VECKANS AKTUELLT | På den positiva sidan: Bra rapporter från både Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Gott förhandlingsklimat bakom byggavtalet. Överraskande positivt om kalkbrytningen i Slite.
Och det negativa: Den nya certifieringen från Rättvist Byggande fokuserar fel. Regeringen vill väl men fokuserar fel. Och Riksrevisionens rapport sätter fingret på en helt oacceptabel förslappning i Myndighetssverige, som dessutom finansieras av avgifter – vilket definitivt inte är tanken. Hör vår expertkommentator Lennart Weiss kommentera veckans snackisar. Programledare: Anna Bellman.
Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 2,25 procent.
– Ett väntat besked. Mycket talar för att arbetsmarknaden försvagas, bostadsbyggandet är lågt och Trump-tullarna ställer till det. Jag tror att Handelsbanken har rätt som tror på tre sänkningar framöver, säger Lennart Weiss i podden.
Bra rapporter som kan leda planeringen rätt
Både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen har kommit med rapporter om vakanser i hyresrättsbeståndet och behovet av nya bostäder. De båda organisationerna är överens om att det fortsatt behövs en hel del nya bostäder och att den svenska bostadsmarknaden är väldigt tudelad: I storstäderna finns i princip inga vakanser men på småorter runt om i Sverige finns många tomma lägenheter.
– Det är bra och välkomna rapporter. Jag blev glatt överraskad av Hyresgästföreningens rapport. Förhoppningsvis kan den leda till en bättre diskussion om vad som behöver byggas och var. De använder också en bra metod för att räkna ut behovet och jag hoppas att Boverket ändrar sina beräkningsmetoder.
– Också Fastighetsägarnas rapport är bra, men pekar tydligt ut var det är underskott respektive överskott, vilket ger vägledning för samhällsplanerandet i stort.
– Det finns ett behov av nya bostäder och det behövs politiska åtgärder för att åstadkomma detta och det viktiga är att man bygger på rätt ställen, anpassar efter rätt målgrupper och skapar rimliga finansiella förutsättningar och det är det sistnämnda politiken behöver lägga fokus på.
Positivt och nytt med gott förhandlingsklimat
Byggavtalet är klart – 6,4 procents löneökningar över två år, fördjupade arbetsplatskontroller, arbetstagare på arbetsplatserna ska ha nationellt ID eller pass – det är några av punkterna.
– Parterna verkar nöjda och de lyfter fram att det har varit ett gott förhandlingsklimat, vilket är intressant och lovvärt. Så har det inte varit de senaste åren.
– Det som har kommit fram om arbetsplatskontroller är bra, sedan har jag överhört från facket på Veidekke att de inte kom överens om mer långtgående åtgärder när det gäller arbetslivskriminalitet. Men ett konstruktivt förhandlingsklimat ligger bakom och det är bra.
Certifiering som inte sätter fingret på det stora problemet
Rättvist byggande, som arbetar med att motverka arbetskriminalitet och osund konkurrens, lanserar en ny certifiering, ”Rättvist bygge”.
– Jag är tveksam och tror inte att det här får den dramatiska effekt de ger uttryck för. Det handlar om arbetsplatskontroller och det är den lätta hammaren. Den tunga hammaren sätter fokus på löner, skatter och sociala avgifter – det är det som leder till utnyttjande av människor, som snedvrider konkurrensen och gör så att vi tappar skatteintäkter.
– Branschen är dessutom trött på certifieringar som ger begränsad nytta. Det här kan betraktas mer som affärsverksamhet från Rättvist byggandes sida.
Borde fokusera mer på handläggningstider – mindre på regelverk
Regeringen vill lätta på bullerreglerna för att öka bostadsbyggandet. Bostadsminister Andreas Carlson menar att de nuvarande reglerna om buller vid fasaden är föråldrade och inte anpassade till dagens ventilationsteknik. ”Det rimliga är att ljudnivån inne i bostaden håller sig inom rekommenderad nivå”, menar han. Boverket ska nu utreda hur det här ska genomföras.
– Det är väl på tiden att det kommer förtydliganden om att bullernivån ska mätas på insidan, det är väl bra. Men regeringen förespeglar att detta är en del av ett massivt regelförenklingspaket – jag är skeptisk till om det får några dramatiska effekter på byggandet.
– Jag kan tycka att regeringen i viss utsträckning fokuserar fel. Man borde fokusera mer på handläggningstider och mindre på regelverk. I lördagsintervjun med Kristina Alvendal pratades det om en ”Inbromsningsbyrå” och jag skulle säga att det finns mängder av såna här byråer på våra myndigheter. De är det stora problemet och det borde sättas någon form av tidsgränser för hur långa handläggningstiderna ska få vara.
Politiken måste ingripa
Riksrevisionen sågar i en rapport effektiviteten när det gäller avgiftsbelagda statliga tjänster. 18 myndigheter drar in 9,2 på miljarder om året i avgifter. Den myndighet som har med bostäder att göra, Lantmäteriet, får intäkter för sin förrättningsverksamhet på 881 miljoner kronor, vilket utgör 40 procent av myndighetens totala intäkter.
– Regeringens styrning är för svag och kommunernas styrning av förvaltningarna är för svag. Avgifterna ska förhindra överkonsumtion, inte finansiera verksamheten, men det har skett en förskjutning åt det hållet.
– Lantmäteriet är ett exempel på en gigantisk ineffektivitet och ineffektiviteten finns i hela Myndighetssverige. Sverige håller på att bli ett mañanaland och regeringen måste slå näven i bordet och man måste bland annat sätta gränser för hur långa handläggningstiderna ska få vara.
– Så bra att Riksrevisionen uppmärksammar detta och nu måste politiken ingripa.
Vem ska avgöra när ett kök behöver bytas ut?
Delegationen för cirkulär ekonomi menar att rotavdraget borde göras om och riktas mot insatser som leder till miljövinster.
– De har en ganska intressant poäng. Det är klart att det är svårt att se samhällsnyttan av att riva ut fungerande saker ur våra hem. Men de här kraven kan leda till en omständlig prövningsprocess: Hur ska man avgöra när ett kök är utdaterat?
– Angående deras förslag om att bostadsrättsföreningar borde få använda rot; först ska man ha klart för sig att det hade blivit oerhört dyrt för statskassan, och tunga fastighetsinvesteringar borde man hitta lösningar för på annat sätt, till exempel skattebefriade investeringsfonder. Rot och rut är tänkt för hushållssektorn.
Cementkrisen tillfälligt avvärjd – men branschen behöver titta framåt
Heidelberg Cement fick sitt tillstånd för att bryta cement på Gotland förlängt med 30 år – ett mycket välkommet besked för byggbranschen.
– Jag hade förväntat mig ett avslag eller eller ett tidsbegränsat tillstånd med mängder av reservationer. Många andades ut nu, men beslutet kommer att överklagas. Sen tror jag att det går igenom i högre instanser också, men kanske med fler reservationer.
– Sen tycker jag att industrin borde blicka framåt – 30 år kan tyckas långt men det här är långa processer. Man kan inte bryta hur mycket som helst på Gotland och det finns gott om kalkfyndigheter på fastlandet.