Den höga reavinstskatten skapar inlåsningseffekter och bidrar till att pensionärer bor kvar i bostäder som är för stora och krävande för deras behov. Samtidigt har barnfamiljer svårt att köpa hus. Det skriver Villaägarnas chefekonom Håkan Larsson och förbundsjurist Lena Södersten på debattplats på Sydsvenskan.
De konstaterar att Sverige är det enda EU-landet som fortfarande har reavinstskatt på permanentbostäder och nämner att i Finland är försäljningen skattefri om man bott i huset längre än två år.
I Sverige betalas vinstskatt oavsett hur länge du har bott i huset. Upp till tre miljoner får skjutas upp, men för uppskov krävs att du köper något dyrare. Detta skapar en inlåsningseffekt som gör att äldre väljer att inte flytta, menar de.
”I Sverige betalar den som säljer sin bostad till och med reavinstskatt på inflationen. Så har det varit sedan början av 1990-talet. Och en stor del av värdeökningen är i själva verket inflation, det vill säga minskat penningvärde”, skriver de och exemplifierar:
”Anta att ett hus köptes år 1990 för 730 000 kronor, vilket motsvarade snittpriset för ett småhus i Skåne då. Om samma hus säljs för dagens snittpris blir det knappt 3,9 miljoner kronor. Men 730 000 kronor år 1990 motsvarar cirka 1,45 miljoner idag. Av vinsten, 3,17 miljoner kronor, som reavinstbeskattas med 22 procent, härleds alltså 720 000 kronor till inflation. Det betyder att personen som säljer sitt hus betalar 158 000 kronor i skatt – på inflationen.”
”För att underlätta för äldre att flytta och yngre att köpa hus, uppmanar Villaägarnas riksförbund regeringen att se över reavinstskatten. I ett första steg borde skatten beräknas på den reella värdestegringen och inte på inflationen.”