DEBATT | Christian König replikerar på Lennart Weiss kommentar om bosparande i Veckans Aktuellt.
Det är glädjande att se att diskussionen om bosparande åter tar fart i Sverige. Lennart Weiss kommentar i Veckans Aktuellt visar hur viktigt det är att tala om de olika modellerna och deras respektive syften i en europeisk jämförelse.
Samtidigt vill jag understryka: Bausparen är alltid endast en del av en finansieringsmix, inte ett universalmedel, utan ett pålitligt inslag i en långsiktig strategi för bostadsägandet. Vilken bank som helst kan göra en LTV under 80 procent men vill man utveckla nya kundkretsar för att främja en marknad bör ny struktur och anpassade produkter tillföras.
I praktiken krävs ett traditionellt variabelt bolån för att köpa en bostad. Bosparandet skapar dock förutsägbarhet och stabilitet och har en disciplinerande effekt på sparbeteendet – egenskaper som är viktigare än någonsin i oroliga tider.
Det tyska bostadsspar- och lånesystemet är mycket mer mångsidigt än man tror
När Weiss hänvisar till den norska bosparmodellen är det viktigt att tydligt lyfta fram skillnaderna mot det tyska systemet: Det norska BSU-systemet riktar sig uteslutande till unga människor under 34 år och förstagångsköpare. Det är därför en mycket nischad åtgärd – och visst, det är bra. Det ger dock ingen räntesäkerhet för senare kompletterande bofinansiering och tillämpningen är begränsad till en relativt liten del av befolkningen.
Det tyska bostadsspar- och lånesystemet är mycket mer mångsidigt än man tror. Det är öppet för människor i alla åldersgrupper och kan användas flexibelt – inte bara för köp av bostadsfastigheter, utan även för framtida moderniseringar, renoveringar för energieffektiviseringar eller åldersanpassade ombyggnader. Dessutom, och detta är en viktig punkt, erbjuder det räntesäkerhet redan från det att avtalet ingås – en aspekt som utgör en enorm fördel i tider med stigande bolåneräntor. Det är just de sista tio procenten av insatsen som leder till att en bolåneansökan i äldre dagar fallerar. Och mellan 30 och 50 års ålder behövs inga incitament för spararen.
Detta skiljer den avsevärt från den norska modellen, som är beroende av statliga incitament för att överhuvudtaget ha någon effekt
Statliga subventioner välkomnar för vissa målgrupper som ungdomar eller familjer med låga inkomster, grupper som har svårt att komma in på bomarknaden – men den tyska modellen är också attraktiv i sig själv. Detta skiljer den avsevärt från den norska modellen, som är beroende av statliga incitament för att överhuvudtaget ha någon effekt.
Weiss säger att en lösning är bättre än ingen – det kan jag bara hålla med om. Men varför inte välja en lösning som redan framgångsrikt hjälper miljontals människor att bygga upp och behålla sitt ägande av en bostad? Den tyska byggnadsföreningen har visat sig fungera under årtionden – som en social idé, ett ekonomiskt instrument och ett kulturellt ankare. Kanske är det just den inspirationen som Sverige behöver nu.
Christian König
Vd för Association of Private Bausparkassen Berlin, Tyskland och European Federation of Federation of Building Societies i Bryssel, Belgien