för bostadsbyggandet och i förläggningen samhällsekonomin.

Läs hela artikeln här.

Idag den 13/11 berättar Finansinspektionen att de som väntat väljer att lägga fram förslaget om utökat amorteringskrav. Ett förslag som innebär att nya bolånekunder från och med den 1 mars måste amortera ytterligare 1 procent på hela lånet om de belånar sig mer än 4,5 gånger årsinkomsten brutto. Förslaget ligger nu i knät på regeringen som tar det slutgiltiga beskedet. Den 9/11 sa bostadsminister Peter Eriksson till Dagens industri att andra förslag bör undersökas då bostadsmarknaden idag är i ett mer osäkert läge än tidigare.

Läs Finansinspektionens pressmeddelande här.

Läs Peters uttalade i Di här.

Den 10 november presenterade regeringen genom Peter Erikson tillsammans med bland annat Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård att Bällsta radar som kontrollerar luftrummet i storstadsregionen ersätts med en ny radar närmre Uppsala. Regeringen budgeterar 50 miljoner kronor för investeringen som ska möjliggöra fler och högre bostäder i Stockholm.

Läs mer här.

Klas Eklund, ekonom på SEB, tror inte på en bostadskrasch. Till skillnad från på 90-talet beror inte prisuppgången på spekulation. Dessutom är bankerna enligt Eklund i betydligt bättre skick nu än då. Bankerna lånar inte ut på spekulation utan i förhållande till vad hushållen faktiskt klarar av. Hela samhällsekonomin är i bättre skick, en stabilare miljö omger bomarknaden idag.

Det som enligt Eklund skulle kunna få marknaden ur balans är chocker orsakade av t.ex. krig i Korea eller att flertalet politiska initiativ tas för att kyla av marknaden likt utökade amorteringskrav, minskad möjlighet till ränteavdrag eller skuldkvotstak.

Läs mer här.

SABO, Fastighetsägarna och hyresgästföreningen har alla deltagit i en särskild utredningen kring olovlig uthyrning samt svarthandel med hyreskontrakt och skriver tillsammans på DN Debatt om resultatet. På sex sätt vill de få bukt med problemen. De vill göra det olagligt att köpa hyreskontrakt, skärpa straffen för de som säljer hyreskontrakt och göra reglerna för bostadsbyten tydligare. De vill också kriminalisera uthyrning i andra hand i vinstintresse, att de som betalat eller tagit betalt för en hyresrätt ska förlora rätten att bo kvar och att ett hyrestak ska införas för uthyrning i andra hand eller till inneboende.

Läs hela artikeln här.
Läs utredningen här.

När SvD (23/10) frågar partierna hur de ställer sig till Finansinspektionens förslag om utökat amorteringskrav är det inget av dem som ställer sig bakom förslaget i dagsläget. Socialdemokraterna och Moderaterna avvaktar, Miljöpartiet säger ”kanske”. Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet säger nej. Centerpartiets ekonomisk politiska talesperson Emil Källström hänvisar till att marknaden just nu står och väger, att osäkerheten och oron är stor vilket är motiv för att inte introducera begränsningar som slår så pass hårt och direkt som Finansinspektionens förslag.

Senare (25/10) meddelade också Moderaterna att de är emot Finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Läs mer här.

”Flera tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen pekar på den svaga analysen. Konjunkturinstitutet konstaterar att det saknas tillräckligt underlag för att kunna göra en samlad bedömning av förslagets effekter.” skriver Hans Lindberg, VD för Bankföreningen, i en replik på Finansinspektionens artikel i DN om utökat amorteringskrav. Lindberg påpekar också att även professorerna Peter Englund och Lars E.O. Svensson avstyrker förslaget med argumentet att förslaget i praktiken kan försvaga den finansiella stabiliteten snarare än stärka. De krav på ytterligare amortering som föreslås skulle drabba de unga och de äldre absolut hårdast. Det skulle minska rörligheten på marknaden och försämra konkurrensen.

”Bolånemarknaden är snart mer reglerad än i början av 1980-talet. Det finns betydande risker med att införa en ytterligare reglering i form av ett skärpt amorteringskrav som ökar komplexiteten utan att stärka den finansiella stabiliteten. Förslaget riskerar dessutom att antingen förstärka eller i förtid utlösa det boprisfall Erik Thedéen säger sig vilja undvika.” skriver Lindberg som avslutar med att uppmana regeringen att säga nej till förslaget och istället fokusera på bostadsmarknadens grundläggande problem.

Läs mer här.

BBR har under 23 år förändrats inte mindre än 25 gånger. Regelverket har gått från 750 till 4500 sidor. Det som tidigare bara var råd är idag genom praxis i praktiken obligatoriska regler. De regler och krav som ställs på byggande är inte bara fördyrande utan hindrar också innovationen. De kreativa lösningarna uteblir. De krav som ställs bör, till skillnad från idag, vara funktionsinriktade och ansvaret för att dem uppfylls bör ligga på byggherren, skriver Mårten Lindström, konsult More10 AB, i Samhällsbyggaren.

Läs mer här.

I en ny utredning som överlämnats till bostadsminister Peter Eriksson föreslås att Boverket ska beräkna bostadsbehovet i landet och presentera det på länsnivå. Därefter föreslås det bli landstingens uppgift att genom dialog se till att kommunerna sätter bostadsmål i nivå med deras egna beräknade bostadsbehov och Boverkets. Tanken är att det ska ligga till grund för en gemensam bild av byggbehovet på nationell, regional och lokal nivå.

På kort sikt förväntas förslagen inte ge någon effekt på bostadsbyggandet däremot förväntas föreslagen leda till mer välgrundade och till omvärlden anpassade bedömningar av bostadsbehovet. På längre sikt skulle det enligt utredningen ge en bättre planberedskap.

Läs mer här.

Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen och SABO har gemensamt tagit fram en handledning för systematiserad hyressättning. Syftet är att tydliggöra för både hyresgäst och fastighetsägare vad det är som gäller, att få hyror som tydligare speglar boendets kvalitéer samt att ge hyresförhandlingen en bättre struktur.

Läs mer.

I juli och augusti steg bostadspriserna i Sverige. Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB, tycker att det är för tidigt att tala om ett trendbrott och tror på en normal bostadshöst – om inte finansinspektionens ökade amorteringskrav skakar bostadsmarknaden.

Läs hela artikeln här.

Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, sågar i sin remiss finansinspektionens förslag om ytterligare amorteringskrav.

Motivet till förslaget är att minska riskerna för konsumtionsbortfall och konjunkturnedgång vid högre räntor. Englund och Svensson påpekar att vid en konjunkturnedgång sänks normalt sett räntorna, höga skulder är således en försäkring mot just konjunkturnedgång.

Läs hela remissen här.

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen. Skriver Boverkets landskapsarkitekt Ulrika Åkerlund m.fl. på Dagens samhälle.

Läs hela texten här.

I en intervju i fastighetsnytt ger Annie Lööf sin syn på den svenska bostadspolitiken. Hon efterlyser mer marknad och vill bland annat se marknadsanpassade hyror, skatteförändringar och mindre regelkrångel. Lööf öppnar också för nya bostadspolitiska samtal.

Läs hela intervjun här.

Sverige behöver en ny bostadspolitik i vilken hörnstenarna bör vara tre, skriver Anders Lago, förbundsordförande för HSB, samt Göran Cars, professor i Samhällsplanering på KTH. För det första behövs åtgärder som gör det enklare för unga och ekonomiskt svaga att äga sin bostad, så som subventionerat bosparande och startlån likt i Norge. För det andra behövs en reformering av  bostadsbidraget och för det tredje behövs en förändring av flyttskatten.

Läs hela artikeln här.

Dagens nyheters ledarskribent Viktor Barth-Kron ifrågasätter regerings nya ”städer”. ”Av de nio områden som pekas ut för storskalig bostadsexploatering ligger sju längs pendlarspåren mellan Uppsala och Nynäshamn – det vill säga i nära anslutning till Stockholm. Ett område ligger strax utanför Göteborg, medan det sista ligger i den högst befintliga staden Gävle.” skriver Barth-Kron. Än mer märklig blir idén enligt Barth-Kron med tanke på att regeringen två dagar tidigare presenterade ett annat beslut, nämligen att 500 statliga jobb ska flyttas från Stockholm för att sätta stopp för centraliseringstrenden.

Läs hela ledaren här.

Den 1 september föreslog regeringen att det på nio platser i landet ska byggas nya stadsdelar och städer. Totalt skulle det möjliggöra 100 000 nya bostäder. Enligt regeringen ska det byggas hållbara städer med en god social miljö, misstagen i samband med miljonprogrammets uppbyggnad ska inte upprepas.

Expressens ledarskribent Patrik Kronqvist(6/9) är av en annan uppfattning. ”Med tåget tar det 50 minuter till Stockholms central och externa konsulter konstaterar att merparten av arbetsplatserna i regionen därmed inte kan nås på rimlig pendlingstid. Men i en hisnande uppvisning i konsten att leverera vad beställaren vill ha, vänder konsulterna detta till en fördel. Eftersom få väntas vilja bo där, kan priserna kanske hållas låga. Därmed kan Segersäng(ett av de utvalda områdena) ‘möjliggöra bostäder för en bredare socioekonomisk grupp än andra områden närmare Stockholm.’ Så mycket för samordnarens löften om socialt hållbara städer. Låt de fattiga bo ute i skogen, långt från jobb och nöjen.”

Se regeringens presskonferens här.

Läs hela ledaren här.

Under det närmsta året kommer inte mindre än 10, för fastighetsbranschen mycket avgörande, utredningar att publiceras. De flesta av dem riskerar att försämra förutsättningarna för branschen vilket Fastighetsägarnas VD, Reinhold Lennebo, tycker är mycket anmärkningsvärt givet bostadsbehovet. Fastighetstidningen skriver om utredningarna och dess möjliga konsekvenser, läs hela artikeln här.

GP (4/9) rapporterar att Sverige nu inte bara har EUs högsta byggkostnader utan att det också är dyrare att bygga i Sverige än vad det är i Norge.

I artikeln skrivs att SABO anser att de höga kostnaderna är en följd av att konkurrensen är mindre i Sverige och att materialkostnaderna är högre. Johan Lindholm, förbundsordförande för Svenska byggnadsarbetareförbundet, uppger att det inte har med byggarbetarnas löner att göra. Enligt honom utgör de bara 12-13 procent av den totala kostnaden. Boven i dramat är enligt Lindholm byggbolagens stora vinster.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, är av en annan uppfattning. Han skriver i en krönika i Fastighetstidningen (5/9) att lönekostnaden utgör 54 procent av entreprenadens totalkostnad vilket är naturligt i ett högkostnadsland som Sverige. Weiss skriver att den svenska linjen har varit att via kollektivavtalen inte konkurrera med lönerna. Han lyfter också fram den SBUF-studie som presenterades i maj där det konstaterades att det med några väl genomtänkta avsteg från nuvarande byggregler kan byggas upp till 40 procent fler lägenheter i ett område. Weiss undrar vilka krav det är vi vill ta bort och vilka som är beredda att sänka sina löner? ”Upp med en hand!”, skriver Weiss.

Läs artikeln i GP här.
Läs Lennart Weiss krönika här.

Det krävs förändringar av hyressättningssystemet i tre steg för att minska segregationen och trångboddheten samt för att möjliggöra också för betalningssvaga grupper att få en bostad i Sverige enligt Sonny Modig, fd. vd för MKB, och Björn Wellhagen, näringspolitisk chef för BI. För det första behöver kollektiv förhandling vara frivillig för parterna. För det andra bör jämförelsehyran, i enlighet med det ursprungliga syftet med bruksvärdesprövningen, sökas bland de högsta hyrorna för likvärdiga lägenheter på orten och inte bland genomsnittshyrorna. För det tredje behöver fri avtalsrätt gälla för nyproducerade hyresrätter och hyror för bostäder byggda före presumtionsvärdessystemets införande bör på ett ansvarsfullt sätt anpassas till marknadsmässiga hyror över tid.

Läs hela artikeln här.

Trösklarna för studenter att få lägenhet är mycket höga och något politikerna måste fortsätta jobba med att sänka. Handpenningen borde vara mindre för studenter eller personer som tjänar mindre. I Oslo behöver man 15% kapital som i Sverige, men när man köper en andra lägenhet behöver man 40% kapital för att undvika spekulation eller att föräldrar köper lägenheter tills sina barn flyttar hemifrån. Detta skulle behövas i Sverige också, menar Johannes Frosteman i ett inlägg på studentspararna.se.

Läs hela artikeln på studentspararna.se.

”Ärligt. Jag är orolig på riktigt.” Så sammanfattar Lennart Weiss sin syn på läget i den rådande bostadsbyggarivern. ”Istället för ökat byggande ser vi just nu snarare en kraftigt ökad risk för något helt annat, nämligen en politiskt lagad byggkrasch”, skriver han i sin senaste krönika i Fastighetstidningen.

Läs hela krönikan på Fastighetstidningen.se.