VECKANS AKTUELLT | Alla får använda skyddsrummen i Sverige – är det då rimligt att bara fastighetsägarna ska stå för upprustningen av dem? Bostadsbyggandet skulle öka markant om förslaget om sänkta kreditrestriktioner genomförs, visar en ny analys – vår expertkommentator Eva Nordström ser regeringens passivitet som ett svek mot unga och förstagångsköpare. Hon ger även PRO rätt kritiken mot banker som ger äldre och pensionärer sämre bolån, poängterar att ombildning av en fastighet till bostadsrätt inte ska ses som ett klipp, att det är bra med hyresgästers inflytande när det gäller renoveringar och att människors allmänna oro nu sätter avtryck på bostadsmarknaden.
Vid månadsskiftet kom flera rapporter om ett trendbrott i synen på bostadspriserna framåt. Hushåll och mäklare tror inte längre lika mycket på en uppgång i bostadspriserna framöver och bakom detta ligger att synen på ränteutvecklingen har ändrats.
– Det bygger på oro. Människor vill inte göra stora inköp eller åtaganden när världen är orolig och vi har världsledare som leker med elden. Varje dag när man öppnar sitt nyhetsflöde är det dramatiska nyheter – det är klart att det påverkar människor. Inflationsspöket hoppade upp ur lådan igen, och påverkar synen på ränteutvecklingen. Sen tror jag inte att det har så stor betydelse om räntan höjs eller sänks något steg, så länge den håller sig på ungefär den nivå den ligger nu – människors oro är värre, säger Eva Nordström i podden.
Regeringens passivitet ett svek mot unga
Byggföretagen och Evidens har undersökt hur bostadsbyggandet skulle påverkas om man genomför förslagen om kreditrestriktioner som kommittén med Peter Englund, John Hassler och Martin Andersson föreslog i höstas. Beräkningen visar att det handlar om en årlig ökning av 1800–2600 bostadsrätter och 500 till 700 småhus om året.
– Den här rapporten visar precis det utredningen säger – att lättade restriktioner är viktigt för att få igång nyproduktionen och för att underlätta för förstagångsköpare. Det är nu nästan på dagen tre år sedan jag lämnade över utredningen om startlån och ingenting har hänt, varken med den eller med kreditrestriktionerna. Det är ett stort svek mot de unga och mot förstagångsköpare.
–Troligtvis väntar finansmarknadsministern med att gå vidare med kreditrestriktionerna för att han förväntar sig motstånd från Finansinspektionen – men det är dags att politiken sätter ner foten. Många har visat att FI:s argumentation inte håller.
– En annan aspekt är att det inte kostar staten någonting att lätta på kreditrestriktionerna – här kan man jämföra med rotsatsningen på 4,35 miljarder – men det hade betytt väldigt mycket, både för bostadsbyggandet och förstagångsköparna.
Pensionen är lägre – men stabil
PRO:s ordförande Åsa Lindestam skrev ett öppet brev till Finansinspektionen och Diskrimineringombudsmannen, där hon menar att banker som ger äldre och pensionärer sämre bolån bryter mot lagen. Skandiabankens vd Arvid Krönmark har svarat och menar att banken måste ta hänsyn till om en bolånekund står inför försämrade inkomster.
– Jag säger heja PRO och Åsa Lindestam! Det här är en jätteviktig diskussion. Om man klarar KALP-kalkylen borde man bli beviljad ett bolån. Något man bör ta i beaktande är att; visst, pensionen är lägre än lönen, men den är en väldigt stabil inkomst. Även om du har ett fast jobb kan du blir arbetslös i morgon. Jag tycker gott att FI och DO kan titta på det här.
I grunden positivt med mer inflytande
Hyresgästföreningen och Familjebostäder i Stockholm har gjort en överenskommelse som går ut på att hyresgästerna ska ha större inflytande när det gäller bland annat renoveringar.
– Det här är inte helt nytt, det finns flera aktörer som gjort liknande överenskommelsen. I grunden tycker jag att det är positivt. Familjebostäder vill ge hyresgästerna större inflytande, komma bort från renovräkningsdiskussionerna och så finns det rimligtvis ett hållbarhetstänk i det här. Och det är inte rimligt ur ett klimatperspektiv att riva ut sådant som är bra och funktionellt.
Olyckligt exempel – de flesta är lyckade
Hem & Hyra har gjort en stor granskning av en ombildning till bostadsrätt som gjordes i Skärholmen för ett par år sedan. Det var kommunala Stockholmshem som sålde fastigheten och Hem & Hyra skriver nu om brutna löften, att föreningens ekonomi är mycket sämre och renoveringsbehoven mycket större än vad säljaren och ombudet lovade.
– Utifrån artikeln är det ju ett mycket olyckligt exempel på en ombildning. Man ska komma ihåg att de flesta ombildningar är väldigt lyckade. Men det finns undantag och det här visar på behovet av att de som köper måste förstå vad det innebär att bilda en bostadsrättsförening och vilket ansvar det medför och här skulle jag väl säga att det finns ett kunskapsglapp.
– Jag kan tänka mig att man från politiskt håll skulle kunna ställa krav på att när man ombildar så ska säljaren ha skyldighet att ställa ett oberoende stöd till förfogande för köparen.
Staten borde ta ansvar för skyddsrummen
Sverige har 64 000 skyddsrum, de flesta byggda på 1950- 1970-talen. Många är i dåligt skick men eftersom omvärldsläget känns mer osäkert än på länge har frågan om skyddsrum väckts till liv. Sveriges Allmännyttas nya vd Cathrine Holgersson tar upp frågan på Aftonbladet Debatt. Många skyddsrum finns i allmännyttiga bostadshus och hon menar att det är orimligt att kostnader för att iordningsställa dem ska landa på de allmännyttiga hyresgästerna, för en samhällsfunktion som alla förväntas kunna använda. MSB:s generaldirektör Mikael Frisell skriver i ett svar att fastighetsägarna behöver fortsätta ta ansvar – precis som alla andra.
– Jag tror att alla delar Mikael Frisells syn om att alla ska hjälpa till i händelse av krig. Men det det handlar om en annan sak här. Jag tycker att vi kan peka på staten och myndigheterna – det är inte rimligt att fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar ensamt ska behöva ta det här ansvaret. Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar pekade i en debatt häromdagen på att staten var med och finansierade för 70 år sen – det tycker jag är ett argument för att man också ska ta ansvar för upprustningen nu.