VECKANS AKTUELLT | Hon menar att regeringens lättnader i bygglovsreglerna inte betyder speciellt mycket för den stora bilden och att idén om gemensamma nordiska byggregler är kittlande – men svårgenomförbar. I dag hör vi en ny expertröst i Veckans Aktuellt: Eva Nordström, vd för HSB Stockholm, som också kommenterar Stockholms stads nya parkeringspolicy, tingsrättsdomen om förhandsavtal, den fossilfria byggarbetsplatsen och de stora svårigheterna med att bygga i Kiruna. Programledare: Anna Bellman.
Eva Nordström är vd för HSB Stockholm sedan maj 2023. Hon har också bland annat varit vd för SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening i åtta år. Hon har också haft uppdrag för regeringskansliet, som samordnare för hållbart samhällsbyggande i Västerbotten och Norrbotten och som särskild utredare av startlånet 2020–2022 (en reform som är frustrerad över att regeringen ännu inte har gått vidare med, vilket hon utvecklar i dagens podd).
Mindre åtgärder som inte påverkar de stora problemen
Regeringen inför omfattande förenklingar av bygglovsreglerna och de nya reglerna ska börja gälla från 1 oktober. Bostadsminister Andreas Carlson menar att det är den största reformen av bygglovsreglerna på 15 år, det är ett 40-tal olika lättnader.
– Ett 40-tal lättnader kan låta mycket och det är inget fel på dem. Men det är ju framför allt mindre åtgärder som riktar sig till småhusägare. De har betydelse för den enskilde individen som vill sätta upp solceller eller bygga Attefallshus – de riktar sig mot medelklassen, som också utgör den breda väljarbasen. Men de påverkar inte de stora problemen på bostadsmarknaden, det är inga större reformer. En positiv del är dock att de här åtgärderna kan frigöra tid på bygglovsavdelningarna så att andra ärenden kan hanteras snabbare, säger Eva Nordström.
Enhetligt nordiskt regelverk för byggande
Flera branschprofiler, som arkitekten Gert Wingårdh, Sveriges allmännyttas vd Cathrine Holgersson och Obos koncernchef Daniel Kjørberg Siraj står bakom ett debattinlägg som går ut på att man vill införa ett enhetligt nordiskt regelverk för byggande.
– Det är en mycket intressant tanke och vi behöver se mer av det här, att man tänker större och bredare. Det är en väldigt kittlande tanke, i teorin. Sedan har jag svårt att se hur det skulle gå att genomföra. Vi har ju stora utmaningar med oenighet i Sverige, med kommunala särkrav och annat och kommer vi inte ens överens i Sverige blir det väldigt svårt att göra det i Norden. Så risken om det ändå genomförs är att det blir regler på miniminivå och sedan nationella särkrav. Och det hade tagit tid.
Rätten tar hänsyn till hela kostnadsbilden
Under de senaste åren har ju alla kostnader ökat och många bostadsrättsprojekt har blivit dyrare än utvecklarna från början hade tänkt sig. Det här har lett till att många som köpt lägenhet på förhandsavtal har velat dra sig ur affärerna. De flesta av tvisterna som har uppstått har lösts genom förlikningar men nu har Blekinge tingsrätt kommit med en första dom i ett sådant här ärende. Ett pensionsärspar ville dra sig ur efter att månadsavgiften höjts med 52 procent efter att de ingått avtalet. Lagen säger att ett förhandsavtal ska kunna hävas om kostnadsökningarna blir ”väsentliga”.
– När man tecknar ett förhandsavtal så förbinder man sig att köpa en andel i en ekonomisk förening – det är ett bindande avtal i grunden. Varje förening gör en ekonomisk plan som registreras på Bolagsverket. Där framgår tydligt vilken räntenivå som antas. Det som har hänt nu är att kriget i Ukraina drev upp inflationen och därmed räntorna och månadsavgiften behövde därför höjas. Men tingsrätten har här tittat på hela kostnaden och även tagit med köpeskillingen i beräkningarna, och den var oförändrad på sex miljoner och då är ökningen sammantaget inte väsentlig. Jag tycker att det är bra att frågan prövas i rätten så att vi får juridiska riktlinjer. Sen ska man tänka på att det inte bara är den som köper nyproduktion som har drabbats. Även de som har köpt befintliga bostadsrätter har i många fall fått se stora avgiftshöjningar de senaste åren.
Slopar rabatter för boendeparkering
Stockholms stad slopar rabatterna för boendeparkering på gatorna i all nyproduktion.
– Det är en svår fråga. En parkeringsplats i nyproduktion kostar 500 000 – 700 000 kronor per parkeringsplats. Finns inte möjligheten till gatuparkering finns risk att man över tid behöver höja p-normen, alltså bygga fler garageplatser. Då blir projekten dyrare och det drabbas bostadsköparna. Dessutom påverkar garageplatser klimatet på ett annat sätt om man behöver gräva och spränga under marken.
– Vi behöver titta på alternativa mobilitetslösningar, gemensamma lösningar. Jag kan tänka mig att vi framöver behöver samarbeta och kanske blockförhyra parkeringsplatser hos varandra istället för att bara titta på varje enskilt projekt.
Stor okunskap om vad som sker i Norrland
EFN har gjort ett TV-reportage om den tröga byggsituationen i Kiruna. Kommunstyrelsens ordförande Mats Taaveniku (S) att kommunala Kirunabostäder bara fick in ett anbud i ett projekt och det var så högt att hyrorna hade behövt vara dubbelt så höga som bolaget hade tänkt sig om man hade antagit budet – projektet lades ner. Byggkostnaderna i Kiruna sägs vara 30–40 procent högre i Kiruna än vid kusten.
– Det går i linje med vad jag upplevde när jag var samordnare i norr. En viktig del i det är att det inte finns tillräckligt med byggarbetare, man får flyga personal fram och tillbaka och det är väldigt kostnadsdrivande. Sedan finns det en stor okunskap om vad som händer där uppe, med den gröna omställningen, både hos byggaktörer och banker. Man kanske tittar på SCB-statistik – ”är det här en tillväxtort?” – som bygger på historiska data och säger att växande orter är avfolkningsbygder. Det skapar osäkerhet och känner man osäkerhet lägger man på marginaler i kalkylerna. Det är flera orsaker som gör att det är väldigt dyrt att bygga där.
Staten behöver kliva in initialt
Svante Axelsson, som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, skriver om en förskola i Östersund har byggts på en helt fossilfri byggarbetsplats. Projektet möjliggjordes genom att kommunen delade risk med näringslivet. Åtta andra kommuner står nu på tur att arbeta med liknande projekt.
– Verkligen jättekul. Hållbarhet är ju en oerhört viktigt fråga och det är viktigt att kunna visa upp lyckade exempel. Han skriver i artikeln att kommuner bör kunna få stöd genom Klimatklivet och jag håller med. Staten behöver gå in och finansiera, åtminstone initialt, tills man får upp volymerna.