LEDARE | Om bara några veckor förväntas regeringens utredning om andrahandsuthyrning presentera sina förslag.
Direktivet som utredningen fick var att ta fram utökade möjligheter till andrahandsuthyrning som ett sätt att öka mobiliteten på bostadsmarknaden.
Det visade sig vara en lösning som nästan ingen vill ha.
Då och då måste politikerna ta obekväma beslut, det kan röra sig om att se saker i ett längre perspektiv och göra det som är nödvändigt ont just nu. Men, när det kommer till direktivet som den statliga utredningen om enklare privatuthyrning fått väger det starkt över mot ont snarare än nödvändigt. En potentiell lösning som regeringen lyfter är möjligheten att hyra ut sin bostadsrätt i andrahand utan att behöva ange något skäl. Det är inte en lösning som är efterfrågad eller eftertraktad, åtminstone inte om man frågar vad de som bor i landets bostadsrätter tycker.
Med hjälp av opinionsinstitutet Verian frågade vi 1 000 bostadsrättshavare om deras åsikter, för att få en aktuell bild av synen på andrahandsuthyrning. Resultatet var väldigt tydligt, sju av tio (69 procent) bostadsrättshavare anser inte att det ska vara tillåtet att hyra ut sin bostad utan att behöva ange skäl. När man frågar enbart dem som själva har erfarenhet av att sitta i styrelsen för en bostadsrättsförening ökar den siffran till 82 procent. Hela 94 procent av alla tillfrågade anser att det är viktigt att styrelsen vet vilka som hyr ut sina bostäder och vem eller vilka som hyr dem.
Jag har faktiskt svårt att se att det ligger i regeringens intresse med tanke på det prioriterade arbetet med lag och ordning
Man kan ställa sig frågande till varför regeringen ger utredningen ett sådant direktiv överhuvudtaget. Dagens regelverk är resultatet av en noga avvägd kompromiss mellan branschen och politiken som balanserar den enskildes intresse mot föreningens bästa. Ett regelverk som kom till efter att frågan utreddes redan för tio år sedan och som vi på HSB och dåvarande bostadsminister Stefan Attefall skrev tillsammans om på DN Debatt. Sedan dess har samhället förändrats och vi lider nu av större otrygghet än innan, en otrygghet som riskerar att späs på ifall bostadsrättshavare får mindre koll på vilka som rör sig i deras fastigheter. Jag har faktiskt svårt att se att det ligger i regeringens intresse med tanke på det prioriterade arbetet med lag och ordning.
Det är avgörande att lyssna på dem som direkt påverkas av mindre kontroll av vilka som hyr och hyr ut. Bland de bostadsrättshavare som anser att man fortsatt ska behöva ange skäl för andrahandsuthyrning uppger 8 av 10 (81 procent) att det känns otryggt att inte veta vilka som bor och rör sig i huset som en av anledningarna, medan 7 av 10 (69 procent) oroar sig för att det kan leda till minskat engagemang för föreningen och fastigheten. Samtidigt säger nästan hälften (45 procent) av dem med erfarenhet från att sitta i styrelsen att de upplevt problem med andrahandsuthyrning tidigare.
Om det är brist på idéer på hur man kommer till rätta med problemen på bostadsmarknaden som ligger bakom detta har vi och andra bostadsaktörer gott om förslag
För bara några år sedan skärptes reglerna gällande andrahandsuthyrning av hyresrätter, som ett steg i att komma åt otrygghet och oseriösa upplägg. Nu hoppas regeringen få göra tvärtom med bostadsrätter där behovet av gemensamt ansvar är ännu tydligare. Om det är brist på idéer på hur man kommer till rätta med problemen på bostadsmarknaden som ligger bakom detta har vi och andra bostadsaktörer gott om förslag. Det finns bland annat färdiga utredningar kring kreditrestriktioner och startlån för förstagångsköpare att ta till i stället.
Ryck inte undan mattan för bostadsrättshavarna och det viktiga demokratiarbetet som pågår i de tusentals föreningar som finns runt om i Sverige. Mindre koll och mer otrygghet är inget som efterfrågas när bostadsrättshavarna själva får tycka till. Vi förväntar oss att makthavarna lyssnar till dem.
Johan Nyhus
Förbundsordförande, HSB, som är en av ägarna av Bopol AB, som driver Bostadspolitik.se
Vi har stor bostadsbrist i storstäderna, studenter m.fl. har behov av att bo under sin studietid. Idag är lösningen ofta att föräldrarna till studenten finansierar köpet en BRF, vilket utestänger en mängd studenter från möjlighet till bostad i storstäderna under studietiden. Byggherrar som bygger bostadsrätter jublar naturligtvis, då de kan dölja upp emot 30% av priset för bostaden i form av att föreningen tar lån, och den som köper nyttjanderätten av bostaden betalar bara 70% av det egentliga priset och tar på sig ett solidariskt betalningsansvar för föreningens lån. Ansvaret innebär att om någon bostadsrättsinnehavare inte betalar avgiften måste de övriga gå ihop och betala även den avgiften.
Idag finns en mängd ”tomma” bostadsrätter som ägs av personer som inte bor i dem, flest finns att finna i Stockholms innerstad. Skulle andra hands uthyrning vara tillåtet skulle många av dessa lägenheter hyras ut till studenter. Ansvaret för att hyresgästen sköter sig ligger naturligtvis på innehavaren av den uthyrda bostadsrätten. Har svårt att se vilken otrygghet detta skulle skapa, vilket verkar vara skribentens huvudargument. Skribenten menar då att det otryggt att bo i en hyresrätt och då uppstår frågan hur vågar vanligt folk bo i hyresrätter, den andra frågan är hur kontrollerar styrelsen i föreningen de som köper en lägenhet i deras förening inte kommer att skapa otrygghet? Våra grannländer Norge och Finland har underlättat det som liknar andrahandsuthyrning, och det finns inga rapporter på att tryggheten har försämrats, ej heller att hyrorna har rusat i höjden, effekten har snarare blivit att det går att få ett boende på mycket kort tid i dessa städer.
Sverige borde egentligen göra det möjligt att konvertera BRF:er till ägarlägenheter.
Då äger innehavaren verkligen sin lägenhet och har lagfart på den precis som en normal villa. Idag finns det många styrelser i BRF:er som inte har kompetens att driva och hantera den av BRF:en ägda fastigheten. Nu finns det de som lämnat över allt detta till HSB så då kan vi konstatera att det ligger i HSBs intresse att bevara denna kooperativa boendeform, där medlemmen i föreningen endast äger en nyttjanderätt.
Pekka Seitola, M oppositionsråd i Gävle