KRÖNIKA | Frustrationen över olyckor och brottslighet inom vår bransch är fullt förståelig. Men lösningen är inte att kringskära näringsfriheten, arbetsledningsrätten, småföretags möjligheter att konkurrera på schyssta villkor eller tillgången på kompetent personal som inte har ett svenskt pass – för det blir konsekvensen av det rätt tramsiga kravet på att ”begränsa UE-leden”, menar Tanja Rasmusson.
Det var några år sedan men som juriststudent läste jag om entreprenörer och underentreprenörer. Fokus för kursen var själva avtalskonstruktionen, men jag fick också en bild av hur företag fungerar. Ett företag har ett uppdrag – till exempel att uppföra en konstruktion – och anlitar inom ramen för detta uppdrag andra företag som hjälper till med olika delar av arbetet. Delar som just dessa företag är specialister på. Arbetsfördelningen resonerade väl hos mig, som anhängare av Adam Smiths tanke om specialisering för utveckling, tillväxt och välstånd.
Allt fler personer ifrågasätter de så kallade ”UE-leden”, på lite olika och ofta en smula oklara grunder
Underentreprenörer är en intressant fråga – och viktig också, inte minst i en tid då allt fler personer ifrågasätter de så kallade ”UE-leden”, på lite olika och ofta en smula oklara grunder. Dessa led ska begränsas och begränsningarna kommer att lösa ett antal allvarliga utmaningar och problem i byggbranschen.
Men är det verkligen en rättvisande bild av en komplex verklighet?
Ett nästan barnsligt tydligt exempel på specialisering är de många olika yrkeskategorier som bidrar till uppförandet av en byggnad – oavsett om vi talar om ett sjukhus, ett bostadshus eller ett kärnkraftverk. Marken bereds, betongfundament gjuts, rör dras, stommar uppförs, el installeras, väggar och tak monteras och målas, medan material och avfall sorteras och transporteras – för att nämna några av momenten. Det fordrar en stor mängd specialister, som inte sällan arbetar i små företag, och som anlitas vid behov, när tiden är inne för deras del av bygget.
Till och med enskilda byggföretagsrepresentanter har velat se lagstiftning för att förenkla kontrollen av vilka personer som befinner sig på ett bygge – som om inte det vore fritt fram att göra redan idag
På senare tid har röster börjat höjas om att förekomsten av specialistföretag i byggbranschen är orsaken till de problem som finns i branschen. Specialistföretag anses per automatik bidra till arbetslivskriminalitet, därför att det gör det svårare att kontrollera vem som befinner sig på en arbetsplats eller om företaget gjort rätt för sig avseende skatter och avgifter. Politiker av olika färg menar att dessa problem skulle försvinna om specialistföretagen blev färre. Myndighetsföreträdare har också givit sig in i diskussionen: I tidningen Byggindustrin uttryckte nyligen en representant för Fortifikationsverket att förekomsten specialistföretag inom bygg- och anläggningsbranschen utgör ett hinder för Sveriges bygg- och reparationsberedskap. Dels menar Fortifikationsverket att beredskapen fordrar svensk arbetskraft av säkerhetsskäl, dels att svenska företag själva vill ha erforderlig personal, material och maskiner inom ramen för sin egen verksamhet. Till och med enskilda byggföretagsrepresentanter har velat se lagstiftning för att förenkla kontrollen av vilka personer som befinner sig på ett bygge – som om inte det vore fritt fram att göra redan idag. Varje företag bestämmer ju själv över vilka specialister man anlitar.
Diskussionen förenklas maximalt och landar i att man efterlyser en begränsning av ”antalet UE-led”.
Det mest graverande med flummet om UE-led är synen på majoriteten av företag inom bygg- och anläggningsbranschen: De små specialistföretagen
Frustrationen över olyckor och brottslighet inom vår bransch är fullt förståelig. Men lösningen är inte att kringskära näringsfriheten, arbetsledningsrätten, småföretags möjligheter att konkurrera på schyssta villkor eller tillgången på kompetent personal som inte har ett svenskt pass. För det blir konsekvensen av det rätt tramsiga kravet på att ”begränsa UE-leden”.
Det mest graverande med flummet om UE-led är synen på majoriteten av företag inom bygg- och anläggningsbranschen: De små specialistföretagen. Sveriges cirka hundra tusen byggföretag består av en handfull verkligt stora – men majoriteten är SME:er. Att såga möjligheten att anlita dessa slår undan fötterna för alla dem som driver eller drömmer om ett eget byggföretag, inom en av de många yrkesroller som finns i branschen.
Ofta blandar begränsningsentusiasterna ihop entreprenörsled med specialistföretag. Det kan finnas ett stort antal specialister på en byggarbetsplats, därför att ett specifikt bygge fordrar många specialkompetenser. Ibland finns dessa på bygget samtidigt, ibland kommer de in när deras arbetsinsats behövs. Det betyder inte att antalet UE-led är lika många som yrkesrollerna.
Det är mer effektivt än fruktlösa inskränkningar i näringsfriheten och krokben för våra specialister
Byggföretagen sätter säkerhet och sund konkurrens främst – för branschens och Sveriges säkerhets skull. Men då fordrar det verktyg som inte hindrar nödvändig specialisering och livskraftiga småföretag. Vi välkomnar till exempel elektronisk informationsöverföring från myndigheter, elektroniska id-kort och ännu bättre myndighetssamverkan genom smartare sekretessregler, och fler arbetsplatskontroller. Det är mer effektivt än fruktlösa inskränkningar i näringsfriheten och krokben för våra specialister.
Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef
Byggföretagen
Mycket bra och väl timad artikel. Ytterst ansvarig entreprenör har det tufft; på jungfrulig mark skall en produktion ske som kan kosta några miljoner eller upp till flera miljarder kr. När bygget är klart skall ”industrin” bort. Det är som en cirkus; upp med tältet och efter några dar; ner, en kort tid där inte mycket kan gå fel i ständig upprepning.
Men ett bygge kan stå i några månader och flera år. I provisoriska kontorsbaracker ska allting skötas, av för just tillfället, speciellt placerad byggledning, som skall ta hand om folket, köpa in material och komponenter, underentreprenörer, specialister, kontrollera mängder och kvalitet och kostnader. Att inte fler får hjärnblödning av stressat tidsschema, av okända krav och tekniska lösningar är beundransvärt, utanpå detta ska kvalitet och säkerhet upprätthållas. Som arkitekt har jag hemma och utomlands sett hur mina idéer konkretiseras, imponerande!