Om Trumps utspel inte knäcker konjunkturen så får vi räkna med högre långräntor framöver, skriver Nordeas chefsekonom Annika Winsth i en krönika på Fastighetstidningens sajt.
Annika Winsth varnar för att flera faktorer samverkar i riktning mot högre långräntor, både i USA och Europa. Trots en osäker geopolitisk och ekonomisk omvärld ser hon inga tydliga tecken på att centralbanker kommer sänka räntorna så mycket som marknaden hoppas.
”Oavsett om det är högre tullar, en expansiv budget eller om det är stora investeringsbehov i Europa så ligger alla i vågskålen med högre långräntor”, skriver Winsth.
Hon pekar särskilt på USA:s ekonomiska politik, där president Trumps nya finanspaket – kallat ”One, Big Beautiful Bill” – kan leda till att statsskulden skenar ytterligare. Det gör att investerare kräver högre ränta för att fortsätta finansiera den amerikanska skulden. ”De som finansierar skulden kräver nu allt högre ränta som kompensation för ökad risk. Det i sig blir en utmaning för USA då redan höga räntebetalningar äter upp allt mer av budgetutrymmet”, konstaterar Winsth.
Samtidigt pressas även Europa av stigande ränteförväntningar till följd av ökade försvarsutgifter och investeringsbehov. Det riskerar att leda till att EU-ländernas framtida lånebehov inte är fullt ut prissatta på marknaden.
”Blir det ytterligare en sänkning blir det sannolikt just bara en. I höst förväntar vi oss att såväl osäkerheten minskat som att konjunkturläget stabiliserats tillräckligt mycket för en fortsatt gradvis återhämtning”, skriver hon om det svenska ränteläget.
Nordeas prognos är att Riksbankens styrränta inte kommer falla särskilt mycket mer. Winsth menar att hushåll och företag bör anpassa sig efter en neutralränta kring 3 procent: ”Det betyder i så fall att hushåll och företag snarare ska anpassa sig till det än att hoppas på att styrräntan sänks mycket mer.”
Läs hela texten här.