VECKANS AKTUELLT | Regeringens satsningar i vårändringsbudgeten är bra, men löser inte de stora problemen. Byggmomsfrågan är sannolikt väldigt svår att få igenom i EU – ska det gå måste man koppla ihop momsen med social bostadspolitik, menar vår expertkommentator Kent Persson, som även kommenterar de något kortare köerna på Stockholms hyresmarknad, tomträttsproblematiken och regeringens syn på bostadsbidraget – där Persson menar att man går helt vilse. Programledare: Anna Bellman.
Regeringen presenterade stora delar av satsningarna i den kommande vårändringsbudgeten. Sammanlagt innehåller budgeten satstningar på elva miljarder och 5,8 miljarder utgörs av vad de kallar ”direkta konjunkturstimulanser”. Den stora satsningen ligger på en tillfällig höjning av rotavdraget till 50 procent, en satsning på 4 350 miljoner.
– Rotavdraget är en relativt träffsäker arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En bra reform för att hålla uppe arbetsmarknaden på byggsidan. Åtgärden träffar framför allt lokala mindre och mellanstora byggbolag som kan behålla sin personal. Och det är bra, gott så. Men den kommer inte påverka bostadsbyggandet i någon som helst utsträckning.
Vissa menar att regeringen återigen bara gynnar det ägda boendet och missgynnar det hyrda.
– Man hade kunnat gjort satsningar på det hyrda boendet också, men det missgynnar inte de som bor i hyrt boende.
– Men det är möjligt att det skulle behövas mer stöd för att kunna rot-renovera hyresfastigheter. Vi står inför en period där våra stora bostadsområden har stora renoveringsbehov. Jag säger inte att staten ska ta ansvar men man skulle kunna ha det resonemanget. Jag förstår att det finns ett tryck. Det skulle också skapa arbetstillfällen och det skulle skapa en möjlighet att få upp kvaliteten i våra stora bostadsområden. Men man ska inte ställa de här satsningarna mot varandra. Vi behöver sannolikt både och.
Norrlandsfonden kan få projekt att tippa över till rätt sida på kalkylarket
Regeringen utökar också anslaget till Norrlandsfonden, till 300 miljoner kronor under 2025, en ökning för året med 160 miljoner kronor. Det här en del av en flerårig satsning på 1,5 miljard till och med 2028.
– Det är ganska lite pengar, trots allt, när vi pratar nyproduktion av bostäder. Tanken att det ska hjälpa till när det gäller topplånsdelen, enkelt uttryckt. Men det ska ske på marknadsmässiga räntor. Så att det kommer att hjälpa till lite grann. En del projekt, där det står precis och väger om det går att få ihop kalkylen och våga köra igång: Där kan det här ha betydelse och göra att det precis tippar över och man vågar ta investeringsbesluten.
– Det hjälper lite grann, men det är relativt små medel. Det skulle behöva större reformer om vi ska kunna få fart på nyproduktionen och få den produktionen jämn och hållbar över tid.
Lantmäteriet behöver bli mer effektivt – och säkert
För Andreas Carlsons del – som också är infrastrukturminister – kommer också en satsning på en halv miljard för att förbättra vägunderhållet – och ett ökat anslag till Lantmäteriet på 30 miljoner för teknikutveckling och till att rekrytera 20 medarbetare under 2025.
– Satsningen på Lantmäteriet är ju ur statligt perspektiv väldigt lite pengar. Men det kanske är tillräckligt för att myndigheten ska kunna bemanna upp och klara de utmaningar man har. Vi hoppas det. Lantmäteriet behöver bli effektivare men också kunna leverera snabbare och med säkerhet.
– När det gäller infrastrukturen så tror jag att vi kommer att behöva ha samma diskussion som den om försvaret nu – att öka belåningen. Vi behöver kraftigt renovera både järnväg och vägnät.
Momsfrågan behöver kopplas till social bostadspolitik
Både Hans Wallenstam och Mikael Sjölund har i ledare på Bostadspolitik.se efterlyst en sänkning av byggmomsen på nya bostäder. Nu säger regeringskansliet att detta inte är möjligt – EU:s regelverk sätter stopp för lägre byggmoms så länge det inte handlar om social housing-bostäder, menar de.
– Hans och Mikael har en poäng i att en väldigt stor del av nyproduktionen går som en ren intäkt till staten. Staten skulle förmodligen tjäna på att minska den intäkten i procent och få igång ett hållbart byggande över tid. Så det är helt rätt. Men jag tror att det är jättesvårt att åstadkomma det i EU, med det regelverk vi har.
– Då återstår social housing-diskussionen. Vi kanske hade kunnat få ett undantag av EU om vi använder den sänkta momsen till att faktiskt få till bostäder till dem som saknar det i dag, som en del i en hållbar social bostadspolitik. Politiken måste våga ta tag i diskussionen om hur ska vi se till att alla får ett värdigt boende.
Politiken behöver lösa tomträttsfrågan
I Göteborg diskuteras just nu ett förslag som innebär att tomträttsinnehavare ska få köpa loss marken för halva taxeringsvärdet. Ärendet ligger hos exploateringsnämnden, som bordlade ärendet i veckan, det ska tas upp igen i april.
– Bakgrunden i tomträttsfrågan är att man använde tomträtt för att underlätta för bostadsbyggandet att komma igång. När markvärdet har skjutit i höjden har det här blivit en mycket stort problem. Kommunerna förhåller sig till vad markvärdet är i dag och säger ungefär att man inte kan ha en värdeöverföring från det offentliga till det privata. Men jag tycker att man behöver titta på vad var värdet när man byggde och utifrån det behöver man hitta en lösning.
– Vi har hamnat i en mycket besvärlig situation och det är politiken som behöver lösa detta.
Regeringen går vilse om bostadsbidraget
Flera branschorganisationer vill att bostadsbidraget höjs. De menar att det är ett träffsäkert verktyg för att stötta rätt hushåll. Men socialförsäkringsminister Anna Tenje menar att höjda bostadsbidrag minskar incitamenten att arbeta.
– Jag håller inte med regeringen alls här, utan här tycker jag att de går vilse. Om man inte har en trygg bostadssituation, då kommer man inte klara andra åtaganden heller. Att tro att människor ska söka jobb eller arbeta om man inte vet att man kan bo kvar i sitt hem nästa månad – det går inte. Så jag skulle säga det är att tvärtom: Om man säkerställer att få människor anställningsbara och skapar en trygghet, då bör man höja bostadsbidraget och det rejält. Det kommer lägga grunden för att människor blir trygga och då kan vi se till att få in dem i samhället igen.
Svårt att hyra ut dyra lägenheter i fel lägen
På senare tid har köerna för nyproducerade hyresrätter minskat väsentligt – nu ser Bostadsförmedlingen i Stockholm samma tendens för det äldre beståndet. Kötiden för att få en äldre hyresrätt har minskat något – från extremt höga nivåer – från 10,2 till 9,9 år.
– Vakanserna i det äldre beståndet handlar, i de större städerna, om så kallade rotade lägenheter. Där är hyresnivån ganska nära vad nyproducerade hyresrätter kostar. Ligger de inte i rätt mikroläge, då är det jättesvårt att få dem uthyrda nu. När trycket var massivt i hela Sverige på bostäder, då gick det till med att rota lägenheter i B-lägen, kanske till med C-lägen och få dem uttyda, men nu när behovet börja sjunka, då är det svårare att hyra ut dem. Sedan är betalningsförmågan och betalningsviljan väldigt låg när det gäller att ta på sig dyra bostäder.