BOPOLPODDEN | Fönsterlösa sovrum och lågt i tak. De stora bostadsproducenterna kommer inte att börja bygga sämre bostäder för att reglerna tillåter det – men det finns aktörer som kommer att ta chansen när de nya lättade byggreglerna införs, menar Kaj Granath, arkitekt, universitetslektor och vetenskaplig ledare för Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Möt honom i ett samtal om riskerna med de nya byggreglerna, hur man borde gjort istället, och etiska dilemman för arkitekter och för lärare på arkitekturhögskolorna: ”Hittills har vi kunnat argumentera för kvalitet utifrån byggreglerna; nu kan vi snart inte göra det längre.” Lennart Weiss kommenterar och Anna Bellman programleder.
Boverket har arbetat i många år med att ta fram de nya byggreglerna som börjar gälla den 1 juli, med en övergångsperiod på ett år. Som ledare för CBA – Centrum för boendets arkitektur – har Kaj Granath varit engagerad som remissinstans i framtagandet och han beskriver sig som ”engagerat pessimistisk”.
– Jag tycker att kärnfrågorna borde vara: Vilka regler förhindrar oss att göra bra bostäder? Dem ska vi se över och ta bort. Och vilka regler förhindrar oss att bygga dåliga bostäder? Dem ska vi ha kvar och vara rädda om. Nu har det istället varit en enkelriktad process där förenkling och avreglering har varit ledorden. Jag tycker att det är en felställd grundpremiss.
Han är särskild kritisk till att man i de nya reglerna tar bort kraven på 2,40 meter som lägsta takhöjd och på fönster i sovrum.
– Man avreglerar för att stimulera kreativitet och nytänkande. Jag förstår inte vilken meningsfull kreativitet man släpper loss genom att ta bort kraven på fönster i sovrum.
Inte entydigt negativ
Han understryker att han inte är entydigt negativ till det nya regelverket – och nämner sättet att räkna dagsljusfaktor som en förbättring som kan leda till mer kreativitet – och menar att man kommer att få se ett och annat spetsprojekt med de nya reglerna men att det också öppnar för den som inte har några kvalitetsambitioner alls.
– De stora bostadsutvecklarna kommer att jobba på som vanligt men man öppnar för en konkurrens underifrån, som regelverket hittills har hjälpt till att styra bort.
Han menar att en byggherre med lägre kvalitetsambitioner kan lägga ett högre bud på marken och vinna projekt. En av många följder av detta är att arkitekterna får en ny etisk fråga att ta ställning till:
– Vilket arkitektkontor kommer att rita den första trerummaren med två fönsterlösa sovrum? Säger ett kontor nej så finns det någon annan som säger ”vi är beredda att klämma in det här” Vem ska i längden säga nej där?
Kaj Granath utvecklar i podden också sina tankar om vad byggreglerna innebär för arkitektutbildningarna, att de initialt kan leda till längre ledtider till följd av rättstvister tills man vet hur bestämmelserna ska tolkas, och att det kommer att bli stökigt efter den 1 juli:
– Jag tycker fortfarande att branschen känns lite tagen på sängen av det här. Vad som händer andra juli i år? Jag skulle inte vilja vara bygglovsgranskande arkitekt då. Jag skulle inte vilja vara projekterande arkitekt. Jag skulle inte vilja vara beställare heller…
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss kommenterar:
– En uppfriskande sågning, Kaj Granath är rapp och tydlig i sin kritik, både principiellt och på ett konkret plan. Han har skarpa argument.
– Jag får säga att jag svänger lite fram och tillbaka i den här frågan. Jag delar hans grundläggande kritik, det vill säga att man borde ha tittat på vilka regler som förhindrar dåliga bostäder och ha kvar dem och på vilka regler som förhindrar bra bostäder och ta bort dem.
– Sedan tror jag väl inte att konsekvenserna av de nya reglerna blir så oerhörda som i hans skräckscenario, säger Lennart Weiss och drar paralleller till avregleringen av skolmarknaden, där han själv var inblandad och där det finns både likheter och olikheter.