DEBATT | Svenska staten har haft som modus operandi under lång tid att lämna över det största ansvaret på företag och fackföreningar att motverka arbetslivskriminalitet.
Visst finns det, sent omsider, initiativ.
Men det är initiativ som enbart rör om på ytan och som gör att Sverige fortsätter att vara ett paradis för de kriminella inom arbetslivet, skriver Anna-Lena Norberg.
Ett av statens initiativ är A-krimcenter där nio myndigheter ingår som ska samarbeta mot arbetslivskriminalitet: Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.
I A-krims senaste rapport för 2024 framhåller man att insatserna har ökat och resultaten har blivit bättre än tidigare år. Men ser man djupare på siffrorna är sanningen att man gått från ynkligt resultat till mindre ynkligt.
A-krims verksamhet kretsar kring arbetsplatsinspektioner. Det är på plats A-krim ska hitta de arbetslivskriminella. Det kan väl vara en poäng med det, men det finns mycket annat som kan hittas och åtgärdas på annat sätt.
Polisen gjorde enbart 191 inspektioner inom bygg
Under 2024 gjorde Arbetsmiljöverket inspektioner på 2 911 arbetsställen och skrev ut 573 sanktionsavgifter. Det kan låta ganska bra, men notera att Arbetsmiljöverket endast gjorde 499 arbetsplatsinspektioner inom byggbranschen. Hotell- och restaurang, handel (detalj) och handel (reparation) utsattes för fler inspektioner.
Polisen var inte med på alla inspektioner som Arbetsmiljöverket gjorde utan på deras lista finns 2 340 arbetsställen. Precis som Arbetsmiljöverket är byggbranschen inte alls prioriterad. Polisen gjorde enbart 191 inspektioner inom bygg.
Om vi ska lägga till lite mer statistik så har Arbetsmiljöverket inte klarat av att få ordning på utstationeringsregistret. Detta viktiga register där alla anställda som skickats på jobb till Sverige ska registreras, var de ska arbeta och vilket bolag som är kund (bland annat).
Arbetsmiljöverket har just arbetsplatsinspektioner som arbetssätt och sanktionsavgifterna är extremt få:
# 2024 skrev Arbetsmiljöverket ut 72 sanktionsavgifter fram till november (varav 16 i byggbranschen).
# 2023 skrev Arbetsmiljöverket ut 169 sanktionsavgifter (varav 58 i byggbranschen).
# 2022 skrev Arbetsmiljöverket ut 29 sanktionsavgifter (varav 5 i byggbranschen).
När tips lämnas in till Arbetsmiljöverket om ett sådant fall där till exempel ett företag har två anställda enligt årsredovisningen men har registrerat 200 individer som anställda i utstationeringsregistret händer inget
Det finns två saker att påpeka om Arbetsmiljöverket och dess sanktionsavgifter för brister i utstationeringsregistret:
1. Tips lämnas därhän. En vanlig fuskvariant är att anlita falska företagare istället för att anställa. Arbetarna har inga företag i Sverige, jobbar under anställningsliknande förhållanden men måste fakturera sin arbetsgivare. När tips lämnas in till Arbetsmiljöverket om ett sådant fall där till exempel ett företag har två anställda enligt årsredovisningen men har registrerat 200 individer som anställda i utstationeringsregistret händer inget. Arbetssättet är arbetsplatsinspektioner så om slovaken Motavato är på den inspekterade arbetsplatsen också är registrerad i utstationeringsregistret, då är allt lugn. Även om Motavato är en av de 198 som de facto fakturerar sin arbetsgivare.
Arbetsmiljöverket har detta arbetssätt trots att EU kräver att varje medlemsland ska utreda ifall företag använder sig av falska företagare (tillämpningsdirektivet 2014/67/EU av direktiv 96/71/EG).
2. Högre sanktionsavgifter: Om ett utlandsregistrerat företag inte registrerar alla sina anställda i utstationeringsregistret riskerar det 20 000 kronor i sanktionsavgift för varje icke-registrerad individ. Även det svenska företaget som anlitat det utlandsregistrerade företaget riskerar 20 000 kronor per individ.
Det finns också fler sanktionsavgifter kopplade till utstationeringsregistret som Delegationen mot arbetslivskriminalitet vill höja kraftigt. Men vad hjälper det när antalet sanktionsavgifter är otroligt få? Vore det inte bättre att få fart på antalet utdelade sanktionsavgifter?
Det säger sig själv att detta inte fungerar
Arbetslivskriminaliteten är omfattande och bygger på att utnyttja sina anställda på olika sätt för att få ner kostnaden och öka sin vinst. Man betalar låg lön och arbetstidslagstiftningen följs inte. Det här kontrolleras inte av A-krim utan ansvaret ligger hos fackföreningarna att göra denna omfattande kontroll. Då utländska arbetare sällan blir medlemmar i facket ska de fackliga medlemmarnas pengar användas på icke-medlemmar. Därtill ska det till en mycket omfattande kunskap och stora resurser för att kunna utreda bolagen och hålla de kriminella från arbetsmarknaden. Det säger sig själv att detta inte fungerar.
Statens insats kan inte fortsätta i oändlighet att vara ynklig eller lite mindre ynklig. Inte i en modern stat
Svenska staten ska som medlemsland i EU garantera bland annat korrekt lön till de utstationerade arbetarna i Sverige.
Ett ansvar som då delegerats till fackföreningarna. Men statens modus operandi att slänga över ansvaret på andra kan bli ifrågasatt förr eller senare. EU godkänner nämligen bara att arbetsmarknadens parter tar garantiansvaret för de utstationerade ifall de klarar av detta (artikel 10 Tillämpningsdirektivet).
Statens insats kan inte fortsätta i oändlighet att vara ynklig eller lite mindre ynklig. Inte i en modern stat.
Anna-Lena Norberg
Konsult, utredare och utbildare inom arbetsmarknadskriminalitet