En nyanländ som fick tillfälligt boende har stämt värden Sollentunahem för att få förstahandskontraktet. Blir det domar som ger den rätten kan det försvåra uthyrning av sociala bostäder, skriver Fastighetstidningen.
Högsta domstolens så kallade ”bulvandom” har lett till ett ökat antal juridiska prövningar i hyresnämnder och tingsrätter. En av de senaste rör en nyanländ man som 2017 fick ett tillfälligt boende genom Sollentuna kommun och nu kräver rätten till ett förstahandskontrakt.
Sollentuna kommun sade upp avtalet 2022 för att lägenheten skulle tillfalla hyreskön. Hyresnämnden gick på fastighetsägarens linje, men mannen valde att gå vidare och stämde Sollentunahem. Hans advokat David Hertzman pekar på att kommunen och Sollentunahem har en intressegemenskap genom att bolaget har ägardirektiv att bidra till social integration.
Sollentunahem tillbakavisar kopplingen. ”Sollentunahem är ett fristående bolag som i det här fallet agerar utifrån ägardirektiv om att tillhandahålla bostäder till kommunen för bostadssociala ändamål och bostäder för nyanlända som kommunen behöver i sin verksamhet”, skriver förvaltningschefen Carolina Lejon till Fastighetstidningen.
Fallet kan få konsekvenser för hur kommuner hanterar uthyrning av tillfälliga bostäder.
– Det kan ju leda till att bostadsbolagen får svårare att säga upp hyresgäster som missköter sig och i längden att behövande inte får någon lägenhet alls. Men vi får avvakta denna prövning, säger Lars Matton, chefsjurist på Sveriges Allmännytta.
Han menar att HD-domen inte är tillämplig för sociala bostäder
– En kommuns behov att hyra in en lägenhet i första hand för att sedan hyra ut den i andra hand, för att uppfylla sina åtaganden enligt socialtjänstlagen, borde kunna ses som något annat än det behov ett vanligt företag har, säger Lars Matton.