KRÖNIKA | Marie Thelander Dellhag efterlyser kreativitet. Långsiktigt är det helt olönsamt att inte bygga klimatneutralt. Varför lyckas vi inte få våra kalkyler att spegla det?
Att ställa om till ett fossilfritt samhälle och klimatneutralitet är en utmaning som avgör vår framtid. I takt med den globala uppvärmningen som orsakas av växthusgasutsläppen vi gemensamt åstadkommer får vi allvarliga konsekvenser för våra ekosystem och väderrelaterade naturkatastrofer.
Vi är flera aktörer som gett oss på den omfattande utmaningen att lyckas bygga utan klimatpåverkan. På MKB, allmännyttan i Malmö, har vi som mål att vara klimatneutrala i vårt byggande och kunna erbjuda ett klimatneutralt boende år 2030. Tillsammans med många andra aktörer verkar vi i det lokala samarbetet LFM30 för en klimatneutral lokal byggnads- och anläggningssektor med samma år för målgång. Med några år kvar för att nå de offensivt satta målen återstår en hel del arbete. Och några av de stora frågorna vi ställer oss är; vad får det kosta, och vem betalar?
I vår bransch är det slutkunden som betalar – hyresgästen
Som utgångspunkt är det viktigt att nå målen till rimlig kostnad. I vår bransch är det slutkunden som betalar – hyresgästen. Det är inte bara en fråga om huruvida det går att få till en affär genom att hitta tillräckligt köpstarka kunder. Som allmännytta har vi också ett uppdrag att tillhandahålla ett diversifierat bostadsutbud där kostnaden är en viktig faktor. Dessutom ser vi i närliggande orter och regioner en utveckling med ökande vakanser och att det blir svårare att hyra ut. Samma utveckling skönjer vi ännu inte i Malmö, men det är en viktig trend att hålla ögonen på när prognoser för befolkningstillväxt skrivs ner och många förväntar sig att Boverkets prognoser för bostadsbyggnadsbehov revideras rejält nedåt under hösten.
Samtidigt vet vi att omställningen är helt nödvändig för vår gemensamma framtid. Bygg- och fastighetssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och byggprocessen är den del av MKB:s verksamhet som enskilt står för störst miljöpåverkan. Det är alltså på alla sätt väldigt mycket dyrare att inte lyckas med målen. Långsiktigt är det helt olönsamt att inte bygga klimatneutralt. Varför lyckas vi inte få våra kalkyler att spegla det?
I höst färdigställer MKB det första större flerbostadshuset i Sverige med hampafiberisolering
Det finns möjligheter att nå resultat redan idag. I höst färdigställer MKB det första större flerbostadshuset i Sverige med hampafiberisolering. Eftersom den typen av isolering ger ungefär två tredjedelar mindre utsläpp än traditionell isolering samtidigt som det binder in mer kol än det släpper ut balanseras utsläppen. I början av nästa år flyttar dessutom de första MKB-kunderna in i ett flerbostadshus på Limhamn som byggs med massiv trästomme i förnybart korslimmat trä, vilket gör att huset har en halverad klimatpåverkan. Samtidigt förbereder vi för ett flerfamiljshus där klimatoptimering kombineras med en hyra som merparten av Malmöborna har råd med.
I samtliga nyproduktionsprojekt görs klimatberäkningar och vi sätter projektspecifika klimatkrav i varje enskild nybyggnation. Det är viktigt att ha med sig hela massan – att inte göra allt i ett eller ett par pilotprojekt, utan göra något i alla. (Med det sagt tycker jag det talas alldeles för lite om en av de riktigt stora problemen med en kraftigt minskad byggtakt, nämligen att det riskerar utvecklingen av klimatanpassningen i branschen eftersom kunskapsutvecklingen främst sker i nyproduktionsprojekt.)
Men jag menar att vi måste hitta ekonomiska incitament som gör klimatneutraliteten lönsam, inte bara att nådda mål betyder att man slipper sanktioner
Med andra ord visar vi och flera andra att utvecklingen går framåt. Men för att öka takten är jag är övertygad om att det finns både behov och utrymme för nya affärsmodeller som ger ekonomiska uppsidor för projekt där investeringar för klimatneutralitet görs. Ett exempel som ganska tydligt knyter samman insatser för klimatneutralitet med just ekonomi är det relativt nya EU-direktivet som ställer tuffa krav på energiprestanda i fastigheter (EPBD). Enligt direktivet uppstår ekonomiska risker i form av sanktioner om de uppsatta kraven inte nås. Men jag menar att vi måste hitta ekonomiska incitament som gör klimatneutraliteten lönsam, inte bara att nådda mål betyder att man slipper sanktioner.
Samtidigt borde nationella krav kunna vässas. Nyligen fick vi tycka till om Boverkets förslag om att införa gränsvärden för klimatpåverkan i nyproduktion. Gränsvärden är bra – men vi tycker att kraven är för lågt satta. De krav som föreslås kommer inte sätta press på branschen, men det är just det som behövs. Jag är övertygad om att en offensivare kravställning skulle snabbare leda till en helt nödvändig omställning. Vår kreativitet och innovationskraft brukar visa sig extra stark när läget är tufft.
Ordentliga ekonomiska incitament skulle ge utvecklingen en välbehövlig skjuts framåt
Ställt utom allt tvivel är att vi behöver en byggbransch med väsentligt lägre klimatpåverkan om vi ens ska finnas kvar på sikt. Ordentliga ekonomiska incitament skulle ge utvecklingen en välbehövlig skjuts framåt. Med all kreativitet som har gjort fastighetsbranschen till en riktig vinstgenerator borde det väl också gå att hitta affärsmodeller som gör klimatneutraliteten lönsam? För även den mest lönsamma traditionella investering idag är faktiskt totalt värdelös i framtiden om vi inte lyckas bli klimatneutrala och stoppa vår påverkan på ekosystem och vår planet.
Marie Thelander Dellhag
Vd, MKB