BOPOLPODDEN | Efter 3,5 år har Delegationen mot arbetslivskriminalitet lämnat över sitt slutbetänkande till arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. Ordförande Ola Pettersson berättar här om åtgärderna de föreslår – i stora drag att ge arbetstagarna större rättigheter och att oseriösa företag ska kunna straffas på ett betydligt hårdare sätt. Lennart Weiss kommenterar och är besviken – han hade hoppats på mycket mer från delegationen. Och Ola Pettersson håller delvis med. ”Det finns mycket mer att jobba vidare på inom det här området.” Programledare: Anna Bellman.
När Paulina Brandberg tog emot slutbetänkandet var det fjärde gången Ola Pettersson fick lämna över en lunta, och Brandberg var den tredje ministern under Petterssons utredningstid – utredningen tillsattes i slutet av 2021 av Eva Nordmark, efter regeringsombildningen hamnade den under bostadsminister Johan Danielsson och efter Tidöpartiernas valseger 2022 till slut under Brandberg.
– Det är klart att det kanske inte är idealiskt att ha så många skiften men det har funkat jättebra därför att alla tre har varit väldigt engagerade i frågorna. Så vi har känt ett starkt stöd hela vägen, säger Ola Pettersson som var med i podden också i november 2022.
Han ser arbetslivskriminaliteten som ett stort samhällsproblem och att Sverige tyvärr ”var väldigt sent ute med att vilja se och motverka de här problemen”.
”Så här kan vi inte ha det”
– Vi valde att inte sätta in motåtgärder och att prioritera det här. Det gjorde att det fick växa till sig under lång period. Nu har det skett ett stort skifte i politiken som gör att det finns relativt breda enighet om att; ”så här kan vi inte ha det”.
Delegationen kom i slutbetänkandet med några olika förslag:
# En ny lag om rätt till lön för utländska arbetstagare med arbetstillstånd. Syftet är att motverka skuggkontrakt – att det oseriösa företaget skriver ett avtal när det handlar om att arbetstagaren ska få arbetstillstånd, men sedan inte följer de villkoren.
– Arbetsgivaren kan säga att ”vi kanske skrev så här när vi sökte arbetstillstånd, men nu har vi kommit överens om någonting helt annat”. Nu säger vi att arbetstagaren ska kunna peka på det som arbetsgivaren har lämnat in till Migrationsverket och säga att ”det är det här som gäller.” Det förändrar faktiskt förutsättningarna ganska radikalt för de här personerna.
Oklart vad som är lagligt i dag
Ola Pettersson menar att det i dag är oklart vad som är lagligt och inte lagligt i dag.
– Det är en del av problematiken. Nu reder vi ut det där.
Det föreslås också en sanktionsavgift för arbetsgivaren när en utländsk arbetsgivare förlorar sitt arbetstillstånd på grund av brister i tillämpningen av de anställningsvillkor som arbetstillståndet grundas på.
– Det är det andra sidan av myntet. Dels ger vi arbetstagaren en rätt att få det han eller hon har rätt till. Dels så blir det en ekonomisk smäll i form av en sanktionsavgift mot de här arbetsgivarna som har misskött sig. Sammantaget blir det här ett väldigt kraftfullt verktyg mot oseriösa arbetsgivare.
Ökade rättigheter för papperslösa
Ola Pettersson är inne på att sanktionsavgifterna skulle kunna ligga på ett prisbasbelopp (knappt 60 000 kronor).
Delegationen föreslår också ökade rättigheter för papperslösad. De har redan rättigheter enligt en lag som infördes 2013, men i praktiken har lagen inte tillämpats för att ingen har tagit strid för den här gruppen, som sällan är fackanslutna. Nu ska Diskrimineringsombudsmannen kunna driva frågorna.
Samtidigt är det ett faktum att det här rör sig om människor som lever i ett skuggsamhälle – och är det rätt att myndigheter ska hjälpa människor som är i Sverige illegalt?
– Det här är ett sätt att komma åt skuggsamhället. Det här ska göra det mindre lönsamt att lura hit de här personerna. Vi säger inte att man ska ha rätt att stanna i Sverige. Vi säger att man ska ha rätt till den lön som man har jobbat ihop. Sen ska man åka hem om man inte har rätt att vara i Sverige. Det handlar om att ta bort de starka ekonomiska drivkrafter som finns i dag att utnyttja de här personerna.
Företag och privatpersoner föreslås också få möjligheter att själva kontrollera företag, genom att det ska bli enklare att få en sammanställd bild av offentliga uppgifter. Det här föreslås bli en kostnadsfri tjänst.
Ola Pettersson trycker också på att det redan i dag finns verktyg, men att myndigheterna inte använder dem.
– Det är ett stort ansvar som vilar på både myndigheterna och deras uppdragsgivare att se till att man använder de verktyg man har. Det är en väldigt stark uppmaning från delegationen och jag tror också att det finns en väldigt stark politisk vilja på det här området.
Ola Pettersson menar också att det finns en hel del andra frågor inom det här området som man inte har borrat ner sig i, helt enkelt för att det inte har ingått i uppdraget eller av resursbrist. Han pratar i podden om en del av de här frågorna, om resonemangen kring att ingripa kring lönestöld (som i Norge) och om parternas ansvar enligt den svenska modellen,
– Det är klart att det finns uppenbart problem med hur den svenska modellen förmår att hantera stora grupper av utländska arbetstagare.
Ola Pettersson ser gärna att regeringen fortsätter arbetet – det är inte avslutat, menar han och det behövs mer.
– Jag hoppas att det kommer fler utredningar och att andra krafter tar vidare. Jag tror att man måste inse att det här är en ganska stor sak att vända.
Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss kommenterar:
– Ola Pettersson är en fantastisk person. Jag hoppas att regeringen använder
honom i det fortsatta arbetet. Jag tycker att man borde starta en myndighet som håller ihop arbetet mot arbetslivskriminalitet, som i Finland, och där hade Ola Pettersson varit en perfekt generaldirektör.
– Men med det sagt: Det kan handla om tidsbrist och resursbrist som han är inne på; delegationen har inte hunnit med att göra vad de borde ha gjort. Det finns stora problem när det gäller både analysen och förslagen kring myndigheternas sätt att arbeta kring den så kallade partsmodellen. Och tyvärr är det ju så som utredningen slår fast och som Ola säger i intervjun: Att det är väldigt enkelt att fuska i Sverige. Sverige är ett land med en djup tillitskultur. Det har gjort att vi har skapat enormt stora revor, både på myndighetssidan och hos parterna, som gör att vi för utländska aktörer och företag som är mindre nogräknade, har framstått som extremt. Det är så lätt att fuska i Sverige så att det är som att stjäla godis från barn.
– Och det problemet påpekar Ola, men tyvärr så tycker jag inte att man når särskilt långt för att åtgärda det här problemet.
– Höjda sanktionsavgifter kommer inte att förslå överhuvudtaget när vi har myndigheter som är brutalt ineffektiva.