LEDARE | Bostadspolitiken är splittrad och flera av de viktigaste frågorna handhas av ministrar som – rätt eller fel – anser sig ha viktigare frågor på sitt bord.
Det är en av anledningarna till att bostadsfrågorna präglas av småduttande och att de större strukturella reformerna uteblir.
Bostadsministern borde kliva fram även i bostadsfrågor som ligger utanför hans departement.
Att bostadspolitiken är svårstyrd och komplicerad är väl känt. På regeringskansliet ligger ansvaret för frågorna på flera departement. På de flesta departementen blir dessvärre bostadsfrågorna nedprioriterade och det av kanske naturliga skäl. Problemet det skapar är att nödvändiga reformer tenderar att aldrig bli genomförda med konsekvensen att bostadsmarknaden över tid fungerar allt sämre.
Strömmer har fullt upp ändå så att säga
Justitiedepartementet är ansvarigt för hyresregleringar. En hyresreglering som är grunden till att hyresrättsmarknaden är dysfunktionell. Politiken är givetvis fullt medveten om det. Men på Justitiedepartementet anser man sig ha fullt upp med att fokusera på frågorna som rör brottsbekämpning, styrning av polismyndigheter och att stärka de rättsvårdande myndigheterna – en fullt ut begriplig prioritering med tanke på våldssituationen i Sverige. Gunnar Strömmer må vara en hur bra justitieminister som helst, men jag tvekar på att hans agenda ens innehåller förändringar av hyresregleringen. Strömmer har fullt upp ändå så att säga. Dilemmat det skapar är att frågorna om just förändrad hyresreglering aldrig kommer upp på agendan. Som bekant är det på Justitiedepartementet som utredningen om fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter ligger och samlar damm istället för att bli utskickad på remiss och sedan genomförd.
Inför valet 2022 fick vi besked av flera partier att justeringar skulle göras av regelverken
Finansdepartementet har ansvaret för en rad bostadspolitiska frågor. En av de viktigare är kreditrestriktionerna och bolånetaken för hushållen. Inför valet 2022 fick vi besked av flera partier att justeringar skulle göras av regelverken. En utredning tillsattes och har också levererat välbalanserade förslag på lättnader som skulle ge fler hushåll möjligheten att kunna köpa sitt eget boende. Även Finansdepartementet har fullt upp och den här utredningen, som av många anses vara helt avgörande för att få igång nyproduktionen av eget ägt boende, har lagts på hyllan för att samla damm istället för att bli utskickad på remiss och sedan genomföras.
Den utredningen borde ha fått samla damm istället för att bli utskickad på remiss och sedan bli genomförd
Men det är inte alltid regeringen lägger bostadspolitiska utredningar på hyllan. Utredningen om införande av obligatorium av platssamverkan behandlades snabbt av regeringen. Den hann knappt bli publicerad innan den skickades ut på remiss. Bra kanske någon tycker, oklart vem dock för detta är en utredning som kritiserats hårt av en samlad bransch. Den utredningen borde ha fått samla damm istället för att bli utskickad på remiss och sedan bli genomförd.
Nu är det här bara ett par exempel. Men, regeringen deklarerade att man på det bostadspolitiska området skulle genomföra regelförenklingar och strukturella reformer. I två helt centrala frågor i genomförandet av strukturella reformer, genomförande av fri hyressättning för nyproducerade hyresrätter samt lättnader av kreditrestriktioner så agerar regeringen bromskloss. Däremot är man snabb på att genomföra nya regleringar i form av obligatorisk platssamverkan. Det hänger inte ihop med regeringens utställda löften om regelförenklingar.
Borde inte bostadsministern vara den som drev frågorna publikt och vore det inte extra viktigt för strukturella reformer som fastnar på andra departement?
Och med ovanstående exempel ställs frågan, vem är det som egentligen bestämmer över bostadspolitiken? Vi har en bostadsminister som borde styra frågorna, men som varit ovanligt vag och tyst gällande bostadsfrågor som ligger på andra departement. Jag vet inte vad Andreas Carlsons uppfattning är när det gäller lättandet av kreditrestriktioner samt införande av fri hyressättning av nyproducerade hyresrätter. Borde inte bostadsministern vara den som drev frågorna publikt och vore det inte extra viktigt för strukturella reformer som fastnar på andra departement?
Svåra frågor hamnar i långbänk, regleringarna blir fler och småduttandet fortsätter
Det finns ett stort behov av strukturella bostadspolitiska reformer. Jag har bara lyft ett par stycken i texten, det finns fler. Hur ska vi skapa möjligheter till ett värdigt boende för dem som inte tar sig in på bostadsmarknaden. Hur ska vi säkerställa att man ska kunna flytta till utbildning, jobb eller kärlek? Hur ska vi säkerställa att kommande renoveringar av befintliga fastigheter ska kunna genomföras? Utmaningarna är många och behovet av reformer stort. Jag tvivlar på att dessa reformer blir genomförda under de förutsättningar som regeringen arbetar under när det gäller bostadspolitiken. Svåra frågor hamnar i långbänk, regleringarna blir fler och småduttandet fortsätter. Kommer något parti eller någon bostadsminister ta ansvar för helheten och faktiskt genomföra strukturella reformer de kommande åren? Jag tvivlar. Risken är uppenbar att istället för en helhet så får vi skärvor av beslut som leder mer fel än rätt. Men upp till bevis. Nuvarande bostadsminister har fortfarande chansen att kliva fram.
Kent Persson
Vd för Bopol AB, som driver Bostadspolitik.se
Samhällspolitisk chef, Heimstaden