BOPOLPODDEN | Nu lättar regeringen på tillgänglighetskraven på studentbostäder. Lättnaderna har mötts av stor kritik från flera håll men Studentbostadsföretagen välkomnar förändringarna som de har arbetat för länge. Möt organisationens vd Stina Olén i ett samtal om vad det nya regelverket innebär, hur pandemin har påverkat den här delen av marknaden och hur vår mest flexibla boendeform kan bli ännu mer flexibel. Anna Bellman programleder och Lennart Weiss kommenterar.
Stina Olén har lett branschorganisationen Studentbostadsföretagen sedan 2018.
– Det är lätt att brinna för studentbostäder. De kan ses som en liten del av bostadsmarknaden, men det handlar om vårt lands kompetensförsörjning och konkurrenskraft, att vi ska locka och utbilda den kompetens vi har och att varje individ ska få möjligt att studera och fullfölja sina drömmar, säger hon i podden.
Stina Olén var med i Bopolpodden – tillsammans med Ingrid Gyllfors – 2019. Sedan dess har mycket hänt, inte minst har vi genomlevt en pandemi.
– Pandemin satte verkligen bostaden i ett nytt sammanhang. Efter pandemin har studenterna återvänt. Men distansutbildningarna har fortsatt öka och det är klart att det också sätter studentbostäderna i lite ny dager; Det behöver verkligen vara en god studiemiljö i och kring bostaden. Men det är också så att studenter inte i samma utsträckning flyttar till studieorterna.
Blivit lättare att få studentbostad
De senaste åren har det blivit lättare för studenter runt om i Sverige att få tag i en studentbostad, till följd av att det byggdes förhållandevis mycket under några år runt och efter 2020. Men det är fortfarande stort tryck i de största städerna och många väljer fortfarande bort vissa studieorter på grund av svårigheterna att få tag i en bostad.
Den 1 juli lättas tillgänglighetskraven på studentbostäder – det räcker om 20 procent av bostäderna i ett projekt blir fullt tillgängliga.
– Det är en förändring som Studentbostadsföretagen har arbetat för länge, långt innan min tid. Så det är klart att det känns jättebra att det här är på gång.
Rapport som bygger på verkliga projekt
Studentbostadsföretagen har tillsammans med Akademiska Hus tagit fram en rapport som undersöker effekterna av det nya regelverket för studentbostäder. Rapporten bygger på fyra verkliga projekt som ritats om utifrån det nya regelverket. Resultaten visar att det går att minska bostadsytan från 22 till 16 kvadratmeter – utan att tumma på grundfunktioner som kök och studieplats. Badrum och hall blir mindre.
– Det finns fortfarande plats för matplats, ett riktigt kök, studieplats och så vidare. Det är saker som är kvalitet i en studentbostad.
Stina Olén framhåller att det inte handlar om att bygga så små bostäder som möjligt, utan om att skapa flexibilitet så fler studenter kan få en egen bostad till rimlig hyra. Rapporten visar att detta kan ge upp till 10–20 procent fler bostäder inom samma byggnadsvolym och det sänka hyrorna med upp till elva procent.
Kritik från DHR och arkitekter
På kritiken från organisationer som DHR, som menar att förslaget riskerar att diskriminera personer med funktionsnedsättning, svarar Olén:
– Det här handlar inte om hissar eller våningsplan, utan om mått i badrum och hallar. Dessutom säkerställer förslaget att varje projekt fortfarande innehåller 20 procent fullt tillgängliga bostäder, vilket är långt mer än vad som efterfrågas.
Hon bemöter även kritik från arkitekthåll:
– Det är inte små klaustrofobiska råtthål våra medlemmar vill bygga – det efterfrågas inte. Långsiktiga aktörer på marknaden bygger det studenter efterfrågar – och det man kan bygga nu är en bättre anpassad produkt.
Studenter vill ha prisvärda bostäder med bra läge och allt oftare högre standard. Äldre korridorsboenden har lägre efterfrågan, medan efterfrågan på egna små lägenheter med pentry är hög, berättar Stina Olén.
Effekter på ombyggnation
De nya reglerna är viktiga även för ombyggnation, särskilt när det gäller att ställa om äldre korridorsboenden eller kontorslokaler till moderna studentlägenheter:
– Vi måste främst använda det bestånd vi har snarare än att bara bygga nytt.
Framtida åtgärder från politiken
Olén välkomnar regeländringarna men understryker att det inte räcker. Hon vill se fler åtgärder:
# En tydlig definition av studentbostäder i hyreslagen, för att hantera exempelvis begränsad besittningsrätt och möjliggöra tillfälliga kontrakt.
# Möjlighet till digitala studiekontroller, så att endast aktiva studenter får bo kvar.
# Ett långsiktigt stöd eller subventionerat lån, som kompletterar regeländringarna och skapar mer ekonomiskt utrymme:
– Regelförändringarna är efterlängtade, men det räcker inte hela vägen fram.
– Vi behöver långsiktiga och förutsägbara stödformer – inte ryckiga satsningar som investeringsstödet var.
Bostadspolitik.se:s Lennart kommenterar och instämmer med Stina Olén i att kritiken från DHR och vissa arkitekter mot de föreslagna lättnaderna i tillgänglighetskraven är överdriven.
– 20 procent tillgängliga bostäder är fortfarande en hög andel i förhållande till hur många som de facto efterfrågar anpassade bostäder.
– Jag tycker även att Sveriges arkitekter har en tendens att bli väldigt regelryttande och tillbakablickande istället för attse vad man med lite fantasi kan göra konstruktivt av det ny regelverket.
– Om jag var student skulle jag nog gärna välja ett boende med väldigt små rum där utrymmet för hygien och nattlig sömn är det som prioriteras – sedan ett gemensamt vardagsrum där utanför där jag hade kunnat umgås med mina studentkompisar.