Extremväder kan i värsta fall komma att kräva differentierade räntor. Om värdet på bostaden sjunker, eller om den inte går att försäkra, kan bankerna behöva ta med detta i beräkningarna, skriver SBAB:s chefsekonom Robert Boije och hållbarhetschef Karin Stenmar på DI Debatt.
I USA har vissa områden redan stora svårigheter med att få försäkringar på grund av översvämnings- och brandrisker och det finns risk att detta också kan komma att drabba Sverige. ”Om bostaden inte kan försäkras kan den inte belånas, alternativt kommer det att krävas att räntorna differentieras i förhållande till klimatriskerna. Det skulle påverka bostadsvärdena negativt i de områden som får ett riskpåslag på räntan”, skriver Boije och Stenmar.
Författarna hänvisar till en amerikansk forskningsstudie som visar att försäkrade hus i ett riskutsatt område i Florida borde ha en bolåneränta som är 0,5 procentenheter högre än för bolån i ett mindre klimatutsatt område i Salt Lake City. ”Utan statliga krisbidrag hade skillnaden varit ännu större, enligt samma studie”, skriver de.
Banker och försäkringsbolag har en roll i att informera om risker och klimatanpassningsåtgärder för att undvika en situation där lån och försäkringar blir otillgängliga i utsatta områden. ”Allt går inte att förebygga – men de negativa konsekvenserna av till exempel extremregn och översvämningar kan minimeras genom att se till att vattenavrinningen från huset är god, taket är väl underhållet, backventiler installeras i avloppet och tomten förses med fler träd och grönska.”
Kommuner spelar också en viktig roll genom att ta höjd för klimatrisker i sin planering och genom att investera i skyddsvallar, dräneringssystem och moderna dagvattenlösningar. Gävle lyfts fram som ett gott exempel, där kommunen efter översvämningarna 2021 kraftigt har förbättrat sitt klimatanpassningsarbete.
Det är stora värden det handlar om: ”De direkta samhällsekonomiska kostnaderna vid den stora översvämningen av Arvika år 2000 bedömdes uppgå till över 300 miljoner kronor. Det skydd som sedan dess byggts har hittills kostat över 250 miljoner kronor. Efter den stora översvämningen i Gävle 2021 pågår en regressrättsprocess där försäkringsbolagen kräver kommunen på hela 1,2 miljarder kronor.”
Författarna efterlyser en tydligare samverkan mellan banker, försäkringsbolag, kommuner och staten för att dela på de ekonomiska riskerna. ”Med tidiga och väl riktade klimatanpassningsåtgärder, undvikande av bostadsbyggande i riskutsatta områden, god information till bostadsägare om hur man kan skydda sitt hus, och god riskdelning för klimatrelaterade kostnader, kan vi stå bättre rustade mot klimatförändringarnas effekter.”