KRÖNIKA | Är det verkligen småhus vi vill ha? Eller handlar det snarare om vissa boendekvaliteter? Dina Oetterli ifrågasätter den gamla ”sanningen” om att sju av tio vill bo i småhus.
Jag är tillbaka med en ny krönika. Den sista krönikan jag skrev i förra vändan handlade om flyttkedjor och bättre nyttjande av befintligt bestånd. Jag skrev bland annat om äldre som sitter fast i sina villor och vad som verkligen skulle kunna få människor att flytta på sig. Jag ska fortsätta lite på samma tema. Jag vill börja med att varna för att den här krönikan har ett Stockholmsfokus.
Frågan var dock ställd helt förutsättningslöst och de som svarade behövde inte ha i åtanke vad som faktiskt vore möjligt rent praktiskt eller vad som vore möjligt kostnadsmässigt
Sju av tio svenskar vill bo i småhus. Ja, det påståendet man ju hört både en och två gånger, men vad grundar det sig på? Jo, påståendet har sin bakgrund i en undersökning som Boverket släppte 2014, vilket också Egnahemskommissionen skriver om i sin delredovisning. Boverket frågade svenskarna hur de önskade bo och resultatet var just att sju av tio svenskar vill bo i småhus. Om man bara tittar på de respondenter som helst vill bo i Stockholm svarade sex av tio att de vill bo i småhus. Frågan var dock ställd helt förutsättningslöst och de som svarade behövde inte ha i åtanke vad som faktiskt vore möjligt rent praktiskt eller vad som vore möjligt kostnadsmässigt. En fråga som många säkert ställt sig torde vara: Vad händer om man nyanserar frågan en aning?
Region Stockholm har valt att ta sig an frågan om hur stor andel av befolkningen som vill bo i småhus på ett lite annat sätt, mer djupgående och mer nyanserat. Genom att undersöka marknadsdjupet för småhus i länet får vi svaret på hur många som faktiskt vill och kan efterfråga ett nyproducerat småhus. Rapporten visar sammantaget att, med rådande kreditrestriktioner, borttaget investeringsstöd och utfasningen av tillägget i bostadsbidraget, är det årliga marknadsdjupet för småhus endast 2458 nyproducerade sådana. Det här är en viktig siffra att ha koll på, särskilt i tider då man från regeringens sida propagerar för att alla kommuner ska planlägga för så många småhus som det bara går. Ett exempel som pekar på detta är att man så sent som den 1 april i år höjde stödnivåerna i planeringsstimulanserna för småhus med 66 procent, från 15 000 till 25 000 kronor per planlagt småhus.
Hela 54 procent uppger att de är mycket positiva till att bo på annat vis än småhus så länge önskade boendekvaliteter kan uppfyllas
I samma undersökning djupdyker Region Stockholm vilka boendekvaliteter som efterfrågas av dem som önskar bo i småhus. Det framkommer att trygghetskänsla, att bo med egen ingång och tillgång till egen tomt eller egen utomhusyta i anslutning till bostaden är de boendekvaliteter som värderas högst av dem som önskar bo i småhus. Vidare frågar Region Stockholm om det är så att respondenterna som uppgett att de önskar bo i småhus, kan tänka sig att bo i flerbostadshus om de boendekvaliteter som de uppgett som viktiga fortfarande kan tillgodoses? Här är resultatet häpnadsväckande. Det är bara 16 procent av respondenterna som står fast vid att de vill bo i just ett småhus, oavsett om boendekvaliteterna kan uppfyllas i ett boende i flerbostadshus. Hela 54 procent uppger att de är mycket positiva till att bo på annat vis än småhus så länge önskade boendekvaliteter kan uppfyllas.
Vi behöver fråga oss om regeringen gör rätt prioriteringar
Mot bakgrund av ovanstående behöver vi fråga oss om regeringen gör rätt prioriteringar. För att öka marknadsdjupet skulle byggkostnaderna och bostadspriserna behöva gå ner samtidigt som lönerna går upp kraftigt, detta kommer troligtvis inte att ske inom en överskådlig framtid. Därför skulle det i stället behövas någon typ av stimulans från regeringens håll, som får verklig påverkan på marknadsdjupet, såsom lättade kreditrestriktioner eller införande av statligt stöd till nyproduktion. Detta lär emellertid inte heller ske inom en överskådlig framtid. Frågan blir därför vad som borde vara det viktigaste för regeringen att fokusera på – att det byggs fler småhus trots de utmaningar det innebär kopplat till både hållbarhet och begränsat marknadsdjup, eller att det byggs fler bostäder i paritet med vad hushållen faktiskt kan och vill efterfråga och med de kvaliteter som de vill ha? Att planera för flerbostadshus med småhuskvaliteter såsom beskrivits ovan kan bidra till ökad hållbarhet och samtidigt möjliggöra för fler att få en bostad med de kvaliteter de önskar.
Frågan är om Egnahemskommissionen och regeringens politik med bland annat planeringsstimulanser för ökat småhusbyggande kommer att hinna lösa problemet innan det löser sig självt?
Jag ska avsluta med att dela med mig av en intressant iakttagelse. Bara i Stockholms län bebos nästan 22 000 småhus av personer som är 80 år eller äldre. I Ekerö kommun bor hela 75 procent av befolkningen som är 80+ i småhus. De senaste åren har det byggts ungefär 150 000 nya bostäder i Stockholms län, av dessa har cirka 14 procent utgjort småhus. Det motsvarar 21 000 småhus, alltså lika många småhus som idag bebos av personer som är 80+. Det vore alltså rimligt att tänka sig att lika många småhus som byggts under de senaste tio åren kommer att komma ut på marknaden inom de närmaste tio åren. Frågan är om Egnahemskommissionen och regeringens politik med bland annat planeringsstimulanser för ökat småhusbyggande kommer att hinna lösa problemet innan det löser sig självt?
Dina Oetterli
Fristående krönikör
Regionplanerare med ansvar för bostadsförsörjning, Region Stockholm
Fd ordförande, Jagvillhabostad.nu
En spontan reflektion. Tillgång till egen tomt lär vara svårt att kombinera med flervåningshus.