Ett välkommet steg på vägen, men det krävs mer. Ungefär så låter det när Bostadspolitik.se sammanställer branschens reaktioner på Tidöpartiernas förslag om ändrade bolåneregler. Men en röst sticker ut: ”Jag hade föredragit att man lät bli att ändra på reglerna”
Obos ser förslagen som en ett avgörande steg för att fler ska ha möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden och äga sitt boende.
– Det här är en efterlängtad reform som innebär ett verkligt trendbrott i svensk bostadspolitik. Att ta bort det skärpta amorteringskravet och samtidigt höja bolånetaket jämnar ut villkoren på bostadsmarknaden och är särskilt viktigt för de som inte har kapitalstarka föräldrar som kan hjälpa till. Det är ett viktigt steg för sänkta trösklar, ökad rörlighet och inkludering, säger Joakim Henriksson, vd på Obos Sverige.
– Den svenska bostadsmarknaden har länge varit i behov av stimulans, särskilt för de som vill ta sig in på bostadsmarknaden. Därför är beskedet glädjande även om vi gärna hade sett ett tidigare införande än föreslagna 1 april 2026. Som bostadsutvecklare har vi också ett ansvar att bidra till sänkta trösklar, exempelvis genom vår boköpsmodell Obos Deläga. Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att fler ska kunna ta klivet in i ett eget hem, säger Sofia Ljungdahl, vd på Obos Nya Hem.
HSB tycker också att det är bra att regeringen gör något. Men önskar att man gjorde mer.
– Hundratusentals unga vuxna som behöver ett eget hem har i många år mötts av stängda dörrar. Regeringens förslag är en konkret kursändring och ett brott mot den hopplösa utvecklingen. De föreslår ändringar som vi och andra aktörer efterfrågat under lång tid. Det är ett direkt nödvändigt första steg för att bryta det generationssvek som unga drabbats av i decennier, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB och fortsätter:
– Det finns fortfarande mycket mer att göra på området, till en början skulle vi gärna vilja se att kreditvärdiga förstagångsköpare fick låna 95 procent av bostadens värde. Det finns ett färdigt utredningsförslag om startlån till förstagångsköpare som regeringen kan gå vidare med som ett komplement till de nu föreslagna förändringarna. Det skulle sänka trösklarna in till bostadsmarknaden och sätta fart på byggtakten i landet.
Riksbyggen önskar också mer.
– Alla åtgärder som gör det enklare för personer att efterfråga en bostad är välkomna. Det är viktigt både för bostadsmarknaden i sig och för sysselsättningen i Sverige. Det är därför välkommet att regeringen nu tar ett steg och gör lättnader i amorteringskravet. Det är en bit på vägen, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.
– Bostadsbyggandet är rekordlågt idag och det behövs mycket större insatser än så här för att få igång nyproduktionen. Från Riksbyggens sida efterlyser vi att fler är med och tar risken inom nyproduktionen av nya bostäder. Idag är det byggherren och privatpersonen som köper bostaden som står för risktagandet. Varken bankerna eller staten har något risktagande, säger Ulrika Nyström, affärsområdeschef Bostad på Riksbyggen.
John Hassler, professor i nationalekonomi och den som tillsammans med Peter Englund och Martin Andersson låg bakom Markrotillsynskommitténs Reglering av hushållens skulder ser positivt på det regeringen nu presenterat:
”Regeringen har nu lagt fram förslag om lättnader i reglerna kring hushållens bolån. Förslagen ligger väl i linje med vad Peter Englund, Martin Andersson och jag föreslog i oktober förra året.
Så vitt jag förstår delar regeringen vår bedömning att nuvarande regler kan lättas utan att den finansiella stabiliteten hotas samtidigt som lättnader skulle öka välfärden särskilt för hushåll med lite eget kapital”, skriver han bland annat på Linkedin och fortsätter:
”Vårt förslag var reformer i två steg. I första steget tas det skärpta amorteringskravet om 3% för lån över 450% av inkomsten bort och kravet på egen insats minskas från 15 till 10%. Detta är precis vad regeringen nu föreslår. Vi får se om steg två, minskning av amorteringskravet till 1% för skulder över 50%, kommer någon gång i framtiden.”
Stockholms Handelskammare och vd Daniella Waldfogel är positiva till de föreslagna förändringarna men tycker inte att det räcker. De menar dock att förändringarna kommer att vara positiva för huvudstaden.
– Regeringens besked är mycket välkommet. De föreslagna ändringarna kan sänka trösklarna, samtidigt som vi bibehåller en sund amorteringskultur
– Beskedet är ett steg i rätt riktning. Fler hushåll kommer att kunna efterfråga en bostad, vilket i sin tur stärker rörligheten och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Men det här räcker inte. Ska vi få en bostadsmarknad som verkligen fungerar krävs fler viktiga strukturreformer, säger Daniella Waldfogel.
Mäklarsamfundet kallar förändringarna ett ”välkommet steg”, men att det inte räcker att bara lätta på lånekraven.
– Det är rätt att inte låta för rigida regler stänga ute hushåll med stabila inkomster och långsiktig återbetalningsförmåga. Men det räcker inte att bara göra det enklare att låna.
– För en långsiktigt hållbar bostadsmarknad krävs reformer för en stabil nyproduktion med fokus på det som faktiskt efterfrågas i kombination med åtgärder för att öka rörligheten i det befintliga beståndet, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.
Byggföretagen instämmer, och konstaterar att ett höjt bolånetak i kombination med att det extra amorteringskravet avskaffas innebär att byggandet ökar med 500 till 800 bostäder per år.
– Amorteringskrav och bolånetak har kostat mer än vad det smakat. Det här är ett glädjande första steg för att öka efterfrågan på bostäder och få fart på byggandet, säger Anna Broman, näringspolitisk expert på Byggföretagen och fortsätter:
– Trösklarna in till den ägda bostadsmarknaden behöver sänkas. Det är hög tid att möjliggöra för människor att köpa en bostad de egentligen har råd med. Sverige behöver komma tillbaka till en hög och jämn byggtakt, så att fler kan uppnå sina bostadsdrömmar.
Även Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg tycker att det är olyckligt att de nya reglerna väntas börja gälla först den 1 april nästa år.
– För många förstagångsköpare som är på väg in på bostadsmarknaden är detta ett positivt besked. Samtidigt kan det få prisdrivande effekter när köpkraften ökar, vilket i sin tur kan försvåra för framtida förstagångsköpare. Tyvärr förväntas förslaget träda i kraft först i april 2026. Det är olyckligt mot bakgrund av att det skapar avvaktan och risk för inslag av spekulation på marknaden.
I en ledare i Dagens industri ställer sig Tobias Wikström positiv till förändringarna och lyfter även att Riksbanken får mer ansvar:
”Regler om hur mycket man får låna är onekligen ett ingrepp i den enskildes frihet och i den fria avtalsrätten. Men det är ett rimligt ingrepp, eftersom hushållens motståndskraft mot ekonomiska nedgångar är så viktig på ett makroekonomiskt plan. Nu gör politikerna det något lättare att köpa en bostad. Men man inskärper också vikten av en sund amorteringskultur” skriver han bland annat och fortsätter:
”Nu får marknaden förutsägbara regler på en rimligare nivå än tidigare. Det är välkommet. Regeringens förslag att flytta en del av den makroekonomiska tillsynen från Finansinspektionen till Riksbanken är också klokt. Riksbanken har genom sin penningpolitik huvudansvaret för den makroekonomiska stabiliteten och därför är förflyttningen befogad.”
Swedbanks Arturo Arques är inte nöjd. Men menar samtidigt att det kunde ha varit värre.
”Jag hade föredragit att man lät bli att ändra på reglerna. Men med hänsyn till vad som låg i korten kan även jag leva med ändringarna. Det hade kunnat bli värre. Nu gäller det för regeringen att öka konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden som står inför stora utmaningar”, skriver han på Linkedin.