LEDARE | Det är oroande att direktanvisningar utgjorde hela 88 procent av markanvisningarna 2024.
Direktanvisningar är inte ett dåligt verktyg i sig – men det kräver transparens och tydliga motiveringar från kommunen.
Både byggaktörer och kommuner behöver bli bättre på dialogen kring markpolitiken.
Jag har länge märkt av en omläggning av kommunernas markpolitik. Det har varit tydligt att många kommuner gått mot mycket mer aktiv utveckling och förvaltning av sin markportfölj. Det har resulterat i mer tydlighet mot oss branschaktörer som ska investera för att till exempel bygga bostäder.
Det har också under en tid varit tydligt att kommunerna prövar nya modeller för markpolitiken. Antingen går kommunerna från direktanvisningar av mark till mer transparenta och öppna processer – eller helt åt andra hållet. Mot att arbeta mer med direktanvisningar och direktdialog med aktuella byggaktörer och marknaden.
Mixen av bägge är bra, förutsatt att volymen av markanvisningar av kommunal mark är tillräckligt stor
Mixen av bägge är bra, förutsatt att volymen av markanvisningar av kommunal mark är tillräckligt stor. Så länge direktanvisningar av mark tydligt motiverar varför en viss aktör får en anvisning, är det är ett bra och positivt verktyg.
När det inte är det måste vi tåla att utmana frågan. Det positiva i rörelsen, oavsett åt vilket håll den går, är att kommunerna jobbar aktivt för att möta marknadens aktörer i det läge vi befinner oss.
Jag har sammantaget tyckt att markpolitiken har gått mot en mer proaktiv och transparent hantering, något jag efterfrågat öppet vid flertalet tillfällen. Men tyvärr gavs en helt annan bild vid Markanvisning.se:s rapportsläpp i förra veckan, som visade att det var en historiskt stor andel direktanvisningar av kommunal mark som gjordes under 2024. Hela 88 procent har enligt Markanvisning.se tilldelats aktörer som utvecklar genom direktanvisning. Dessutom i kombination med att det har markanvisats extremt lite mark för bostadsbyggande totalt sett.
Jag hoppas dock att kommunernas bedömningsmodeller även för direktanvisningar kommer att vara transparenta, så att vi som branschaktörer förstår varför ett markområde anvisades en viss aktör och på vilka premisser detta gjordes
Det är oroande och står i rak motsats till det faktiska behov som finns av ett ökat bostadsbyggande och det behov av transparens som markpolitiken skulle må bra av. Jag hoppas dock att kommunernas bedömningsmodeller även för direktanvisningar kommer att vara transparenta, så att vi som branschaktörer förstår varför ett markområde anvisades en viss aktör och på vilka premisser detta gjordes. Jag bedömer också att det finns ett behov av att markpolitiken behöver kunna vara mer flexibel, för att möta både konjunktursvängningar och förändrade omvärldsbehov. Frågan är om det är en omöjlig nöt att knäcka?
Markanvändning är mångfacetterad där många hänsyn och avvägningar ska göras. Sociala, gröna och ekonomiska parametrar ska samsas med kvalité, arkitektur och politisk inriktning. Till detta ska kommunens utveckling, resurser och budget samsas med byggaktörens för att nå framgång. Vi har många möjligheter framför oss, men minst lika många utmaningar. Det kan nog alla skriva under på. Den kommunala markpolitiken kan i sak bestämma exakt till vem mark ska säljas och på vilket sätt det ska göras, och med vilken upplåtelseform bostäderna ska vara när projektet ska utvecklas.
Vi måste våga ta dialogen i tidigt skede
Alla inblandade aktörers kalkyler och ekonomiska förutsättningar måste dock gå ihop för att projektet ska bli av. Här måste alla inblandade bli bättre på att samtala, förstå och samsas om dessa svåra frågor. Vi måste våga ta dialogen i tidigt skede.
Som en klok kollega uttryckte det; jag skulle önska att kommunerna oftare tydliggör vad de önskar uppnå, inte hur det ska uppnås. Huret är upp till mig som byggaktör att ge förslag på. På det sättet utnyttjar vi varandras kompetens bäst, och kan växeldra igenom de utmaningar som finns. Slutligen, en uppmaning till er kommunpolitiker! Hoppas vi ses, antingen i maj hos oss på Bopol Live Stockholm eller i Almedalen för att fördjupa dialogen och diskutera idéer och utveckling. Eller kanske både och? Hör av er!
Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsutvecklingschef, Obos Nya Hem