Bostad 2030 och Arenagruppen har släppt rapporten Social housing på svenska.
Fastighetstidningen skriver om den nya rapporten – de menar att den visar att det finns stora politiska hinder för att införa selektiva inslag i svensk bostadspolitik – men också att synen på bostadsfrågan håller på att förändras.
Rapporten är skriven av forskarna Bo Bengtsson och Martin Grander och fokuserar på förutsättningarna för social housing i stor skala inom ramen för svensk bostadspolitik. Fastighetstidningen skriver: ”Begreppet stigberonde präglar genomgående analysen. Alltså hur dagens valmöjligheter starkt begränsas av tidigare beslut. Hur den generella bostadspolitiken uteslutit särlösningar, men just därför tvingar fram temporära lösningar som över tid blivit institutionaliserade.”
Ett av de största hindren för en svensk modell av social housing är, enligt rapporten, den kollektiva förhandlingsmodellen. Martin Grander konstaterar i Fastighetstidningen att det skulle bli ”en betydande utmaning för hyresmarknadens organisationer och särskilt för hyresgäströrelsen som uppnått sin unikt starka ställning i symbios med framväxten och institutionaliseringen av allmännyttan och det svenska hyresförhandlingssystemet.”
Motståndet bekräftas av Hyresgästföreningens bostadspolitiska chef Karin Lindeberg, som vid en rapportpresentation som Fastighetstidningen hänvisar till, säger:
– Jakten på snabba lösningar är inte vägen fram, utan skulle bli ett systemskifte som fördjupar klyftorna. Samhället skulle slitas isär ännu mer. Vi ska inte bygga fattigbostäder.
Samtidigt pekar andra aktörer på behovet av nya vägar. Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, lyfter egna erfarenheter av fungerande särlösningar.
– I ett välfärdssamhälle måste behoven få styra. Jag är inte säker på att det ska vara social housing, men något nytt måste till. Och jag menar att det nu är den allmänna bostadspolitiken som är segregerande.
Läs mer hos Fastighetstidningen.