VECKANS AKTUELLT | Skiljemannens första beslut om 2025 års hyror ändrar förutsättningarna inför kommande förhandlingar. Ett mycket bra initiativ från de rödgröna i Stockholms stad om utbildning i att upptäcka våld i hemmet. Orimligt att kommuner lägger in vinster från markförsäljningar i driften, och att de boende tvingas stå för övervinsterna, menar vår expertkommentator Kent Persson som även kommenterar förslaget om att förbjuda listräntor, trepartsöverenskommelsens framtid och Ulf Kristerssons spaning om det minskade barnafödandet. Och så sågar han fullständigt Socialdemokraternas EU-utspel: ”Erfarna politiker som Jennie Nilsson och Johan Danielsson borde veta bättre.” Programledare: Anna Bellman.
Socialdemokraterna vill se ett skarpt förbud mot listräntor på bolån. Istället ska bankerna tvingas ange snitträntan.
– Just nu är det populärt inom politiken att kritisera bankerna för deras stora vinster. Det är möjligt att transparensen och konkurrensen behöver öka. Men jag är osäker på om politisk klåfingrighet och att gå in i detaljer och styra hur bankerna ska redovisa för kunder hur räntorna ser ut är den rätta vägen framåt, kommenterar Kent Persson i podden.
Märkligt utspel med effekter som hade blivit enorma och riktigt dåliga
Socialdemokraterna menar att den svenska bostadsmodellen behöver undantas från EU:s regler om statsstöd – på så sätt skulle allmännyttan kunna få statligt stöd för att bygga billigare bostäder. Detta skriver Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson och Johan Danielsson, fd bostadsminister och numera EU-parlamentariker.
– Ett mycket märkligt resonemang från två erfarna politiker. Johan Danielsson har till och med varit bostadsminister, han borde veta mycket bättre. Det finns en bred samsyn i Sverige om allbolagen, som ger konkurrensneutralitet mellan de allmännyttiga och de privata bolagen. Och det är otroligt viktigt för att hyresrätten ska vara investeringsbar för privat kapital: Råder inte konkurrensneutralitet blir det omöjligt att investera.
– Och jag håller inte med om att regeringen skyller på EU, de har helt enkelt en annan politik än Socialdemokraterna; regeringen vill inte gå in med statliga stöd. Om man subventionerar allmännyttan snedvrids konkurrensen – och allmännyttan blir ett slags social housing som ingen i Sverige. Så det är ett mycket märkligt utspel och effekterna, om det här hade förverkligats, hade blivit enorma och riktigt dåliga.
Parterna är inte ens överens om vad de förhandlar om
Vi är mitt inne i det tredje året med trepartsöverenskommelsen och frågan är om det blir ett fjärde?
– Det blir nog ett år till, men det är uppenbart att parterna står längre ifrån varann än någonsin tidigare, speciellt Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen. De skiljer sig i grunden i synen på hur systemet ska fungera. Om de inte hittar ett sätt att få det här att fungera så tror jag generellt att hyresförhandlingssystemet är på väg mot sitt slut. Man kan inte ha förhandlingar där parterna inte ens är överens om vad man förhandlar om.
Beslut som förändrar förutsättningarna framåt
Det första skiljemansbeslutet om 2025 års hyror har kommit. Det handlar om Alingsås och Vårgårda och rekommendationen är att hyrorna höjs med 5,25 procent i Alingsås och 5,10 procent i Vårgårda från 1 januari 2025.
– Intressant på många sätt. Nivån är låg, absolut. Men den är ändå högre än i flerårsöverenskommelser som har ingåtts och högre än det fåtal överenskommelser som allmännyttan gjort hittills. Det här ändrar förhandlingspositionerna framåt. Ska Hyresgästföreningen få till stånd överenskommelser måste de ligga över de här nivåerna, annars kommer fastighetsägarna låta det hela gå vidare till skiljeman. Det blir spännande att se hur Hyresgästföreningen hanterar det här framåt.
Mycket som hanteras fel kring kommunernas markförsäljningar
Fastighetsnytt har gjort ett stort reportage om kommunernas markaffärer: ”Snabbväxande kommuner som kunnat lita på hundratals miljoner i markvinster ser intäkterna droppa till noll.” Reavinsterna föll med en fjärdedel till 7,6 miljarder kronor förra året.
– Det är hisnande belopp det handlar om som kommunerna får in på markförsäljningar. Kommunerna har gjort stora vinster och man kan verkligen fundera på om det här innebär bra förutsättningar för bostadsförsörjningen framåt. Ett stort problem är att många kommuner har låtit de här vinsterna gå in i driften – så ska man inte göra och de måste spara in när de inte får in de pengar de budgeterat för. Den andra aspekten är att alla kostnader som läggs på bostadsutvecklaren måste till sist betalas av slutkunden, det finns ingen annan som kan göra det. Och det är orimligt att slutkunden ska betala för kommunernas övervinster.
Initiativ som kan komma att rädda liv
I Stockholm ska husvärdar, bovärdar och fastighetstekniker i allmännyttan utbildas i att identifiera våld i hemmet.
– Ett mycket välkommet initiativ. Förvaltarna rör sig nära människor och kan man stärka dem genom utbildning i att upptäcka våld i hemmet så är det mycket bra. Jag hoppas att fler fastighetsbolag följer efter. Sedan är det svårt att göra något konkret, men att höja kunskapen är ett steg på vägen och det kan faktiskt rädda liv.
Väldigt tudelad marknad
Byggföretagens konjunkturprognos visar på att byggandet har vänt upp något. Men det går fortsatt trögt för småhus och bostadsrätter – i hälften av landets län påbörjades det inte en enda bostadsrätt under första halvåret i år.
– Det är en väldigt tudelad marknad och jag tror att tudelningen kommer att förstärkas. Ljusningen syns i Stockholm men ute i landet är det oerhört svårt att få kalkylerna att gå ihop. Både betalningsviljan och betalningsförmågan är för låga.
Kan inte anpassa systemen efter kriminella
Boverkets nya byggregler ska börja gälla vid halvårsskiftet 2025. SKR lyfter att de nya reglerna kan göra enskilda handläggare mer utsatta och mottagliga för påtryckningar, i värsta fall av aktörer med stort våldskapital.
– Jag förstår farhågorna – men vi kan inte utforma system utifrån att vi är oroliga för att kriminella ska ta sig in bostadsbyggandet. Istället måste den polisiära verksamheten stärkas. Det är många som efterfrågar enklare och mer flexibla byggregler – det behövs för att få igång bostadsbyggandet.