DEBATT | Nya villaområden är inte önskvärda bland de politiker som göteborgarna har valt, med motiveringen att de är kostsamma i utbyggnad och per definition klimatohållbara även om de skulle vara modernt planerade och på cykelavstånd till några av Sveriges största arbetsgivare. Kan egnahemskommissionären Stefan Attefall komma med lösningar som kan ge göteborgarna möjlighet att uppfylla sina villadrömmar, undrar Christina Heikel.
Sju av tio svenskar vill bo i småhus, understryker regeringens egnahemskommissionär Stefan Attefall i sin nyligen lämnade delrapport. I Sveriges starkast växande stad Göteborg, vill 25 procent av invånarna flytta till villa, jämfört med 15 procent i Stockholm. Intresset för radhus däremot är lägre – endast fem procent av göteborgarna vill flytta till radhus, vilket kan ha sin bakgrund i hur dessa områden historiskt har planerats och utformats.
Trots en tydlig efterfrågan på villor har Göteborg inte lyckats möta behovet, vilket har fått och fortsätter att få konsekvenser för stadens utveckling. Varje år lämnar 1 000 barnfamiljer Göteborg för kranskommuner i jakt på bättre boendemöjligheter. Preferensen för villaboende är högre hos dem som har eller vill ha barn. Det dränerar stadens befolkningstillväxt och påverkar både företagens tillgång till arbetskraft och stadens skatteintäkter. Samtidigt resurssätter Göteborg endast 310 småhus i startplanen för 2025, långt färre än det redan modesta målet om 500 småhus per år. Med denna takt riskerar staden att underminera sin attraktivitet och kraft som svensk tillväxtmotor.
Småhusområden erbjuder trygga, familjevänliga miljöer med närhet till grönområden och möjligheter till lokalt engagemang
Kan egnahemskommissionären Stefan Attefall säkra stadens kompetensförsörjning, demografiska utmaningar och rentav uppfylla göteborgarnas bostadsdrömmar? I delrapporten analyserar Attefall hur det kan bli fler småhus och trädgårdsstäder som en del av framtidens hållbara stadsutveckling. Låt oss dock vara tålmodiga. Slutredovisningen av uppdraget kommer ske först i början av 2027.
Småhus är inte bara bostäder, menar Egnahemskommissionären – de är en del av lösningen för social hållbarhet och lokal utveckling. Småhusområden erbjuder trygga, familjevänliga miljöer med närhet till grönområden och möjligheter till lokalt engagemang. De lockar barnfamiljer och yrkesverksamma som stärker lokala arbetsmarknader och bidrar till kommunens ekonomiska utveckling.
Trots det utgör småhus en allt mindre del av landets nyproduktion. Endast en fjärdedel av de nya bostäder som byggs i Sverige är småhus, och i Göteborg är andelen ännu lägre.
En internationell jämförelse visar att Sverige är det land i Västeuropa där småhusbyggandet utgör den lägsta andelen av nyproduktionen av bostäder. Trots att Sverige är ett av de länder i världen som har störst tillgång till mark per invånare.
Kommunernas planmonopol används ofta för att prioritera flerbostadshus, eftersom dessa anses enklare och snabbare att bygga. Småhus, som kräver mer mark och längre planeringstid, prioriteras bort
Delrapporten identifierar tre centrala hinder för småhusbyggandet:
1. Planeringsprioriteringar: Kommunernas planmonopol används ofta för att prioritera flerbostadshus, eftersom dessa anses enklare och snabbare att bygga. Småhus, som kräver mer mark och längre planeringstid, prioriteras bort.
2. Byggprocesser: Komplexa regler och långa handläggningstider gör småhusbyggandet dyrt och svårt att genomföra.
3. Ekonomiska hinder: Höga byggkostnader, avgifter och skatter gör småhus dyrare än lägenheter, vilket skapar en obalans på bostadsmarknaden.
Faktorer som kommunal exploateringsekonomi och markpolitik kunde läggas till, liksom strategiska politiska prioriteringar. Nya villaområden är inte önskvärda bland de politiker som göteborgarna har valt, med motiveringen att de är kostsamma i utbyggnad och per definition klimatohållbara även om de skulle vara modernt planerade och på cykelavstånd till några av Sveriges största arbetsgivare.
Goda exempel finns i exempelvis Mölndal, som på ett mycket proaktivt sätt bostadsförsörjer regionens näringsliv och landets mest innovativa hälsokluster
Egnahemskommissionärens delrapport lyfter ett antal lösningar att inspireras av:
1. Bygg moderna trädgårdsstäder: Göteborg kan planera för småskaliga bostadsområden som kombinerar villor och radhus med grönområden, gång- och cykelvägar samt goda kollektivtrafikförbindelser, med eftertanke om vad som bygger attraktivitet. Detta kan möta efterfrågan på småhus och samtidigt öka preferensen för radhus.
2. Underlätta planeringsprocesserna: Rapporten föreslår fler generalplaner och detaljplaner som gör det enklare för kommuner att möjliggöra småhusområden utan långdragna prövningar. Göteborg bör se detta som en chans att effektivisera och öka takten i småhusbyggandet. Goda exempel finns i exempelvis Mölndal, som på ett mycket proaktivt sätt bostadsförsörjer regionens näringsliv och landets mest innovativa hälsokluster.
3. Sänk ekonomiska trösklar: Ekonomiska incitament är avgörande för att öka småhusbyggandet. Staten kan ha planeringsstimulanser för kommuner som prioriterar småhus och erbjuda startlån eller bosparprogram för unga, så att fler får möjlighet att köpa sin första bostad.
För att stärka kommuners ekonomiska incitament att ta emot näringslivsetableringar, som skapar arbetstillfällen och långsiktig tillväxt, kan dels bostadsförsörjningsansvaret förtydligas för att svara mot arbetsmarknadens behov, dels ge svar på hur den kommunala kalkylen kan hantera en kostsam samhällsutbyggnad.
Alternativet är att fortsätta förlora barnfamiljer och arbetskraft, i bästa fall till andra kommuner
Attefalls kommande förslag, som väntas till början av 2027, kan bli viktiga pusselbitar till att kommuner ska motiveras att bygga för en hållbar befolkningsutveckling och näringslivsdriven tillväxt. Alternativet är att fortsätta förlora barnfamiljer och arbetskraft, i bästa fall till andra kommuner som kan erbjuda välfungerande pendlingsalternativ och i sämsta fall att Sverige tappar i konkurrenskraft för att vi inte förmår att bygga de bostäder som människor efterfrågar eller rentav drömmer om.
Christina Heikel
Stadsutvecklingsansvarig, Västsvenska Handelskammaren