VECKANS AKTUELLT | Svängningarna i världsekonomin och världspolitiken leder till stor osäkerhet. Räntorna kan mycket väl vara på väg ner igen. Regeringskansliet prioriterar inte Sverigehuset, menar vår expertkommentator Lennart Weiss som välkomnar debatten om olika varianter om bosparande – men som tycker att Institutet mot mutor drar alldeles för stora växlar av små statistiska rörelser. Programledare: Anna Bellman.
I förra Veckans Aktuellt pratade vi om risken för att nästa ändring av styrräntan kan bli en höjning. Sedan dess har det ju hänt väldigt mycket i världsekonomin i och med Donald Trumps tullkrig. Samtidigt som det är inflationsdrivande tror flera storbanker nu på sänkta styrräntor. Handelsbanken tror nu att Riksbanken kommer att sänka styrräntan tre gånger till i år, ner till 1,5 procent.
– Jag hade en föraning när Erik Thedéen kommenterade inflationssiffran för februari, dpå han hade en ganska öppen hållning. Han är en man som uttrycker sig försiktigt och det verkar ju som att de höga inflationssiffrorna berott på att man ändrat sammansättningen av varukorgen. Thedéen verkade då lugn och avspänd och signalerade att man inte skulle ta de ökande inflationssiffrorna på alltför stort allvar, och det ser nu ut att ha varit korrekt. Jag tror också på sjunkande räntor och allt annat lika så är det givetvis positivt för bostadsmarknaden.
– Men det finns ju också psykologiska faktorer hos både hushåll och bostadsutvecklare och det är ju oerhört svårt att förutspå vad som försiggår i Donald Trumps hjärna – börserna rusar och rasar beroende på vad han skriver i sociala medier. Osäkerheten som det här skapar är självklart hämmande.
Sverigehuset inte så högt prioriterat
Altinget har i veckan uppmärksammat att arbetet med Sverigehuset drar ut på tiden. Sverigehuset är ett sverigedemokratiskt initiativ – och SD vill ha med en viss arkitektonisk utformning på det – som var med i Ulf Kristerssons regeringsförklaring i höstas; ett typgodkänt småhus som ska kunna uppföras utan bygglov. Boverket har ännu inte fått i uppdrag av regeringen att utreda det här och det är tveksamt om man hinner får fram den här reformen före valet 2026.
– Jag vet inte varför det dröjer men jag tror att regeringskansliet inte är så angeläget om det här, därför springer man inte fortare än man behöver. Dels handlar det nog om tveksamhet inför att Sverigehuset kan vara arkitektoniskt gestaltat på ett visst sätt och dels håller regeringskansliet samtidigt på med sitt egna egnahemsprojekt.
Saknar helikopterperspektivet i rapport om mutor
Institutet mot mutor skriver i en ny rapport att mutbrotten inom den svenska byggbranschen blir allt värre.
– De drar dramatiska slutsatser; antalet domar inom bygg hade i något avseende ökat från fem till sex. Sedan är alla former av mutor och korruption självklart förkastliga. Men det här är ett exempel på när ett marginalproblem lyfts upp till en huvudfråga. Vi har stora problem i byggbranschen med arbetslivskriminaliteten och det stora problemet är mängdbrottsligheten när det gäller löner, skatter och sociala avgifter och det är kopplat till utländsk arbetskraft. Bekämpas inte det så spiller det över på annan typ av brottslighet, till exempel ökade mutbrott. Men här finns inte det helikopterperspektivet – jag blir trött och irriterad när ett särintresse blåser upp sitt perspektiv till den grad att det stora problemet kommer i skuggan.
Vilket bosparande som helst är bättre än inget
Olika sorters bosparande är stort i många länder i Europa – men inte i Sverige. Christian König som är vd för tyska Association of Private Bausparkassen, skriver på Bostadspolitik.se och redogör för hur det fungerar i olika länder och han menar att det även borde införas i Sverige.
– Ett välkommet inlägg, jag har själv suttit i otaliga möten med tyska bausparkassen. Det är en intressant modell men jag är inte säker på att det är den bästa för den svenska marknaden. Vi behöver någon form av subventionerat bosparande och jag tror att den norska lösningen hade passat oss bättre. Men det är en angelägen diskussion och man kan prata om vilken lösning som är bäst, men vilken lösning som helst är bättre än ingenting, som vi har i dag.
Det naturliga navet i Almedalen
Avslutningsvis, ett par positiva nyheter om oss på Bostadspolitik.se: I förra veckan utsågs vi till Årets branschsamarbete på Garbodagen och vi har också gått ut med information om att sammanlagt ett 20-tal aktörer är med och arrangerar den bostadspolitiska arenan i Almedalen.
– Priset på Garbodagen gjorde oss väldigt glada och stolta. Vi har gjort en smått remarkabel resa från en blygsam podd till ett stort samarbete med ett tiotal ägare och en arena i Almedalen som sammanlagt drygt 20 aktörer står bakom. Vi har blivit det naturliga navet för den bostadspolitiska debatten i Almedalen.