DEBATT | Att äga sin bostad är fortfarande ett livsmål för många svenskar, men stigande priser, höga räntor och höga trösklar till eget kapital gör det allt svårare att köpa. Vikten av att köpa bostad, särskilt inom bostadsrätt, är mer aktuell än någonsin, menar Frank Kasch – en möjlighet för politiker och fastighetsbranschen inför nästa val?
Att äga en villa är idealet för de flesta hushåll. Detta motiv kombinerar individuella önskningar med sociala fördelar. Enligt uppgifter från den tyska statistiska centralbyrån sparar ägare i Tyskland med den så kallade ”stenpensionen” i genomsnitt cirka 650 euro per månad i hyreskostnader efter att ha betalat av sina lån vid början av pensionsåldern. Detta belopp fungerar som en extra pension och hjälper till att täppa till luckor i försörjningen. Den lagstadgade pensionen är fortfarande den centrala pelaren för trygghet på äldre dagar. Men mot bakgrund av den demografiska utvecklingen och pensionsavgiftsutredningens prognos om att pensionsnivåerna kommer att sjunka i förhållande till löneutvecklingen, blir betydelsen av bostadsägande som försörjningsform alltmer aktuell även i Sverige. Förutom aktiesparande är bostadsägande den enda försörjningsform som kan utnyttjas direkt och från unga år.
Gapet mellan dröm och verklighet
Oavsett valutaområde visar studier från Europeiska centralbanken att bostadsägande spelar en central roll för förmögenhetsbildning och förmögenhetsfördelning. Resurskostnader har nått en hög nivå. Låga räntor har drivit upp fastighetspriserna, men har gjort det svårare att bygga upp eget kapital. Den kraftiga ökningen av byggräntorna från 2022 har gjort det ännu svårare att få tillgång till bostadsägande, eftersom det utöver höga inköpspriser nu också finns ett ökande inkomsthinder, särskilt för unga arbetstagare. Det visar en undersökning från den tredje rapporten i Hyresgästerna 2024, där bostadsbristen upplevs som påtagligt negativ. Låg- och medelinkomsttagare som skulle vilja ha råd med en egen bostad och som anstränger sig för att få det reagerar med en växande frustration och gapet mellan bostadsambitioner och bostadsverklighet blir allt större. Denna bild av bostadsmarknaden speglar de ökade ekonomiska hindren och visar samtidigt på en växande uppgivenhet hos många människor.
Konsekvenser för bostadsmarknaden och samhället
Förtroendet i upplåtelseformen bostadsrätt sinar hävdar juristen Ingrid Uggla och är ett system som är föråldrat. Bostadsrätten är inget annat än att hyra från banken. Konsumentens investering bör istället placeras i ägarlägenheter. Den utredningen som chefsrådman Magnus Hermansson vid Nacka tingsrätt gjort om ombildning av hyresrätter till ägarlägenheter med hyresgästens förköpsrätt är därför en mycket bra ansats. Ägarlägenheter bidrar till välståndsskapande och i förlängningen till att minska trycket på hyresmarknaden, eftersom köp av ägarlägenheter frigör hyreslägenheter. På lång sikt säkerställer ägarlägenheter bättre tillgång till mer prisvärda hyreslägenheter för hushåll med lägre inkomster. Ägare är mer benägna att investera i energieffektiva renoveringar än hyresvärdar, eftersom de har en långsiktig syn och drar nytta av värdeökningar. Att främja bostadsägande kan därför inte bara ha sociala fördelar, utan kan också belysas som klimatneutral effekt.
Tre viktiga åtgärdsområden för beslutsfattare
Valet 2026 kommer att avgöra om bostadsägandet kan bli mer etablerat. Bostadsägandet måste stärkas som en central boendeform för att minska trycket på hyresmarknaden. Konsumentorienterade finansieringsinstrument bör skapas för att göra det lättare att bygga upp eget kapital. Bostadsförsörjningen kommer att förbli ansträngd om äganderättslägenheten lämnas utanför de centrala bostadspolitiska åtgärderna. Bostadsägande måste erkännas som en form av pensionsförsäkring.
Frank Kasch
Fastighets- och finanskonsult på VB Select AG i Berlin