Under pandemiåren 2020–2021 var det ovanligt många som flyttade ut ur storstäder. Under samma period var det ovanligt många som flyttade till pendlingskommuner nära större stad och till mindre stad eller tätort. Sedan dess har flyttmönstren till stor del återgått till hur de såg ut före pandemin, enligt en ny rapport från SCB.
I rapporten analyseras flyttar mellan kommuner under perioden 2014—2023. I rapporten beskrivs hur flyttmönstren ser ut i olika typer av kommuner och hur de varierat över tid, både totalt och efter åldersgrupp, hushållstyp och yrke.
Ovanligt stort negativt flyttnetto i storstäder under pandemiåren
Fyra typer av kommuner har fler utflyttare än inflyttare under hela perioden 2014—2023, det är storstäder, lågpendlingskommuner nära större stad, pendlingskommuner nära mindre tätort samt landsbygdskommuner. Tre typer av kommuner har haft fler inflyttare än utflyttare under perioden. Det är pendlingskommun nära storstad, större stad samt pendlingskommun nära större stad.
– För mindre stad/tätort och landsbygdskommun med besöksnäring har flyttnettot förändrats från att ha varit negativt till att vara positivt. Förändringen skedde under pandemiåren 2020–21, säger Li Ma, demograf på SCB.
Flyttnettot för storstäder är särskilt negativt under pandemiåren 2020—21. Detta negativa flyttnetto är särskilt tydligt bland personer i åldrarna 0–17 och 31–69 år, personer i hushållstypen sammanboende med barn och personer inom chefsyrken och yrken med krav på högskolekompetens.
Omvänt är flyttnettot under pandemiåren 2020–21 ovanligt positivt för kommungrupperna pendlingskommun nära större stad och mindre städ/tätort. Det positiva flyttnettot för dessa kommungrupper är särskilt tydligt i samma grupper, alltså bland personer i åldrarna 0–17 år och 31–69 år, personer i hushållstyp sammanboende med barn och personer i chefsyrken eller yrken med krav på högskolekompetens.
– Resultaten innebär att under pandemiåren när många lämnade storstäder flyttade många till kommuner som är mindre befolkade och mer naturnära, säger Li Ma.
Ovanligt många lämnade universitetskommuner under pandemiåren
Lund, Uppsala, Umeå, Linköping, Växjö, Luleå, Karlstad och Örebro identifieras som universitetskommuner i rapporten. Flyttnettot i dessa kommuner sammantaget är betydligt lägre under pandemiåren 2020—2021 än såväl perioden före och som efter. Nedgången under 2020—2021 kan till stor del förklaras av att många unga vuxna lämnade universitetskommunerna när undervisning på plats ställdes in under pandemiåren.
I rapporten redovisas också skillnader i flyttnettot per 1 000 invånare för kommunerna mellan 2018—2019 och 2020—2021 samt mellan 2020—2021 och 2022—2023, flyttströmmar mellan kommungrupper under 2022—2023 samt de vanligaste kommunerna att flytta till respektive från för var och en av rikets 290 kommuner under den senaste tioårsperioden.
Läs rapporten här.