Dagens Nyheter gör ett reportage där de jämför hyresmarknaderna i Stockholm och Helsingfors.
I Helsingfors är det möjligt att få en hyresrätt på en timme, medan bostadsköerna i Stockholm växer sig allt längre. DN skriver att över 800 000 personer står i bostadskön i Stockholms län. Samtidigt står 5 700 hyresrätter tomma i Helsingfors. Hyresmarknaden i Finland är oreglerad, vilket gör att hyror kan sättas fritt. Fördelarna är att ingen kötid krävs, men nackdelarna är höga hyror.
Anne Viita, verksamhetsledare på Vuokralaiset, Finlands motsvarighet till Hyresgästföreningen, är kritisk till avregleringen av den finska hyresmarknaden.
– Vi har inte tillräckligt många fungerande bostäder till rimligt pris. Hyrorna i Helsingfors är så höga att också arbetande människor tvingas lyfta bostadsbidrag, säger hon till DN. Hon beskriver hur staten i Finland betalar ut tiotals miljarder kronor i bostadsbidrag årligen, pengar som hon menar går direkt till fastighetsägarna.
Finska hyresgäster med lägre inkomster pressas ut från stadskärnorna, vilket skapar segregation.
– Avregleringen skulle leda till att kvaliteten och utbudet ökar. Det motsatta har skett, säger Viita och menar att många små lägenheter står tomma på grund av undermåliga planlösningar.
Theo Herold, som är doktorand vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors och som var medförfattare till Timbros rapport som jämför hyresmarknaderna i Stockholm och Helsingfors, ser stora brister i det svenska systemet.
– Kösystemet gynnar dem som är födda i landet. Som nyinflyttad eller student är man hänvisad till förorterna eller dyra och otrygga andrahandskontrakt, säger han. Han pekar på exempel där svenskar med lång kötid får billiga lägenheter i innerstaden, medan unga och nyinflyttade står utan bostad.
Herold argumenterar för att Sverige bör närma sig Finlands modell med marknadshyror. Hyresgästföreningens chefsekonom Martin Hofverberg är skeptisk.
– Den svenska hyresrätten är till för att ge hyresgästen ett starkt lagstadgat skydd. Det skapar en trygghet och förutsägbarhet, säger han till DN.
Hofverberg anser däremot att Sverige kan lära av Finland på andra områden, som statliga bygglån och nationella planer för bostadsförsörjning.
– Vi har länge förespråkat förmånliga bygglån. Sådana borde ha funnits 2021 och 2022 när marknaden började dyka.
Han föreslår också bindande byggmål för kommuner med bostadsbrist för att öka tillgången på hyresbostäder.