Linda Hasselvik är privat- och boendeekonom på SBAB.
Hon har tidigare arbetat för Fastighetsägarna Stockholm, Moderaterna och Veidekke – och med Bostadspolitik.se!
Linda Hasselvik
Artiklar skrivna av Linda Hasselvik
Från nyanländ till hemlös
Hemlöshet har funnits i alla tider men den utmaning Sverige står inför nu är unik. På kort tid har Sverige tagit emot många asylsökande och sedermera nyanlända, som alla på ett eller ett annat sätt behöver någonstans att bo. Det offentliga erbjuder boende till asylsökande via Migrationsverket och initialt till nyanlända genom vad som brukar kallas anvisningslagen.
Av rapporten Från Nyanländ till hemlös framgår dock att det inte är tillräckligt. Många av de nyanlända riskerar att hamna i långvarig hemlöshet, något som de svenska kommunerna generellt sett inte är rustade för att hantera. Det saknas struktur och riktlinjer likväl som verktyg och ekonomi för att möta utmaningen.
Statistik från SCB visar att byggandet fortsatt att minska under 2019 vilket gör att bostadsbristen de kommande åren kommer att bli än mer påtaglig och därmed – allt annat lika – bidra till att fler blir hemlösa. Parallellt är det många av de nyanlända som blivit kommunanvisade som inom kort kommer att stå utan etableringsstöd och således riskerar att hamna i hemlöshet. Sammanfattningsvis kan konstateras att allt fler kommer att knacka på socialtjänstens dörr framgent, samtidigt som de kommunala budgetarna är ansträngda och Sverige styr mot en lågkonjunktur.
I rapporten ger Linda Jonsson, analytiker och bostadspolitisk expert på Veidekke, först en bakgrundsbild för att beskriva hur hemlösheten förändrats över tid, hur den ser ut idag, samt vilka verktyg kommunerna har att tillgå. Därefter beskriver hon de utmaningar som följer av att allt fler går från att vara nyanlända till hemlösa.
Läs hela rapportenFinansiella förutsättningar för ett ökat byggande av hyresbostäder
I bostadsdebatten är det många som ser hyresbostäder som svaret på såväl bostadsbristen, hushållens skuldsättning som olika bostadssociala utmaningar. Inte minst är det många som idag förutsätter att ett minskat byggande av bostadsrätter per automatik kommer att leda till såväl ett ökat utbud som en ökad efterfrågan av hyresrätter.
Men är det verkligen så? Av en ny rapport från Veidekke framgår att debatten om hyresrättens villkor hittills förts på en alldeles för förenklad nivå. Även hyresrättsbyggandet möter finansiella begränsningar, att höga hyror begränsar efterfrågan, att även hyresrätter är räntekänsliga och att flertalet hushåll föredrar att bo i bostadsrätt eller villa.
Läs hela rapportenDen svenska bostadsmarknaden nr 1, 2019
I Veidekkes senaste marknadsanalys spås antalet påbörjade bostäder ligga kring 40 000 per år de närmaste åren, från den nivån kan ytterligare ca 3 000–5 000 bostäder adderas beroende på hur mycket pengar som kommer att avsättas till investeringsstöd och vilka hyresnivåer stödet kommer att villkoras av. Det innebär att bostadsbyggandet ser ut att plana ut men på en betydligt lägre nivå än under toppåret 2017. Osäkerheten är dock stor och läget skört. Ogenomtänkta politiska beslut riskerar att sänka bostadsbyggandet ytterligare. Kan vi få be om största möjliga… försiktighet?
Förutom prognosen för bostadsbyggandet innehåller vårens rapport en fördjupning om bostadspriserna. Hur sätts priser för nyproducerade bostadsrätter och hur kommer det sig att de sjönk mer dramatiskt under hösten 2017 än priserna på secessionsmarknaden? I debatten talas om att den traditionella affärsmodellen – att sälja på ritning – behöver ersättas av en modell där bostadsutvecklaren bygger med eget kapital. Vad skulle egentligen ett sådan systemskifte innebära för branschen och bostadsbyggandet?
Läs hela rapportenFrån folkhem till drömhem – tid för en liberal bostadsidé
I en ny rapport ”Från folkhem till drömhem – tid för en liberal bostadsidé” får de borgerliga partierna svidande kritik av Linda Jonsson, analytiker Veidekke Sverige och moderat debattör. Av deras bostadspolitiska program framgår att en helhetsidé saknas och att den ideologiska kompassen sviktar, menar hon.
Vad är egentligen liberal bostadspolitik och hur skulle en sådan kunna utformas? Lindas rapport syftar till att bidra med kunskap och uppmuntra till politikutveckling kring bostadsfrågan.
Den svenska bostadsmarknaden nr 2, 2018
I föregående marknadsrapport spådde Veidekke en nedgång av det totala bostadsbyggandet med ca 30 procent, med risk för ett fall ned mot ca 50 procent. Med nu föreliggande data finns ingen anledning att ändra den prognosen. De närmaste åren beräknas antalet påbörjade bostäder falla ned mot ca 35 000 bostäder, en halvering mot toppnoteringarna 2016 och 2017 och en minskning med närmare 40 procent i förhållande till de ca 55 000 bostäder som beräknas färdigställas i år.
Ett vanligt antagande i debatten är att fler hyresrätter både är en önskvärd och trolig utveckling om efterfrågan på ägda bostäder minskar. Den frågan ägnas därför särskild uppmärksamhet i rapportens avslutande temaavsnitt. Veidekke har dels studerat den faktiska utvecklingen, dels analyserat sex olika parametrar för att bedöma sannolikheten för ett ökat byggande av hyresbostäder. Knappast något talar för en sådan utveckling.
Vem ska finansiera framtidens bostäder?
Bostadsbyggandet sjunker dramatiskt trots högkonjunktur och ett stort behov av nya bostäder. Veidekke har bett Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, och Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, djupdyka i en rad frågeställningar. Vilka effekter ger dagens kreditrestriktioner? Hur har kapitalmarknadsregleringarna sett ut historiskt och vilka följder har dessa fått? Är dagens hushåll överskuldsatta? Och avslutningsvis – vilka finansieringsalternativ står till buds? I rapporten Vem ska finansiera framtidens bostäder? ger dem svar.
Den svenska bostadsmarknaden – nr 1. 2018
Från byggboom, till normalisering, till byggkris. I årets första utgåva av Veidekkes rapportserie Den svenska bostadsmarknaden analyseras de bakomliggande orsakerna till prisförändringen under hösten 2017 och dess konsekvenser på bostadsbyggandet de kommande åren.
I rapporten lyfts likt tidigare det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, baserat på det och marknadsläget prognostiseras prisutvecklingen och antalet färdigställda bostäder de kommande åren. Utöver det ger rapporten också en fördjupad analys av kreditrestriktionernas sociala konsekvenser.
Den svenska bostadsmarknaden – nr 2. 2017
I höstens konjunkturrapport lyfts det makroekonomiska läget i svensk ekonomi, antalet färdigställda bostäder de kommande åren skattas och risken för boprisfall analyseras. Utöver det analyserar vi konsekvenserna av de förslag som idag ligger på myndigheternas och politikernas bord.
Från hyrt till ägt boende
För de flesta fungerar bostadsmarknaden väl. Många upplever att boendekvalitén är hög och boendekostnaden låg. Bristen på bostäder är endast kännbar för de unga som inte kan vända sig till mamma- och pappabanken och för dem som helt saknar eller har låga inkomster.
I Sverige har den allmänna bilden varit att just de ska bo i hyrt boende, en effekt av tidigare förd politik där boendeformen subventionerades kraftigt för att möjliggöra låga boendekostnader. Idag ser allting annorlunda ut. De förändringar som genomfördes av finansieringsvillkoren på 90-talet innebär att det idag är billigare att äga sitt hem än att hyra detsamma. Idag är hyresrätten en av de största fattigdomsfällorna.
Samtidigt gör politiker och myndigheter det allt svårare för unga och ekonomiskt svaga att köpa en bostad. Bolånetak, amorteringskrav, skuldkvotstak, höjd skatt på sparande och hot om ytterligare amortering för de som är kapitalsvagast. Det är fel väg att gå. Grupperna bör istället stöttas för att på sikt kunna köpa sitt egna hem. I Veidekkes rapport från hyrt till ägt boende, beskrivs hur hyrköp kan utgöra en viktig hörnsten i en ny social bostadspolitik.
En undersökning av begreppet government failure och fallet det svenska hyressättningssystemet
Att hyressättningssystemet ger negativa konsekvenser hävdas ofta i debatten men är systemets negativa konsekvenser större än dess positiva? Om så är fallet, varför är då hyressättningssystemet så svårt att förändra? I sin masteruppsats djupdyker Linda Jonsson i hyressättningssystemets uppkomst och funktion, dess negativa och positiva konsekvenser samt i olika förklaringar till systemets stelbenthet.
Linda Jonsson är fastighetsekonom och analytiker på Veidekke.
Sverige – sämst i klassen
Rapportens titel är inte formulerad av en slump. Den har tillkommit i efterhand som bakgrundsanalysen fått klarare konturer. I en studie av 12 andra jämförbara länder som arbetar med ”social bostadspolitik” visar det sig att Sverige å ena sidan utmärker sig som ett land med anmärkningsvärt blygsamma ambitioner men å andra sidan att det finns en rad internationella exempel att inspireras av, både när det gäller den hyrda och den ägda bostadsmarknaden. Vi kan urskilja sex tydliga principer som tillsammans skulle kunna utgöra basen för en ny modern svensk modell, en social bostadspolitik 2.0.
Det fanns en tid då den sociala bostadspolitiken gav Sverige internationell ryktbarhet. Om Sverige åter vill bli ett föregångsland måste vi vara beredda att lära av andra länder och söka nya svar på gamla frågor.
Den svenska bostadsmarknaden
Boverkets byggmål omöjligt att nå
Boverkets byggmål är omöjligt att nå. Det framgår av Veidekkes färska konjunkturrapport, Den svenska bostadsmarknaden – konjunkturrapport och prognos för det framtida bostadsbyggandet. Med utgångspunkt från fyra avgörande konjunkturvariabler samt en analys av antalet påbörjade bostäder kan Veidekke visa att bostadsbyggandet nu planar ut på en klart lägre nivå än vad som behövs med hänsyn till befolkningsutvecklingen, urbaniseringen och de behov som ekonomiska svaga grupper har. Veidekkes rapport varnar också för att det finns betydande risker på nedsidan. Från såväl svenska som internationella myndigheter aviseras för närvarande en rad åtgärder som enskilt eller tillsammans med stigande räntor kan medföra dramatiska prisfall och en kraftig nedgång i bostadsbyggandet.
Veidekkes nya rapportserie är tänkt att komma ut två gånger per år. Våreditionen fokuserar på konjunkturen medan höstrapporten mer kommer att belysa specifika faktorer med stor påverkan på det framtida bostadsbyggandet.
Läs hela rapporten