BOPOLPODDEN | Han drivs av ett djupt samhällsengagemang och av att beslutsunderlag verkligen ska vara underbyggda av fakta och forskning. Möt SBAB:s chefsekonom Robert Boije i ett samtal om de största dagsaktuella frågorna – konsekvenserna av presidentvalet i USA, ränteutvecklingen framåt och den efterlängtade utredningen om kreditrestriktionerna – men också om drivkrafterna bakom att han har blivit en av landets flitigaste bostadsdebattörer och en av dem som ser till att lägga till nya pusselbitar när de saknas: ”Jag vill att det ska gå bra för Sverige.”
Robert Boije har varit chefsekonom på SBAB sedan 2018, men har tidigare arbetat för både Riksbanken och Finansinspektionen, som har varit två huvudmotståndare i debatten om kreditrestriktionerna. Men egentligen hade han tänkt arbeta med marknadsföring.
– Men den första kursen i marknadsföring var så urbota tråkig. Så jag hoppade av och läste introduktionskursen i nationalekonomi, och blev fångad med en gång.
Numera är han en av de bankekonomer som undertecknar flest debattartiklar, i ganska skiftande ämnen.
– Det som driver mig tror jag är mitt samhällsengagemang. Jag vill att det ska gå bra för Sverige. Jag brukar ju få mothugg ibland, som när jag är inne i frågan kring kreditrestriktioner så kan jag inte komma från det där med: ”Du jobbar ju på bank och klart att du ska se det på det här sättet”. Och det gör att det jag skriver måste vara väl underbyggt, jag är väldigt noga med att driva frågorna utifrån välfärdsperspektivet, titta på för- och nackdelar. Jag försöker analysera vad är egentligen bäst utifrån olika perspektiv. Det är inget annat som driver mig.
I frågan om kreditrestriktionerna menar han – och bland andra John Hassler som var med i utredningen och som intervjuades i Bopolpodden förra veckan – att Finansinspektionen och Riksbanken har varit för enögda och bara fokuserat på hushållens skuldsättning, och därigenom missat konsekvenserna som kreditrestriktionerna har fått.
– Tittar man lite bredare på de här frågorna så ser man dem på ett lite annorlunda sätt. Jag har egentligen inte sagt att man ska ta man ska ta bort det ena eller det andra. Det jag har drivit mest är att jag tycker att analyserna som ligger till grund för inför amorteringskrav och bolånetak har varit alldeles för grunda, och jag har saknat konsekvensanalyserna: Vad ledde restriktionerna till? Uppfyllde man målet med regleringarna och vilka övriga konsekvenser fick de?
De här analyserna borde Finansinspektionen ha gjort
– Den här utredningen har gjort en ordentlig välfärdsanalys och en ordentlig konsekvensanalys. De här analyserna menar jag att framför allt Finansinspektionen men också Riksbanken borde ha gjort innan de uttalar sig i de här frågorna.
Frågan är vad regeringen går vidare med när de ska återkomma i frågan i vår.
– De har ju lagt väldigt stor vikt vid vad Finansinspektionen och Riksbanken har sagt tidigare. Samtidigt gick ju regeringen och många andra partier till val på att justera kreditrestriktionerna. Det finns en tydlig majoritet i Riksdagen för att göra det.
Risker med Trump som president
Robert Boije brukar förhålla sig neutral när det gäller politiken men är tydlig med att han var emot Donald Trump, och han oroas över hur världsläget kan bli med Trump som president. Rent ekonomiskt ser han ett par större risker:
– Förutom att hans politik på längre sikt kommer bli ett problem för USA så tror jag att den spiller över på världsekonomin och inte minst Sverige.
– Han har sagt att han ska införa väldigt höga tullar och det blir problematiskt för ett litet land som Sverige som lever väldigt mycket på export. Det kanske inte är ett superstort problem om det bara är USA som höjer tullarna. Men om det är ett eskalerar och blir ett handelskrig, vilket det finns risk för, är det en utveckling som är olycklig för Sverige.
– En annan sak är att de har stora budgetunderskott i USA och en skenade statsskuld. Och nu ska de genomföra stora ofinansierade skattesänkning, som kommer innebära att kraftigt ökade underskotten och kraftigt ökad statsskuld. Då kan räntorna på amerikanska statsobligationer stiga och vi vet att om räntorna går upp i USA så stiger de globalt och även i Sverige.
Hade rätt om räntan
Den svenska ränteutvecklingen har Robert Boije och SBAB varit bra på att förutspå det senaste året. SBAB:s prognoser låg lägst av bankernas och över tid har de andra närmat sig SBAB:s – och det verkliga utfallet.
– Det som är viktigt i det här sammanhanget är att vi har haft en viss analysapparat när vi har lagt de här prognoserna. Vi har samma tillgång till data som de andra men vi har lagt pusslet på ett lite annorlunda sätt. Vi har använt en analysapparat som jag tror att det är värt för Riksbanken att titta på.
Robert Boije berättar också i podden om betydelsen av att få rätt i prognoser, men även om ödmjukheten man behöver ha när det ofta blir fel. Han ger också sin syn på det framtida bostadsbyggandet, bostadspris- och inflations- och ränteutveckling– och en hel del annat.
Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Det är en fröjd att lyssna på Robert. Han är engagerad och har fokus på kunskap. Han är verkligen påläst i de frågor han uttalar sig – det är en kombination vi inte alltid är bortskämda med.
Kent Persson delar Robert Boijes oro för att regeringen inte håller uppe tempot i hanteringen av lättnaderna i kreditrestriktionerna.
– Vid nyår införs nya restriktioner som drabbar den grupp som redan i dag har det tuffast att komma in på den ägda marknaden. De borde ha skickat ut utredningen på remiss med en gång. Vi kan hoppas att de ändrar sig från beskedet att återkomma först i vår. Det kan komma besked om remiss tidigare, jag hoppas att det gör det.