Professor Lars EO Svensson skriver på DN Debatt om de påstådda riskerna med hushållens bolån. Han anger tre tillfällen då hushållens skulder kan bli en risk – och vi är inte i närheten av några av dem.
Inlägget är en sammanfattning av en ny uppsats från Lars EO Svensson och han riktar samma slags kritik som bland andra SBAB:s Robert Boije tidigare har gjort: Riksbankens och Finansinspektionens argumentation om att hushållens bolån utgör en risk för den finansiella stabiliteten saknar belägg.
Svensson menar att varningarna för att hushållens skulder skulle utgöra ett hot inte har varit underbyggda av forskning, och det har heller inte preciserats vari hoten består. Skuldkvoten – skulder i förhållande till inkomst – är en ”notoriskt opålitlig och missvisande indikator” för riskerna, menar han: ”Det är faktiskt självklart att det inte räcker med att bara se på en del av hushållens balansräkningar, skulderna. Man måste se på hela balansräkningen, inklusive tillgångar och nettoförmögenhet.”
Han skriver om tre tillfällen då hushållen skulder kan utgöra en risk: Om skulderna i förhållande till tillgångarna blir för hög, om räntorna och amorteringarna blir för höga i förhållande till betalningsförmågan eller om hushållen lånar på bostäder och använder till överkonsumtion.
Inga av de omständigheterna föreligger: ”De svenska hushållens skulder är varken för höga eller något hot mot den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten.”
Lars EO Svensson var vice riksbankchef mellan 2007 och 2013.