VECKANS AKTUELLT | Alltför många riksintressen blockerar stadsutvecklingen, därför är det positivt att byggrätter för sju miljarder nu frigörs i Frihamnen. Bekymmersamt att så många barn vräks från sina boenden –samtidigt en komplicerad fråga för fastighetsägare med föräldrar som inte tar ansvar, menar vår expertkommentator Viktor Mandel som också kommenterar energipriserna, den alltmer positiva synen på den svenska fastighetsmarknaden och hur tiden kan snabbas på i myndigheternas hantering av tillståndsärenden. Programledare: Anna Bellman.
Om du vill lyssna på Spotify: Länk här!
Kronofogden har kommit med ny statistik: Antalet vräkningar ökade med tio procent 2024. Antalet barn som vräktes från sitt permanentboende uppgick till 391 men om man också räknar in barn med växelvis boende eller som är umgängesbarn med en som blir vräkt så är siffran 711. Hyresgästföreningen och Sveriges stadsmissioner vill se en lagändring som ska leda till att barn överhuvudtaget inte ska vräkas, detta genom en obligatorisk samverkan mellan hyresvärd, socialtjänst och Kronofogden.
– En av de svåraste situationerna med att vara fastighetsägare är när man tvingas vräka barn. Vi vill självklart undvika att vräka barn men när det är föräldrar som inte tar sitt ansvar, inte betalar hyran eller stör på olika sätt, då måste det få konsekvenser. Jag har svårt att se hur en lag mot barnvräkningar ska se ut – att ha barn kan inte bli ett frikort så att man ska slippa betala hyran, säger Viktor Mandel i podden.
Fastighetsägarnas Martin Lindvall skriver om de åtgärder han vill se, som ett moderniserat bostadsbidrag och att alla kommuner ska arbeta vräkningsförebyggande.
– Där finns en del poänger och det är viktigt med en tidig och tydlig kommunikation med kommunen om att ”här kan vi ha ett potentiellt problem”. Min erfarenhet är att det ofta funkar. Sedan ligger det ett trixande och fuskande bakom en del av de här 400 barnen som har drabbats av vräkningar. Det är i vissa fall föräldrar som inte har för avsikt att betala hyran, det kan vara människor som kommit över en lägenhet men som inte är skrivna där och så vidare. Det är ofta väldigt snårigt.
Bra med en kunskapsbaserad bild av marknaden
Fastighetskonsulten JLL har kommit med en ny rapport där de konstaterar att transaktionsmarknaden har vänt upp, från låga nivåer – 30 procent upp 2024 jämfört med året innan. JLL menar också att förutsättningarna ser bättre ut i Sverige än i övriga Europa.
– Det är välgörande att de gör den här typen av rapporter. En hel del av de problem vi har sett på den svenska fastighetsmarknaden de senaste åren kom av en misstro från internationella investerare. Svenska analytiker var balanserade men oron eldades på av regeringen, Riksbanken och Finansinspektionen. Investerare i London och New York lyssnade på myndigheterna och börs- och obligationskurser handlades ner. Det är viktigt att sprida en kunskapsbaserad bild och det tycker jag att JLL gör här.
– Jag var på presentationen av den här rapporten och en intressant sak där var att man frågade publiken vilket segment de var mest intresserade av att investera i just nu och bostäder var överlägset i topp. För ett år sedan var det segmentet väldigt kallt.
Riksintressen ett stort problem
En dispyt mellan Trafikverket och Stockholms stad har hindrat utvecklingen runt Frihamnen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Nu har Trafikverket backat från sin ståndpunkt att frihamnen ska betraktas som ett riksintresse. Det innebär att byggrätter för sju miljarder kronor frigörs – 2 000 bostäder och 1 000 arbetsplatser.
– Det här här under flera år lagt en våt filt över det här viktiga stadsutvecklingsområdet. Riksintressen är överlag ett stort problem för samhällsutvecklingen. De är ofta yvigt formulerade och olika riksintressen kan ibland staplas på varandra. Tanken från början var god, men riksintressena får inte hindra utvecklingen på det sätt de gör nu. Och det borde handla om politiska avvägningar, inte juridiska.
Rimligt att energin inte är billig
Tre fjärdedelar av elräkningen består av skatt, moms och fasta avgifter – kostnader som man inte kan påverka. ”Vi villaägare har fått nog”, skriver Villaägarnas Riksförbunds ordförande Cecilia Reuter.
– Från politiskt håll har man landat i att energin inte ska vara billig – man tycker att det är lämpligt att olika skatter gör att vi inte konsumerar för mycket. Och vi såg när priserna var extremt höga att det gick att spara ganska mycket utan påtagligt försämrad komfort. Jag tycker att det här systemet är rimligt. Något på det här området som stör mig mer är monopolsituationen på elnät och fjärrvärme, där vi har gått från att 50 aktörer har tagit ut ett självkostnadspris till att privata företag har avtal med staten om en sanktionerad monopolsituation – där finns det skäl att vara kritisk till hur systemet fungerar.
Tidspress kan leda till snabba avslag
De nationella industrisamordnarna Kristina Alvendal och Jonas Lundström vill ställa högre krav på myndigheternas hantering av tillståndsärenden. De (Accelerationskontoret) föreslår att regeringen ska ”ålägga statliga myndigheter att tidsätta tillståndsprocesser samt andra arbetsprocesser och beslut som är tidskritiska”.
– De har självklart rätt i att processerna tar alldeles för lång tid. Jag är dock orolig för att deras förslag hade lett till snabba avslag – att man väljer att säga nej när man närmar sig tidsgränsen. Och då blir det överklaganden och nya utredningar som tar tid.
– Jag tror att det hade behövts en annan ordning – man behöver förenkla processerna; inte utreda ur mängder av olika perspektiv utan istället komma fram till vad som är kärnan i frågan och identifiera de primära riskerna och behandla dem. Man kan inte utreda alla potentiella risker för det dyker alltid upp risker under processen som man inte har tänkt på.
Nytt norskt finansieringskoncept till Sverige
Den norska bostadsfonden Hili siktar på att etablera sig i Sverige nu i vår och fonden har rekryterat Colives grundade Katarina Liljestam Beyer som Sverigechef. Konceptet går i korthet ut på att småhusägare kan frigöra kapital genom att sälja upp till 50 procent av sitt hus till fonden och sedan delar de på värdeutvecklingen.
– Det blir intressant att följa. Upplägget ska lösa en situation för människor som äger ett hus men som inte vill belåna sig för att få loss pengar. Då tar man istället in en delägare. Det kan dock vara höga transaktionskostnader för att ta in en delägare. Och sedan finns det en del att fundera över; ska man sedan betala hyra för en den del av huset man inte äger? Hur hanteras kostnader för reparationer och underhåll? Ska man ta in en delägare behöver de vara extremt långsiktiga, hur långsiktig är fonden?