Goda möjligheter till ökat välstånd om vi vågar

 

KRÖNIKA | Stefan Ränk skriver om vikten av marknadslogik och långsiktighet: ”När Svea hovrätt förtydligade hur det hårt reglerade presumtionshyressystemet ska tolkas försvann över 50 miljarder kronor i utländskt kapital som var avsedda att investeras på den svenska bostadshyresmarknaden.”

2025 har företaget Einar Mattsson funnits i 90 år. Det hade aldrig varit möjligt om vi inte varit affärsmässiga och långsiktiga i små och stora beslut. För oss handlar fastighetsaffären om att vara långsiktig. Fastigheterna är initialt mycket kapitalintensiva för att under en lång tid generera kassaflöden som betalar tillbaka och förräntar det som investerats. Släpper man fokus på kassaflödena fungerar inte affärsmodellen men rätt hanterat kan man bedriva en lönsam verksamhet i många decennier.  Man kan även vara framgångsrik med kortsiktiga innehavsstrategier men marknadsrisken ökar då väsentligt.

Från staten och kommunernas sida borde därför marknadens spelregler utformas för att gynna den långsiktige fastighetsägaren

På samhällsnivå är långsiktiga fastighetsägare eftersträvansvärda. Att ha aktörer i en stad som tar hand om sina miljöer över tid i syfte att upprätthålla och öka attraktiviteten för en plats avlastar det allmänna från att behöva styra upp och rätta till. Flera forskningsrapporter visar på fastighetsägarens betydelse för en socialt hållbar utveckling i ett område. Från staten och kommunernas sida borde därför marknadens spelregler utformas för att gynna den långsiktige fastighetsägaren. Det ligger i det allmännas egenintresse att skapa förutsättningar till hållbart välstånd. Den uppmärksamme har säkert märkt att jag lånat delar av rubriken till denna text från Produktivitetskommissionens delbetänkande 2024:29. Det gör jag för att det välstånd vi vill ha på sikt måste få rätt förutsättningar nu.

Har du med dig din familj, är ung utan besparingar eller ska flytta in från ett annat land kan det bli en ännu marigare historia

I delbetänkandet skriver Produktivitetskommissionen bland annat att bostadsmarknadens funktionssätt har en direkt påverkan på arbetskraftens rörlighet och därigenom på den ekonomiska tillväxten och produktiviteten. Denna tanke är inte någon stor nyhet. Vi vet att det är svårt att flytta till ett nytt jobb på en tillväxtort. Har du med dig din familj, är ung utan besparingar eller ska flytta in från ett annat land kan det bli en ännu marigare historia.

Bostadsmarknadens funktionssätt har på så sätt även indirekt en påverkan på Sveriges förmåga att inte bara matcha kompetens med arbete utan även på dragningskraften på global kompetens. Nu när befolkningstillväxten mattas av kommer befolkningsutvecklingsfrågan att växa i betydelse. Då vi i Sverige successivt har minskat vårt barnafödande över tid kommer invandring vara en viktig del av lösningen. Då måste vi vara attraktiva för de människor vi vill ska verka här. Bostadsmarknadens funktionssätt är en central pusselbit.

Då är marknadslogik och långsiktighet centrala ingredienser för att åter locka kapital till den svenska bostadsmarknaden

Att ändra på bostadsmarknadens funktionssätt, i så mån att den faktiskt fungerar för de som bor här eller kan komma att bo här, kräver ett ledarskap med ett långsiktigt perspektiv på marknadens spelregler. Då är marknadslogik och långsiktighet centrala ingredienser för att åter locka kapital till den svenska bostadsmarknaden. När Svea Hovrätt förtydligade hur det hårt reglerade presumtionshyressystemet ska tolkas försvann över 50 mdr i utländskt kapital som var avsedda att investeras på den svenska bostadshyresmarknaden. Ologiska regelverk sänker vårt välstånd.

I den bästa av världar hade listan på reformer varit lika lång. Det är den inte

Bostadsmarknadens funktionssätt är väl utredd. Det var den redan innan Produktivitetskommissionen satte tänderna i den från välståndsperspektivet. Vi har de senaste 20 åren bland annat utrett plan- och bygglagen, kommunala särkrav, bosparande, startlån, strandskydd, miljötillstånd, nytt regelverk för bygglov, bostadsförsörjningsansvaret, behovet av bostadsbyggande, fri hyressättning i nyproduktion, socioekonomiskt svaga gruppers utmaningar på bostadsmarknaden, ökad regional samordning för fler bostäder, riksintressen, bostäder för äldre och bostadsbeskattningsfrågor. Försök att läsa hela meningen utan att pausa för ett andetag. Då har jag inte nämnt alla årligen återkommande anmärkningar från EU, OECD och IMF om vad som behöver förändras. Vi kan oavsett enas om att bygg- och bostadsmarknaden är otroligt väl utredd. I den bästa av världar hade listan på reformer varit lika lång. Det är den inte.

Snart kan vi även lägga produktivitetskommissionens förslag till handlingarna. Här föreslås en målbild för reformer för en fungerande bygg- och bostadsmarknad i syfte att öka produktiviteten. Det är saker som ett hållbart strandskydd, fri hyressättning i nyproduktion, effektivare överprövning av detaljplaner, system för att bland annat säkerställa att de förbjudna särkraven inte tillämpas och att göra viss byggnation bygglovsfri. Min förhoppning är att dessa förslag kan utgöra en grundplåt på en lång rad reformer som syftar till en fungerande bostadsmarknad. Någonstans måste vi börja om bostadsmarknaden ska bidra till vårt välstånd i stället för att vara ett hinder för arbeten, kompetens och ytterst finansieringen av vår välfärd. Det kommer inte ske över en natt eller säg över en mandatperiod. Det kommer att kräva handling. Därför vill jag avslutningsvis rikta mig till våra beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå: Allt är utrett. Börja någonstans men börja agera.

Långsiktigheten kommer belöna oss alla.

Stefan Ränk
Koncernchef, Einar Mattsson

1 kommentar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Med marknadshyror kommer Stefan Ränk kunna tillgodogöra sig många miljarder i windfall profits. Nästa fastighetsägare kommer att betala ett pris som återspeglar värdet av de nya högre hyrorna. Utvecklingen i de länder där man infört marknadshyror ger inget bevis för att det leder till ökad bostadsproduktion. Det är ju så många andra faktorer som spelar in. Och det ha byggts en hel hyreshus trots att villkoren är så eländiga. Angeläget är däremot att hyresrätten får villkor jämbördiga de som gäller bröt borätt och villa. Och att hela byggsystemet får en rejäl överhalning.

Vänligen håll en god ton när du kommenterar. Personangrepp, rasistiska uttalanden och dylikt är inte tillåtet. Kommentarer som går över gränsen kommer att raderas.