Lättnader i bolånekraven är ett viktigt steg mot en mer tillgänglig bostadsmarknad, särskilt för unga vuxna. Men att enbart låta hushållen låna mer riskerar att öka skuldsättningen, utan att lösa bostadsmarknadens grundläggande problem, skriver Sven Eggefalk, vd Länsförsäkringar Bank, och Stefan Westerberg, privatekonom Länsförsäkringar på DN Debatt.
Sven Eggefalk och Stefan Westerberg välkomnar makrotillsynsutredningens förslag om lättnader i kreditrestriktionerna men varnar för att ökad skuldsättning kan bli resultatet om åtgärderna inte balanseras med stärkt ekonomisk trygghet. De menar att ”de positiva effekterna kan bli kortvariga vid stigande bostadspriser, eftersom det ökar hushållens skulder.”
Att höja bolånetaket från 85 till 90 procent skulle minska behovet av dyra blancolån för unga. Men skribenterna varnar samtidigt för att ”lägre kontantinsats innebär en ökad risk för den enskilde vid stora prisfall, som kan resultera i att skulderna överstiger tillgångarna.” De lyfter vikten av att behålla en sund amorteringskultur för att undvika att hushåll fastnar i hög skuldsättning.
För att stärka hushållens ekonomiska trygghet föreslår de fyra konkreta åtgärder:
- Behåll amorteringskulturen: ”Det är välgrundat att avskaffa det skärpta amorteringskravet kopplat till årsinkomst, men man bör behålla det tidigare kravet på upp till 2 procent för lån över 70 procent.”
- Ökad tydlighet kring bundna lån: Skribenterna efterfrågar regler som gör det enklare att förstå brytkostnader, vilket skulle ”göra bundna lån mer attraktiva och minska hushållens känslighet för räntehöjningar.”
- Inför statlig matchning av buffertsparande: Ett system där staten matchar privat sparande skulle uppmuntra fler att skapa ekonomiska buffertar och minska behovet av dyra krediter.
- Värna sund kreditgivning och motverka osund konkurrens: De efterlyser tydliga regler som omfattar alla långivare för att säkerställa ”en sund kreditgivning där konkurrensen handlar om god rådgivning för kunder.”