Mer information om hushållens tillgångar och skulder skulle ge bättre beslutsunderlag för tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken. Därför vill Finansinspektionen se ny statistik över hushållens tillgångar och skulder. Det framförde FI:s generaldirektör Daniel Barr när han medverkade i ett panelsamtal anordnat av SNS och forskningsinstitutet Swedish House of Finance.
I dag saknas en heltäckande bild av de lån, andra skulder och tillgångar som enskilda svenska hushåll har. Det försvårar möjligheterna att analysera och hitta rätt åtgärder för finansiell stabilitet, ett starkt konsumentskydd och som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken.
I slutet av 2022 föreslog en statlig utredning (SOU 2022:51) ny statistik med anonymiserad information om svenska hushållstillgångar och skulder. Finansinspektionen ser positivt på förslaget.
– Med bättre information om hushållens tillgångar och skulder skulle våra analyser och åtgärder, som till exempel bolånetaket och amorteringskraven, kunna bli mer träffsäkra, säger Daniel Barr, generaldirektör för FI.
I dag använder sig FI till stor del egeninsamlade stickprov. De ger en bra men inte fullständig bild av hushållens ekonomi. En orsak till det är att stickproven i de flesta fall enbart omfattar nya låntagare. FI har inte heller uppgifter om hushållens tillgångar, vilket är viktigt för att kunna bedöma hushållens betalningsförmåga och hur de påverkas av olika åtgärder.
– Att staten får mer komplett underlag för beslut om tillsynsåtgärder och den ekonomiska politiken är i grunden en fråga om samhällsnytta. De förslag som finns på bordet har utformats på ett sätt som tar hänsyn till de centrala delarna av invändningarna som har funnits mot den här informationsinhämtningen. Vi är dessutom öppna för att diskutera vidare om utformning av statistiken, säger Daniel Barr.
Lite förvånad över detta. SCB tar varje kvartal fram sparbarometern. Som just innehåller hushållens tillgångar och skulder. För all del är det väl aggregerad data, men ger ändå värdefull information om hushållens balansräkning.
Och det borde räcka långt.
Vidare gör FI (och även Riksbanken) stickprov ibland och tar fram data baserat på enskilda hushåll. Det ger då kompletterande information som sammantaget ger en god bild över hushålles balansräkning. Även uppdelat på typ av hushåll, ålder mm.
Något oklart varför inte detta skulle räcka.
Och det är inte heller uppenbart att staten kommer att fatta speciellt visa och förståndiga beslut. Empiri världen över ger ju inte något vidare stöd för att staten bidrar på ett positivt sätt.
Hej Bosse,
De vill lämna över data till Luxembourg. Det är orsaken men ingen säger att det är den egentliga orsaken. De försöker bara hitta på argument. Varför det är så viktigt att skicka datan till central databas i Luxembourg är dock fortfarande oklart.
Vi gräver i ärendet i detta avsnitt:
https://www.spreaker.com/episode/nyhetssvep-32-var-det-ingves-plan-hela-tiden-och-varfor-ar-det-sa-viktigt-att-skicka-data-till-luxemburg–58875985
https://open.spotify.com/episode/08NOkwJh4FyWBhzxQiTiS0