DEBATT | Det krävs krafttag från regeringens sida för att återuppbygga förtroendet för lantmäteriet och landets fastighetsbildningsverksamhet, skriver konsulten Lennart Sjögren.
De senaste veckorna har media tydligt synliggjort krisen inom statliga Lantmäteriet som handlat om hanteringen av arkivdata och hanteringen av fastighetsbildningen. Mycket långa handläggnings-tider och väldigt höga avgifter har upprört fastighetsägare som uttryckt att ”fastighetsbildning är inte raketforskning” och ”jag känner mig rånad av en statlig myndighet”.
Avgifterna har sedan 1990 fyrdubblats i realt penningvärde och handläggningstider och service har inte förbättrats. Trots digitalisering och utveckling av ny teknik
Denna bild är inte ny, de senaste tio åren har en rad instanser, bland annat Riksrevisionen fört fram allvarlig kritik mot hanteringen av fastighetsbildningen och i riksdagen har årligen ett tiotal motioner rört lantmäteriet och fastighetsbildning. Ansvariga bostadsministrar har i interpellationssvar förklarat att styrelse och GD bytts ut och allt ska bli bättre. Men så har det inte blivit. Avgifterna har sedan 1990 fyrdubblats i realt penningvärde och handläggningstider och service har inte förbättrats. Trots digitalisering och utveckling av ny teknik. Hur kan det ha blivit så här? Vad måste nu till?
Under 2024 bildades endast 10 737 nya fastigheter i hela landet varav 6 962 nya småhusfastigheter. Det kan jämföras med 1970-talet då det under något år nybildades över 50 000 nya fastigheter, mest småhus. De mätningar som gjorts och görs av handläggningstider visar att under den senaste tioårs perioden är de i stort sett oförändrade.
Bilden är att trots kritik från RRV, från näringslivet och från enskilda fastighetsägare sker inga tydliga och kraftfulla åtgärder från ansvarigt politiskt håll. Och ansvariga myndigheter har ett fokus på att ytterligare höja taxorna(!).
Här krävs nu tydliga krafttag från regeringens sida för att återuppbygga förtroendet för lantmäteriet och landets fastighetsbildningsverksamhet
Regeringens fokus har hittills varit att tillgodose kommunala intressen att främja etableringar av fler kommunala lantmäterimyndigheter och även göra det möjligt att de ska kunna samverka. Bilden 2024 är att endast 28 procent av nybildningen av fastigheter skett i de 40 större kommuner som idag har egen kommunal lantmäterimyndighet (KLM). Data som finns visar att handläggningstider och avgifter hos dessa KLM i stort sett är desamma som hos den statliga myndigheten.
Här krävs nu tydliga krafttag från regeringens sida för att återuppbygga förtroendet för lantmäteriet och landets fastighetsbildningsverksamhet. Målet bör vara att halvera dagens handläggningstider senast 2028 då lantmäteriet fyller 400 år.
Se till att sittande statlig utredning (dir 2024:34) tar ett helhetsgrepp om alla problem och kommer med förslag om en radikal förändring av fastighetsbildningsprocess och organisation:
# Förenkla regelverket kraftigt, snabba på användning av öppna data och AI
# Öppna upp för sakägare att med hjälp av konsulter utföra olika moment i processen
# Ändra regelverket om hantering av allmänna intressen och inför de principer som gäller i Finland
# Inför i fastighetsbildningslagen maxtider för hantering av beslut om fastighetsbildning- och sanktionsavgifter om tiden överskrids
# Inför rättsverkan för koordinatbestämda gränser
Lennart Sjögren
Konsult
Instämmer helt. Jag har ett lysande exempel på halsbrytande handläggning, som jag kan tillhandahålla på begäran.