Rapport

Fastighetsägarna: Byggkollaps riskerar framtida bostadskris

 

Under 2023 kommer bostadsbyggandet i Sverige att mer än halveras jämfört med 2022. I Stockholms län är situationen ännu värre. Någon snar vändningen finns inte i sikte. Under nästa år kommer nedgången tvärtom att eskalera. Det framgår av en ny rapport som Fastighetsägarna Stockholm publicerar i dag.

I rapporten ”Motvind på bostadsmarknaden” tillfrågas 28 större bostadsbolag i Stockholms län om hur de påverkas av det senaste årets ökade kostnader, hur de ser på förutsättningarna för att bygga nya hyresrätter samt hur de ser på hyresförhandlingarnas funktion.

Bolagen förväntar sig en minskning med i snitt 71 procent i den egna nyproduktionen av bostäder under det kommande året. Senaste året uppger de tillfrågade att kostnadsmassan för bostadsbolagen skjutit i höjden med cirka 42 procent, främst på grund av kraftigt stigande finansieringskostnader.

Efter snart två års har nu Riksbanken nått vägs ände med sina räntehöjningar. Någon snar sänkning utlovas dock inte. För kapitaltunga branscher, som fastighetssektorn, sätter det klara gränser för verksamhetens utveckling. När det gäller bostadsproduktionen förstärks problemen av kraftigt ökade byggkostnader.

– Det finns inget som talar för en snabb vändning till det positiva därefter. Det kommer ta lång tid för hushållen att få tillbaka sin investeringsförmåga i det ägda boendet. I en sådan situation skulle hyresrätten kunna gynnas, men då måste intäkterna, det vi säga hyrorna, täcka kostnaderna. Det finns en befogad oro för att det kan bli svårt, säger Tomas Ernhagen, chefekonom, Fastighetsägarna Sverige.

Rapporten visar på en oväntad och snabb försämring av förutsättningarna för att äga och förvalta hyresfastigheter. De tillfrågade hyresvärdarna lyfter också problemet med det nuvarande hyresförhandlingssystemet som inte anses innehålla tillräckliga möjligheter att kompensera för kostnadsökningar genom hyresjusteringar.

– Problemen med hyresförhandlingssystemet syns tydligt i kostnads- och hyresutvecklingen. Sedan 2016 då SCB började mäta förvaltningskostnaderna har dessa kostnader ökat med 52 procent. Hyrorna har samtidigt ökat med knappt 14 procent. Det håller inte i längden. Parterna måste ta sitt ansvar för hyresrättens framtid. Kostnaderna kan på sikt inte öka mer än intäkterna, säger Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna.

Läs rapporten här.

Rapport

Åtgärder för ökat bostadsbyggande – potential för olika reformförslag

 

RAPPORT | Byggföretagen har låtit Evidens analysera regelverk som håller tillbaka bostadsbyggandet för att hjälpa politiken prioritera vilka reformer som gör störst skillnad. 
– Lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler är åtgärderna som ger mest effekt på kort sikt, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen. 

Nyproduktionen av bostäder faller kraftigt. Evidens har analyserat sju åtgärder som samtliga ger positiva effekter på bostadsbyggandet. Reformerna som ger mest effekt på kort sikt är lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler.

– Det här är åtgärder som varken driver inflation eller innebär stora kostnader för statskassan. De går dessutom att genomföra snabbt, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Analysen visar att efterfrågan på bostadsrätter ökar med 30 procent redan 2024 med en procent lägre amorteringskrav. Efterfrågan skulle mer än fördubblas fram till 2026 och uppgå till 25 000 bostadsrätter. Det kan jämföras med att det totala bostadsbyggandet av både bostadsrätter, hyresrätter och småhus bedöms understiga 25 000 bostäder 2024 om inget görs. För hyresrättsbyggandet skulle fri hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler öka investeringsviljan.

– Kommunerna måste dock inse att markpriserna behöver komma ner till rätt nivåer för att möta en ny verklighet. Rapporten visar att marknadsmässiga priser i många kommuner nu är negativa, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

De områden som analyserats är:

  • Liberalisering av amorteringskrav
  • Förändrade regler för presumtionshyressättning
  • Fri hyressättning i nyproduktionen
  • Förändring av ränteavdragsbegränsningarna för företag
  • Kortare ledtider i planprocessen
  • Bättre lånemöjligheter för äldre och startlån för förstagångsköpare
  • Kommuners följsamhet mot fallande byggrättsvärden och därmed ändrade markpriser

Du kan ladda ner rapporten här.