I sin senaste bok ”Fuskbygget” riktar Andreas Cervenka blicken mot bostadsmarknaden och dess påverkan på samhället. ”Bostadsmarknaden har blivit något av en global plåga som påverkar inte bara enskilda människors liv utan hela världsekonomin, politiken och samhället i stort,” säger Andreas Cervenka till EFN.
Boken beskriver hur bostäder, ett av människans mest grundläggande behov, förvandlats till en motor i samhällsekonomin. Cervenka menar att detta är ett resultat av politiska beslut där bostadsägande aktivt gynnats, vilket skapat många bostadsmiljonärer men också bidragit till växande missnöje.
– Höga bostadspriser kan ses som en straffskatt på unga, och det är kanske inte så man skapar framtidstro, säger han.
De största vinnarna i det han kallar ”fuskbygget” är bankerna, som ökat sina vinster kraftigt genom bolån. Men även de som köpt bostad vid rätt tidpunkt har dragit nytta av utvecklingen. Samtidigt drabbas hela samhället när ekonomin tyngs av dyra lån, vilket blev tydligt när räntorna steg och många hushåll fick ökade kostnader, menar han.
På frågan om Sverige har en bostadsbubbla svarar Cervenka att bostadspriser historiskt sett ofta faller efter stora uppgångar. ”Men min huvudpoäng i boken är att även om det inte är en bubbla och priserna bara fortsätter upp skapar det lika stora problem som vid en krasch.” Han pekar på segregation, generationsklyftor och svårigheter att rekrytera till vissa yrken som några av konsekvenserna.
Cervenka jämför Sverige med Finland, där en fungerande hyresmarknad skapat bättre balans. Han framhåller också vikten av att unga ska ha fler alternativ än att ta stora lån för att kunna skaffa en bostad. ”Det jag skulle önska är att en ung person hade mer val,” avslutar han.
Läs hela texten här.