KRÖNIKA | En effektiv stadsplanering kan vara en av nycklarna till att slå tillbaka kriminella strukturer, skriver Thorbjörn Hammerth som här ger sitt perspektiv på historien om Selma stad i Backa, Göteborg
Jag minns från mitt förra jobb på Vätterhem i Jönköping när vi i ledning och styrelse upprepade gånger åkte till Göteborg för att ta del av alla projekt. Inte minst blandstaden i Backa och närmare bestämt på Selma Torg som då hade påbörjats. Då ett slitet och skamfilat torg som skulle bli en urban framtidssatsning. Var det ens möjligt?
Så här sju, åtta år efteråt är jag själv djupt involverad i områdesutvecklingen, numera på Familjebostäder som äger en stor del av det äldre beståndet. Visionen är idag verklighet, och verkligheten har till och med överträffat visionen, oavsett hur man ser det. Vad är receptet bakom? Området ligger i en tuff del av Göteborg och är ingalunda förskonat från kriminalitet, gäng och diverse svåra utmaningar. Områden som alla kommuner har men som väldigt få lyckats med.
Vad hade hänt om man inte gjort något? Jag är helt säker på att området skulle varit ett särskilt utsatt område på Polisens lista. Det hade kostat
Bakom Selma Torg finns en modern stadsutvecklingsplan med olika upplåtelseformer, arkitektur och en idé om att skapa en tät bebyggelse som integrerar befintliga kvaliteter tillsammans med det nya. Det är sällan det finns en sådan masterplan och inte minst med långsiktiga aktörer som Riksbyggen, Egnahemsbolaget, Framtiden Byggutveckling, Familjebostäder, Poseidon, Göteborgslokaler, Botrygg och Hökerum Bygg/NREP. Det är verkligen inte alla kommuner som kan mobilisera ett sådant startfält men många kan göra mycket mer än det som sker. Det krävs affärsmässighet för att klara samhällsansvaret och en riktigt stark vision med mål.
Vad hade hänt om man inte gjort något? Jag är helt säker på att området skulle varit ett särskilt utsatt område på Polisens lista. Det hade kostat. Fastighetsvärdena och investeringar hade gått åt fel håll. Att Backa nu ”bara” är ett utsatt område visar vilka utmaningar ett samhälle har att hantera.
På Selma Torg eller Selma Stad har mycket gjorts rätt. En effektiv stadsplanering kan därför vara en av nycklarna till att slå tillbaka kriminella strukturer, när planen tillvaratar befintliga miljöer och att dessa också rustas upp och knyter ihop hela stadsdelen. Det är sådant som gott kan kallas värdeskapande stadsutveckling. De handlar om att ge människor värdighet, trygghet och goda uppväxtvillkor.
Förr i tiden var ABC-staden (arbete, bostäder och centrum) ett ideal och den tror jag fortfarande är lika rätt nu som då: Att bygga blandat och skapa ”kundflöden” över stora delar av dygnet. Här måste man tänka som ett köpcentrum som vill få oss att gå i deras evinnerliga labyrinter. Mycket folk och smarta målpunkter gör det svårt för kriminella att äga ytor och att dominera stadsbilden.
Området var också tidigt ute med kameraövervakning och både Polisen och vi själva har satt upp kameror vid så kallade ”hot spots” för att stärka tryggheten
I Selma valde man tidigt att satsa på ett nytt och stort kulturhus som även rymmer många viktiga arbetsplatser och som har blivit invånarnas vardagsrum för samvaro med många kulturella aktiviteter. Sådana investeringar är långsiktiga men ack så viktiga. Det blir ett eget universitet. Till detta har byggts en stor livsmedelshall, fristående fiskebutik, gym, restauranger, och många butiker runt torget som ger en känslan av att vara i en italiensk by. Nya äldreboenden medför också väldigt många anställda över dygnet som – liksom nya studentboenden tillsammans med alla andra nya bostäder – gör att Selma blir en liten stad i staden. Det smarta här är att även det befintliga har kopplats på med utmärkta kommunikationer; skolorna är nu på ett helt annat sätt en del i stadsmiljön och nya stråk har skapats mellan de nya och befintliga. I en sådan här process tvingas alla ta ställning till att satsa mer eller låta bli, oftast det förstnämnda. Vi på Familjebostäder rustar upp våra 13 äldre fastigheter så att området inte heller blir ett A- och ett B-lag. Något som vi sannolikt inte skulle gjort om inte processen varit i gång. Området var också tidigt ute med kameraövervakning och både Polisen och vi själva har satt upp kameror vid så kallade ”hot spots” för att stärka tryggheten.
När hårdvaran utformas behövs parallella sociala spår för att motverka gängbildningar och otrygghet. Det räcker inte bara med fysiska satsningar utan det krävs också investeringar i sociala insatser. Där går de flesta bort sig. Det finns många exempel där man gjort jättefina renoveringar och nyproduktion och sen bara åkt hem och struntat i helheten och förvaltningen. I Backaområdet driver Poseidon trygghetsgruppen och vi andra köper ronderingstjänster, en närvaro som bygger relationer som skapar trygghet sju dagar i veckan, inte minst på kvällar. Vi har utvecklingsledare som jobbar med barn och ungdomar, mötesplatser, hyresgästevent och lovjobb för områdets ungdomar. Vi har inte i gång hela superförvaltningen som tillämpas i särskilt utsatta områden, utan kör en lightvariant som också biter. Samverkan sker konstant med Polisen, stadens organisationer, systerbolagen, föreningar och Hyresgästföreningen. Det finns ett gemensamt medborgarlöfte som knyter ihop samarbetet och vissa jobbar med olika boendebudgetar för att skapa ett ökat boinflytande. Där kan hyresgästerna diskutera och påverka just trygghet, trivsel och säkerhetsfrågor.
Det förstod jag knappast när vi stod med styrelsen på ett blåsigt torg och kliade oss i huvudet kring denna jättesatsning
Det är klart att mycket handlar om trygghets- och säkerhetsfrågor och att inte släppa på trycket det minsta. Framgången ligger i att det går att påverka och utgöra starka motkrafter som kan ge alternativ till kriminalitet och faktiskt kunna ge en strimma framtidshopp.
Att Selma stad har lyckats beror alltså på många faktorer: Modern stadsutveckling, investeringar i både hård- och mjukvaran, en känsla av brådska hos alla aktörer och en skicklig projektledning av Framtidens Byggutveckling. Då händer det. Tillsammans skapas blandstaden som knyter ihop. Det är göteborgskt – att hugga tag i problem och få det löst, utan omfångsrik byråkrati. Det lilla jag försöker komplettera med är systematiken och att ha en struktur som går att upprepa till andra av våra områden. Det förstod jag knappast när vi stod med styrelsen på ett blåsigt torg och kliade oss i huvudet kring denna jättesatsning.
Thorbjörn Hammerth
Vd, Familjebostäder, Göteborg