Få hushåll har råd att förverkliga villadrömmen – och det gäller inte bara i storstäderna, enligt en rapport från Mäklarsamfundet.
– Det får konsekvenser för hela samhällskontraktet, säger vd Oskar Öholm till Dagens Nyheter.
Matchningen mellan hushållens inkomster och möjligheten att köpa småhus är låg eller mycket låg i mer än hälften av landets län. Endast i Västernorrland bedöms matchningen vara mycket hög – där antas 63 procent av hushållen ha råd att efterfråga ett småhus. Drömmen om villalivet håller på att bli en ny klassfråga, konstaterar Mäklarsamfundet.
Bakgrunden är bland annat att småhuspriserna har ökat betydligt mer än inkomsterna, samtidigt som det byggts för få villor.
– Om man tittar på det vi har byggt, och jämför det med människors bostadspreferenser, är det nästan inverterade siffror, säger Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm till DN.
Han pekar också på att rörligheten är låg, särskilt bland äldre småhusägare, vilket gör att många villor aldrig når marknaden.
– De som i huvudsak bor i småhusen är pensionärer med utflugna barn. De har inget incitament att flytta därifrån i vårt system eftersom det skulle innebära en minusaffär, säger Öholm.
I storstäderna är läget mest akut. I Göteborg har bara åtta procent av hushållen råd med en genomsnittlig villa, i Malmö nio och i Stockholm elva.
Öholm varnar för att utvecklingen riskerar att urholka själva grunden för det svenska samhällsbygget.
– Vad händer med samhällskontraktet om människor med god utbildning och som jobbar och sliter inte kan uppnå den enklaste småhusdrömmen? Det tror inte jag är bra ur ett rättviseperspektiv. Det blir väldiga slitningar om villamarknaden bara blir tillgänglig för de med resurser, säger han.
Läs rapporten här och artikeln i DN här.