LEDARE | Slutsatser i Veidekkes nya Byggmarknadsbarometer:
Bygginvesteringarna vänder upp – från låga nivåer.
Bostadsbyggandet vänder sakta, sakta uppåt.
Och nej – byggbehovet drivs inte av bebisar.
Strax innan den här texten skrevs kom ett nyhetsbrev som berättade att ytterligare tre entreprenadbolag, samtliga med en omsättning över 75 miljoner, gått i konkurs. Sannolikt kommer hösten fortsätta att kantas av den sortens besked med följd att surt förvärvat kapital går upp i rök samtidigt som kompetenta yrkesmänniskor slås ut. När det blir dags att summera resultatet av den värsta bostadskollapsen sedan 1990-talet kommer domen över den politiska passiviteten bli hård.
Dessbättre förefaller vi dock stå inför en vändning. Veidekkes Byggmarknadsbarometer som presenteras den här veckan visar att vi efter tre år av fallande bygginvesteringar står inför en vändning. Vändningen sker förvisso från en låg nivå, vilket gör att rapportens barometervärde (4) inte ska överskattas. Men en uppgång med cirka 25 miljarder kronor är ändå mycket välkommen och bekräftar dels att botten är passerad, dels att infrastruktur visar fortsatt styrka (med betydande potential framåt) och att segmentet om- och nybyggnation av bostäder sakta vänder uppåt.
Men obs; ”sakta”!
Men obs; ”sakta”! Innan glädjen övergår i eufori kan vara värt att påminna om slutsatsen från Veidekkes förra rapport, ”Sju svåra år”. Med den största ökningen av byggkostnaderna på 30 år och en historisk förlust av hushållens köpkraft kommer det att dröja innan kalkylerna går ihop på bred front. En snabbare och brantare nedgång av räntorna än vad som låg i korten för endast några månader sedan får givetvis en positiv effekt men hur mycket får vi anledning att återkomma till.
Här och nu bör två andra saker uppmärksammas. Veidekkes rapport innehåller en tematisk del om effekterna av Nato-inträdet samt EU:s taxonomi. Nato ställer krav på kraftigt förbättrade förbindelser mellan Norge och Sverige, behov som idag ligger utanför regeringens anslagsram. Om taxonomi ska implementeras innebär det ett behov av energiinvesteringar på runt 20 miljarder per år, fram till 2050.
Kan den skillnaden ge så dramatiska utslag i behovet av nya bostäder?
I kontrast till dessa i grunden positiva signaler finns det dock de som menar att det är dags att kraftigt revidera ned bostadsbyggnadsbehoven. Påståendet bygger på kombinationen av negativ nettoinvandring och antagandet att barnafödandet är på väg ned. Ja, över tid får den sortens förändringar förstås effekt. Men frågan är hur mycket? För att hamna rätt i matematiken handlar det om att värdera skillnaden mellan en befolkning 2024 på cirka 10,5 miljoner och en befolkning 2040 på 11 eller 11,4 miljoner. Kan den skillnaden ge så dramatiska utslag i behovet av nya bostäder?
Det kan vara värt att hålla i minnet att bostadsmarknaden fundamentalt drivs av flyttfrekvens, urbanisering, köpkraft och hushållens boendepreferenser. Rörligheten beror på hur behoven ändras under livscykeln och hur stora årskullar som inträder i faser i livet med hög rörlighet. Det som alltså främst ska värderas är hur behoven i den befintliga stocken driver bostadsbehoven. I ett sånt perspektiv är det av underordnad betydelse om befolkningen 2040 är 11 eller 11,4 miljoner.
På kort sikt påverkas bostadsbyggandet främst av att hushållens realt disponibla inkomster urholkats kraftigt till följd av de senaste årens inflation, inte av hur många bebisar som föds
Slutsats: Befolkningstillväxten har således mindre betydelse för efterfrågan än rörligheten och köpkraften hos den befintliga befolkningen. Den ekonomiska utvecklingen kommer därför i högre grad styra dimensioneringen för efterfrågan av nya bostäder. På kort sikt påverkas bostadsbyggandet främst av att hushållens realt disponibla inkomster urholkats kraftigt till följd av de senaste årens inflation, inte av hur många bebisar som föds.
Lennart Weiss
Chefredaktör, Bostadspolitik.se
Kommersiell direktör, Veidekke