KRÖNIKA | Tanja Rasmusson resonerar om påverkansarbete, oförutsägbarhet och om de förändringar till det bättre som faktiskt skett: ”Byggsektorn utgör elva procent av BNP. Fungerar vi väl, så mår Sverige bra.”
När jag började jobba på Moderaterna 1999 tog min pappa upp utmaningen att mäta framgång i påverkansarbete. Det är frustrerande att inte kunna se effekterna av sitt arbete. Men har man tålamod så kan man notera de där små förändringarna som ligger i linje med vad man arbetat för. Varje litet framsteg ska uppmärksammas.
När jag började som näringspolitisk chef var det extra amorteringskravet en av Byggföretagens främsta frågor. En annan fråga var tillsättandet av en Samhällsbyggnadskommission, där aktörer från politiken och sektorn gemensamt skulle diskutera bygg- och bostadsfrågor. Större rörlighet i befintligt bestånd var en drömfråga, men omöjlig politiskt.
Kriser ställer allt på sin spets. Alla frågor blir akuta, gamla paradigm ifrågasätts och oron riskerar att rucka på grundvärderingar
Sedan hände…ja, det mesta: Vi genomlevde en pandemi. Sedan hotades all svensk cementproduktion. Gängbrottsligheten spred sig över landet, och sprängningar i bostadsområden blev vardagsmat. Och när vi trodde vi sett det värsta så startade Ryssland ett invasionskrig, med energikris och kostnadschock som följd.
Kriser ställer allt på sin spets. Alla frågor blir akuta, gamla paradigm ifrågasätts och oron riskerar att rucka på grundvärderingar. Men kriser skapar också möjligheter att komma igenom hos media och beslutsfattare. Man har tillfälle att peka på reformbehov på ett mycket tydligare sätt än annars. Och det har Byggföretagen gjort.
Svensk politik sätter idag ett tydligare fokus på bostads- och byggpolitik. När bostadsminister Andreas Carlson ställde sig på en presskonferens med finansminister Elisabeth Svantesson var det en tydlig markering. Bygg- och anläggningssektorn är viktig för hela Sveriges ekonomi, säkerhet och välstånd.
Idag finns det färdiga förslag på lättnader i amorteringskraven samt startlån för unga. Rotavdraget har höjts till 50 procent, om än bara tillfälligt. Man får spara mer på sitt ISK utan att det måste beskattas. Satsningar på efterfrågesidan samt att underlätta för hantverkare att hålla i gång har betydelse för sysselsättningen.
En fara när ekonomin mår sämre är att bärande marknadsliberala principer ifrågasätts
Även de mer långsiktiga frågorna har rört på sig. Strandskyddet lättas: Man har från politiken arbetat vidare med de delar vi var positiva till i utredningen. Tillsammans med initiativet Bygg i tid och Fastighetsägarna har vi lanserat Nationellt Ledtidsindex som fått många kommuner att börja arbeta för effektivare plan- och bygglovsprocesser. Att frågan om ledtider blivit högaktuell har också gjort att miljötillståndsutredningen ser över hur planprocessen kan förkortas.
På kompetenssidan har yrkeshögskolorna tilldelats ökade medel, och gymnasieskolan ska anpassas mer efter samhällets reella behov av yrkeskompetens och mindre efter kommuners eget tyckande.
Regeringen satsar stort på infrastruktur, inte minst väg och järnväg. Det säkerhetspolitiska läget och Nato-medlemskapet gör att anläggningar samt tillgången på kritiska råvaror satts i fokus.
En fara när ekonomin mår sämre är att bärande marknadsliberala principer ifrågasätts. Ett exempel är investeringsstödet, som enskilda medlemsföretag haft nytta av men som skapade en ryckighet för branschen och dessutom saknade avsedd träffsäkerhet. Samma gäller diskussionen om begränsning av antalet underentreprenörer inom ramen för en entreprenad: Här måste Byggföretagen stå upp för de mer långsiktiga principerna. Vår roll är att verka pro market, inte pro business. En hög och jämn byggtakt och välmående medlemsföretag som bidrar till tillväxt och välstånd behöver vara fria att besluta sina egna affärsmodeller, inom ramen för svenska lagar och avtal.
Det har tagits många små steg mot en mer levande bygg- och bostadspolitik, men få som ökar rörligheten i det befintliga beståndet
Det finns mycket kvar att göra för att det ska kunna byggas mer. En reform som skulle ha stor effekt på bostadsbyggande vore möjlighet till friare hyressättning i nyproduktion. Det ligger en färdig utredning på regeringskansliet, som ännu inte remitterats. Just denna utredning har redan fällt en regering, så sannolikheten att den ska genomföras är inte så stor. Men en remittering och en gedigen diskussion skulle vara välkommen! Det har tagits många små steg mot en mer levande bygg- och bostadspolitik, men få som ökar rörligheten i det befintliga beståndet.
Vunna segrar ska firas – men firandet gäller ju inte Byggföretagens opinionsbildning. Det gäller Sveriges bygg- och anläggningssektor, som sakta får bättre förutsättningar att verka och växa. Byggsektorn utgör elva procent av BNP. Fungerar vi väl, så mår Sverige bra. Det är värt att påminna sig om när allt känns osäkert i omvärlden. Vi rustar Sverige. Vi bygger hem, skolor, arbetsplatser, och vägarna däremellan. Och vi är stolta varje dag vi går till jobbet.
Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef, Byggföretagen