En hopplös kamp mot kriminella företag – nu måste även beställarna kliva fram

LEDARE | Seriösa företag driver en hopplös kamp mot företag som har fusk och kriminalitet som affärsmetod.
Myndigheterna presterar pinsamt dåligt och den svenska arbetsmarknadsmodellen är i princip satt ur spel.
Beställarna måste nu ta sitt ansvar.

Gör tankeexperimentet att du driver ett medelstort entreprenadbolag med cirka 250 anställda yrkesarbetare. Du har en lång historik med dessa människor. Du känner flertalet av dem, i många fall även deras familjer. Du får erfara glädjen i att ta emot flera av trotjänarnas söner och döttrar, som kvitto på att du tagit ansvar för arbetsmiljö och säkerhet, personalens behov av fortbildning och hedrat kollektivavtalet genom att betala korrekta löner, helg- och ackordsersättning, betalat in avgifter för trygghetsförsäkringar och respekterat arbetstidslagen.

Så dyker det upp två nya bolag på den lokala marknaden; ett svenskt AB från storstaden (som är medlemmar i Byggföretagen) och ett utlandsregistrerat bolag (med hängavtal), båda med en annan affärsmodell och filosofi än den du arbetar efter.

Det är bara ett litet problem. Både det svenska aktiebolaget och det utlandsregistrerade bolaget har satt i system att skaffa sig konkurrensfördelar genom att fuska

Både det svenska och det utlandsregistrerade bolaget har få egna yrkesarbetare. Istället har dessa bolag satt i system att anlita utländsk arbetskraft från Öst- och Sydeuropa för själva genomförandet. När de köper en betongstomme till ett husprojekt är det stomleverantörens underentreprenör som utför arbetet. De anlitar konsekvent specialistföretag för el och ventilation som i sin tur endast tar in utländsk bemanning. Yrkesarbetarna är förvisso väl så duktiga som dina egna.

Det är bara ett litet problem. Både det svenska aktiebolaget och det utlandsregistrerade bolaget har satt i system att skaffa sig konkurrensfördelar genom att fuska. Trots att gubbarna har lång och gedigen erfarenhet, som innebär att de borde få kollektivavtalets grundlön, klassas de kompetensmässigt som lärlingar och får endast 70 procent av grundlönen. Helg- och övertidsersättning betalas aldrig ut. De får inte tilläggsersättningen för det inarbetade ackordet och trots att de är har intyg på att socialförsäkringsavgiften ska betalas i hemlandet så sker inte detta.

Du upptäcker nu att eftersom dessa företag konkurrerar med hälften av dina egna personalkostnader är det dessa företag som tar alla attraktiva kontrakt på lokalorten. Du blir förbannad. Först å gubbarnas vägnar när du inser att vad dessa ytterst yrkesskickliga och respektabla människor är utsatta för är ren lönestöld. Sen blir du både ledsen och förbannad när du inser att du måste lägga varsel på en stor andel av dina egna.

”Schysst byggare” på pappret men inte i verkligheten

När den första chocken lagt sig börjar du se ett mönster. De utländska gubbarna kommer från länder med svag eller obefintlig facklig tradition. Alltså är de inte medlemmar i facket. Och facket prioriterar först och främst sina egna. Det betyder att bolaget med hängavtal kan köra på. Byggföretagen gör endast baskontroller av formell karaktär. Det innebär att det svenska aktiebolaget kan fortsätta segla under falsk flagg. ”Schysst byggare” på pappret men inte i verkligheten.

En skröna eller ett påhitt utan substans? Tyvärr icke så. Det är faktiskt precis på detta sätt som vardagen ser ut idag på den svenska byggmarknaden. Efter ett stort antal fördjupade bolagskontroller, där Veidekke kontrollerat faktiska förhållanden via data från bolagens egna årsredovisningar, ID 06, utstationeringsregistret samt Fora (trygghetsförsäkringar och pensionsavsättningar) och Lösen (branschens eget löneregistreringssystem) kan vi med säkerhet säga att förutsättningen för konkurrens på lika villkor satts ur spel på stora delar av byggmarknaden. I praktiken bedriver seriösa företag, med ambition att göra rätt för sig, en hopplös kamp mot skurkföretag som har fusk och kriminalitet som affärsmetod. Det hela är inget annat än ett kolossalt misslyckade, både för parterna på arbetsmarknaden och svenska myndigheter.

Som bekant råder ett tudelat ansvar på den svenska arbetsmarknaden. Myndigheterna har ansvar för skatteuppbörd och att sociala avgifter betalas in. Jämfört med Norge och Finland, där myndigheterna samarbetar inbördes men också med fack och arbetsgivare, presterar svenska myndigheter pinsamt dåligt. 2023 orkade Skatteverket med 42 revisioner som inbringade 14,5 miljoner kronor och Försäkringskassan 39 kontrollutredningar som resulterade i 11 polisanmälningar. Arbetsmiljöverket utfärdade 58 sanktionsavgifter för avvikelser i utstationeringsregistret. Tips med bevis godkänns nämligen inte och man får endast utdela sanktionsavgifter i samband med fysiska arbetsplatsbesök.

Byggnads är närmast chanslösa mot sina knappt 12 000 hängavtalsbundna företag, i all synnerhet på företag som saknar medlemmar

När det gäller löner och relaterade villkor är det som bekant parterna som har ansvaret. (Kallas ”partsautonomi”.) Parterna har ansvaret att både reglera villkoren och att säkerställa att de efterlevs via ”övervakning och kontroll”. Något som fungerar minst sagt illa. Byggföretagen, med knappt 4 000 medlemmar, gör endast ytliga kontroller när de behandlar medlemsansökningar och agerar lamt när fusk upptäcks. Byggnads är närmast chanslösa mot sina knappt 12 000 hängavtalsbundna företag, i all synnerhet på företag som saknar medlemmar. Resultatet innebär att den svenska modellen, som bygger på att företagen ska konkurrera på lika villkor, baserat på innovation och produktivitet – inte låga löner – i långa stycken är satt ur spel.

Varsågod att ladda ned

Personligen vill jag ännu inte ge upp hoppet om att parter och myndigheter ska spotta upp. Norge och Finland är två länder som visar vad man kan åstadkomma om man väljer samarbete istället för konflikt samt agerar proaktivt. Men troligtvis behövs också hjälp från dem som håller i plånboken, det vill säga de privata och offentliga beställarna. Drivet av EU:s nya redovisningskrav men också egna ESG-krav finns idag ett allt starkare intresse av att driva på arbetet med miljömässig och social hållbarhet. Många famlar dock och vet inte riktigt i vilken ände de ska börja. För er som vill men ännu inte vet hur finns nu ett handfast stöd; Veidekkes handbok för beställare av entreprenadtjänster som smyglanseras med start denna vecka. Varsågod att ladda ned. Med 43 konkreta tips och råd från Veidekke kan du och ditt företag bidra till en sund byggbransch med konkurrens på lika villkor.

Lennart Weiss
Chefredaktör, Bostadspolitik.se
Kommersiell direktör, Veidekke