SEB ser i sin rapport Nordic Outlook en stabil tillväxt trots mängder av utmaningar. Hushållen är i fokus och bostadspriserna spås stiga med fem procent per år.
Det finns många källor till osäkerhet och volatilitet 2025–2026. President Trump går nu från ord (och hot) till handling med en näringslivsvänlig politik (för USA), men med inflationistiska risker. Kina och Tyskland kämpar med strukturella problem. Marknadens oro för höga offentliga skulder ökar i en miljö med höga nominella och framför allt reala räntor. Flera länder i Europa står inför viktiga politiska och ekonomiska vägval; val i Tyskland 23 februari, kanske även i Frankrike till sommaren/hösten, samtidigt som brittiska Labourregeringen är hårt pressad. SEB spår en global tillväxt på drygt 3 procent 2025 och 2026 vilket är i stort sett oförändrat jämfört med Nordic Outlook November 2024. Trots en övergripande stabil global BNP-tillväxt visar utvecklingen för enskilda länder och sektorer en betydligt mer splittrad bild än tidigare. USA:s tillväxt- och produktivitetsförsprång gentemot euroområdet består. Globalt går tjänstesektorn fortsatt starkare än industrin.
– Hushållen är i fokus; konsumtionen ska ge tillväxtkraft när tullar och handelshinder riskerar att försvaga både industri och handel. Drivkrafter kommer från ökade realinkomster, god förmögenhetsställning och fortsatta styrräntesänkningar. Hushållen behöver inte i någon större utsträckning stärka sina balansräkningar utan ökade inkomster kan oavkortat gå till konsumtion. Men det gäller då att optimism och köpkraft vinner över sparande och oro, inte minst i tillväxtsvaga europeiska länder där återhämtningen inte kommit på plats, men där vi tror på en tempoökning i höst, säger SEB:s prognoschef Daniel Bergvall.
Inflationskampen i stort sett vunnen
Huvudbilden är att globala disinflationsprocesser fortsätter och ger utrymme för ytterligare räntesänkningar. Feds sänkningscykel bromsar dock in medan ECB:s påskyndas vilket resulterar i ökade styrränteskillnader som vid slutet av 2025 ligger på 2,50 procentenheter. Sammantaget ger SEB:s prognoser för tillväxt och räntor, i en osäker global miljö och med tullriskpremie, fortsatt dollarstyrka. Till det kommer inledningsvis även eurosvaghet som tar EUR/USD till 1,01 vid halvårsskiftet. Under resten av 2025 och 2026 stiger EUR/USD långsamt till 1,07.
Sverige: Spänd väntan på konsumtionslyft
Efter BNP-fallen 2022–2023 har tillväxten vänt upp, om än svagt. Vår prognos, att BNP-tillväxten accelererar från 0,5 procent i fjol till 3,1 procent 2026, ligger fast. Mycket faller nu på plats för en konsumtionsledd återhämtning; god reallönetillväxt, fallande boräntor och stöd från finanspolitiken. Kärninflationen 2025 hamnar, delvis på grund av stigande livsmedelspriser, strax över målet, lite högre än vi tidigare väntat oss. På sikt är dock riskerna större att inflationen hamnar något under målet, så länge ett bredare handelskrig undviks. Vi fortsätter räkna med att Riksbanken sänker styrräntan till 2,00 procent men flyttar sista sänkningen från mars till maj.
– För svensk del håller vi fast vid att det kommer en vändning under året och att vi efter ett par år med svag utveckling ska få en tillväxtuppväxling. Det kräver dock att åtminstone en del av kommande förbättringar av hushållens ekonomi används till konsumtion, något som är troligt, men inte självklart, säger Daniel Bergvall.
Riksbanken sänker i januari och maj
Efter den låga inflationssiffran i december och fortsatta fråge¬tecken kring den ekonomiska utvecklingen, tror vi att Riksbanken sänker igen i januari och bekräftar att räntebanan från december, där räntan bottnar på 2,25 procent, fortfarande gäller. Vi håller fast vid vår prognos att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, till 2,00 procent, men att det sker först i maj. Räntan kommer enligt vår prognos att vara lite lägre än de 2,25 procent som är mittpunkten i Riksbankens nya intervall för den neutrala styrräntan på längre sikt (1,5 – 3,0 procent).
– Givet att tillväxt, bostadspriser och utlåning återhämtar sig, tror vi att direktionen vill undvika att elda på utvecklingen ytterligare och avvaktar effekterna av tidigare sänkningar. Vi tror att direktionen vill undvika att sänka räntan för lågt om det inte blir en djupare ekonomisk kris. Men med tanke på att konjunkturläget är svagare än normalt är en något lägre nivå än 2,25 procent rimlig, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Fortsatt expansiv finanspolitik
Regeringen presenterade 60 miljarder i ofinansierade reformer i budgetpropositionen för 2025, ganska jämnt fördelade mellan skattesänkningar och ökade utgifter. Vi räknar med ca 15 miljarder till i vårpropositionen i april; totalt 75 miljarder eller 1,2 procent av BNP. Mycket talar för att finanspolitiken fortsätter att vara expansiv valårsbudgeten för 2026 då vi tror att regeringen presenterar ofinansierade reformer för ytterligare 60–70 miljarder. Regeringen och oppositionen har kommit överens om att sänka målet för sparandet i offentlig sektor från nu gällande överskottsmål på 0,3 procent av BNP till ett balansmål. Förändringen gäller egentligen från 2027, men kan bidra till att öka utrymmet för reformer redan nästa år.
– När konjunkturen stärks under 2025 och 2026 minskar statens underskott men expansiv finanspolitik och utgifter för stöd till Ukraina talar för att underskotten under 2025 och 2026 blir större än den långsiktiga målnivån. I en internationell jämförelse fortsätter dock de svenska statsfinanserna att se mycket starka ut, säger Daniel Bergvall.
Läs hela Nordic Outlook här.