Bostadsbristen är omfattande och produktiviteten är svag. Men de reformförslag som regeringens produktivitetskommission föreslår har betydande brister, skriver Martin Hofverberg, chefsekonom Hyresgästföreningen, och Daniel Lind, forskningsledare Facken inom industrins produktivitetskommission, på DI Debatt.
Trygga bostäder är grundläggande för samhällsekonomin, men regeringens produktivitetskommission missar målet i sina reformförslag, anser skribenterna. Kommissionens analys fokuserar på subventioner och regleringar som problemen bakom byggbranschens svaga produktivitet, men enligt Martin Hofverberg och Daniel Lind är detta förenklat. ”Under 1970- och 80-talen, då statliga subventioner och regleringar var som mest uttalade, var byggbranschens produktivitetstillväxt jämförbar med hela näringslivet,” skriver de.
Skribenterna presenterar flera konkreta förslag för att lösa bostadsbristen och stärka produktiviteten i byggsektorn. De menar att staten måste spela en mer aktiv roll, både genom finansiering och krav på kommunerna. ”För att minska de stora kasten i byggcykeln är en statlig intervention nödvändig,” skriver de, och föreslår statligt finansierade billiga lån och ett investeringsstöd som villkoras mot hyrestak. Modellen skulle enligt dem stabilisera byggandet, minska konkurrensproblemen och upprätthålla kapaciteten även vid högre räntelägen.
Kommunernas markpolitik är också i behov av reform. Skribenterna föreslår en nationell översiktsplan som omvandlas till bindande krav på kommunerna att planera för ett visst antal bostäder i områden med bostadsbrist. För att ge incitament till kommunerna föreslås en ”planeringsbonus”, där varje planerad bostad ger ett prisbasbelopp. ”Detta skulle leda till att kommunerna självmant och med framförhållning planerar för ett ökat bostadsbyggande.”
De understryker också behovet av att hantera finansieringsvolatiliteten. När räntan går upp bör staten gå in med lån som ersätter bankfinansiering, och när räntan går ner kan stödet fasas ut. ”En sådan lösning skulle kräva statliga lån på cirka 23 miljarder kronor och ett investeringsstöd på 11 miljarder, men det skulle säkra ett stabilt byggande för att minska bostadsbristen”, skriver Hofverberg och Lind.